Ο σκοπός της παρούσας διπλωματικής εργασίας είναι η παροχή πληροφόρησης: α) για τις ΑΠΕ και την αιολική ενέργεια, β) για την ορθή χρήση τους με απώτερο σκοπό την προστασία του περιβάλλοντος, την οικονομική ανάπτυξη της χώρας και την απρόσκοπτη παροχή ενεργείας. Επίσης, επιδιώκει να παράσχει πληροφορίες για τις πολιτικές, τις οποίες χρησιμοποιούν άλλες χώρες της ΕΕ, για την προώθηση των ΑΠΕ και της αιολικής ενέργειας και να συγκρίνει αυτές τις πολιτικές με αυτές που χρησιμοποιεί η χώρα μας, με σκοπό να αντιληφθούμε τους λόγους, οι οποίοι είναι υπεύθυνοι για την υστέρηση της ανάπτυξης της αιολικής ενέργειας στην Ελλάδα. Επιπλέον, αυτή η εργασία έχει ως σκοπό να προταθούν εναλλακτικοί τρόποι ώστε να προωθηθούν οι ΑΠΕ και κυρίως η αιολική ενέργεια μιας και το ανάγλυφο και οι καιρικές συνθήκες στη χώρα μας το επιτρέπουν. / The aim of this thesis is to provide information about: a) renewable energy sources and wind power energy and b) their right use with the ultimate purpose to protect the environment, develop the economy and provide free energy. Also, this thesis aims at providing information on the policies governing the promotion of RES and wind power energy used by other countries of the European Union, and comparing these policies with the policies used by our country, in order to identify the reasons responsible for the delay of the development of wind energy in our country. Furthermore, this thesis aims to provide alternative solutions to the promotion of RES and mainly the promotion of wind energy, because soil formation and weather conditions allow their development.

This master thesis investigates the possible factors that can influence green entrepreneurship in a transition economy. For this purpose, the case of SMEs in Romania was analyzed. This study uses qualitative methods for data collection. These data were collected through questionnaires and interviews in order to discover society's view on the current entrepreneurial environment for green business and to understand the motives, challenges, and obstacles of green entrepreneurs. A policy analysis was also undertaken using the latest data published from Small Business Act for Europe to present Romania's performance between 2008-2016. The main results reveal that in Romania green entrepreneurship is not policy driven and the society needs more information about the concept of green entrepreneurship. In order to identify similarities or differences in green orientated businesses in a transition economy, a comparison between the case of Bosnia and Herzegovina and Romania was conducted. It can be concluded that there are resemblances between the countries which have a transition economy but in the same time entrepreneurial culture, the economic and political frame are different in each country and can lead to different performances.

Background: Green hydrogen energy systems can address environmental and societal concerns within the energy sector. Therefore, increased attentions from both public and private stakeholders has led to the general perception that hydrogen systems can serve as a disruptive innovation.  Given that disruption innovation theory has seen increased entrepreneurial involvement over recent years, the study focuses on assessing the role of green entrepreneurs within the implementation of hydrogen systems through cross-collaborative efforts and disruptive innovation drivers.    Purpose: The development of a theoretical matrix that interconnects disruptive innovation, entrepreneurial involvement, and cross-collaborative initiatives to establish entrepreneurial positioning roles within the energy market.    Method: The epistemology chosen was interpretivist, and its ontology subjectivism. The research followed an inductive approach. The research was qualitatively conducted and adopted a case study approach. The data was collected through semi-structured interviews, and followed a theoretical sampling approach.   Conclusion: The study proposes a theoretical matrix that extended disruptive innovation theory to green entrepreneurship and concluded that high levels of cross-collaboration, and a high innovation impact, serve as key drivers for green entrepreneurial implementations of disruptive energy. Results highlight the need for entrepreneurial involvement across all stages of market implementations.

<p>Redan i början av 1970-talet publicerades den första artikeln som menade att miljön skulle bli</p><p>ett ”vinnande koncept” för företag inom en snar framtid. Idag kan vi se att miljödebatten</p><p>sätter djupa spår i vårt konsumtionsmönster. När företagare väljer att inrikta sig på miljön</p><p>kliver entreprenören in i bilden och identifierar och upptäcker möjligheter på marknaden.</p><p>Fram till nyligen har forskningen inom miljöområdet bara fokuserat på hur man ska uppnå en</p><p>hållbar utveckling, och det är först på senare år som forskare har börjat utforska entreprenörer</p><p>inom området. Hittills har forskningen även fokuserat på etablerade entreprenörer och inte på</p><p>dem som befinner sig vid initieringen och utvecklandet av sitt företag, så kallade</p><p>entreprenörer i vardande. Om större fokus läggs på varför de väljer miljöinriktat företagande</p><p>kan man också försöka förstå hur man ska gå tillväga för att stimulera och uppmuntra denna</p><p>typ av företagande.</p><p>Utifrån denna bakgrund har vi utgått från följande problemformulering: ”Varför väljer</p><p>entreprenörer i vardande att inrikta sig på miljömedvetet företagande?”</p><p>Studien formades utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med en växelverkan mellan</p><p>deduktiv och induktiv ansats. Undersökningens empiriska material bygger på sex intervjuer</p><p>med entreprenörer som är i startfasen eller utvecklingsfasen av miljöinriktade konsultföretag.</p><p>Vår förhoppning med uppsatsen är att öka förståelsen för problemet. Den teoretiska</p><p>referensramen syftar till att ge läsaren en bra grund att stå på inom entreprenörskap samt visa</p><p>olika motiv och drivkrafter för entreprenörer med miljöinriktning, så kallade ekoprenörer.</p><p>Analysen syftar till att diskutera och reflektera över den empiriska studien för att upptäcka</p><p>nya kunskaper och utveckla befintlig teori. Studien visar att respondenternas åsikter om miljö</p><p>och hållbar utveckling är en bidragande orsak till att entreprenörer i vardande väljer ett</p><p>miljömedvetet företagande. Detta avspeglar sig också i deras ekonomiska intressen som</p><p>befinner sig på den nivån att de endast vill gå runt med företaget. Respondenterna visade sig</p><p>ha varit verksamma inom en likartad verksamhet inom miljö och hållbar utveckling innan</p><p>initieringen av företaget. Detta bidrog till en hög kompetens och stort nätverk inom området</p><p>vilket bidragit till kunskap om kunder och efterfrågan. Studien observerar att regleringar,</p><p>lagar och förordningar styr verksamheten på ett indirekt sätt då deras kunder är de som måste</p><p>uppnå regleringar och policyer.</p>

Redan i början av 1970-talet publicerades den första artikeln som menade att miljön skulle bli ett ”vinnande koncept” för företag inom en snar framtid. Idag kan vi se att miljödebatten sätter djupa spår i vårt konsumtionsmönster. När företagare väljer att inrikta sig på miljön kliver entreprenören in i bilden och identifierar och upptäcker möjligheter på marknaden. Fram till nyligen har forskningen inom miljöområdet bara fokuserat på hur man ska uppnå en hållbar utveckling, och det är först på senare år som forskare har börjat utforska entreprenörer inom området. Hittills har forskningen även fokuserat på etablerade entreprenörer och inte på dem som befinner sig vid initieringen och utvecklandet av sitt företag, så kallade entreprenörer i vardande. Om större fokus läggs på varför de väljer miljöinriktat företagande kan man också försöka förstå hur man ska gå tillväga för att stimulera och uppmuntra denna typ av företagande. Utifrån denna bakgrund har vi utgått från följande problemformulering: ”Varför väljer entreprenörer i vardande att inrikta sig på miljömedvetet företagande?” Studien formades utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med en växelverkan mellan deduktiv och induktiv ansats. Undersökningens empiriska material bygger på sex intervjuer med entreprenörer som är i startfasen eller utvecklingsfasen av miljöinriktade konsultföretag. Vår förhoppning med uppsatsen är att öka förståelsen för problemet. Den teoretiska referensramen syftar till att ge läsaren en bra grund att stå på inom entreprenörskap samt visa olika motiv och drivkrafter för entreprenörer med miljöinriktning, så kallade ekoprenörer. Analysen syftar till att diskutera och reflektera över den empiriska studien för att upptäcka nya kunskaper och utveckla befintlig teori. Studien visar att respondenternas åsikter om miljö och hållbar utveckling är en bidragande orsak till att entreprenörer i vardande väljer ett miljömedvetet företagande. Detta avspeglar sig också i deras ekonomiska intressen som befinner sig på den nivån att de endast vill gå runt med företaget. Respondenterna visade sig ha varit verksamma inom en likartad verksamhet inom miljö och hållbar utveckling innan initieringen av företaget. Detta bidrog till en hög kompetens och stort nätverk inom området vilket bidragit till kunskap om kunder och efterfrågan. Studien observerar att regleringar, lagar och förordningar styr verksamheten på ett indirekt sätt då deras kunder är de som måste uppnå regleringar och policyer.