Uppsatsens syfte var att studera, utifrån utvalda samhällsinstitutioner och föreningars perspektiv, hur dessa ser på sin roll i lokalsamhället Liden och hur väl institutionerna själva anser att de svarar på de grundläggande mänskliga behov som existerar i bygden. För att besvara syftet utförde jag intervjuer med representanter för de olika institutionerna och föreningarna. Svaren som jag fick analyserades utifrån Manfred A Max-Neefs teori ”human scale development”. Varje informant fick svara på vilka grundläggande mänskliga behov de kunde tillfredsställa utifrån den matris som Neef introducerat. Resultatet visade att varje institution eller förening har sin roll och sin funktion i lokalsamhället. De behov som tillfredsställs har ställts i perspektiv till vilken funktion de har i lokalsamhället och resultatet har visat att då de tillfredsställer samma behov riktar sig föreningen eller institutionen ofta till olika målgrupper. Skolan tillfredsställer många behov och är den institution som har störst roll i lokalsamhället.

Studiens syfte var att undersöka om behovsfrustration och behovstillfredsställelse hade en indirekt effekt på följsamhet till rehabilitering genom graden av självbestämmande motivation under en 10 dagarsperiod bland skadade tävlingsidrottare som befann sig i början eller i mitten av sin rehabilitering. Totalt deltog 66 tävlingsidrottare som drabbats av en akut och allvarlig idrottsskada, där urvalet innehöll 19 kvinnor och 47 män (M= 21.1 SD= 5.7). Fyra mätinstrument besvarades vid två tillfällen med 10 dagars mellanrum. Resultatet redovisade att behovsfrustration hade en statistiskt signifikant negativ indirekt effekt på följsamhet till rehabilitering över tid genom kontrollerad motivation. Vidare visade resultatet även att behovstillfredsställelse inte har en statistiskt signifikant positiv indirekt effekt på följsamhet till rehabilitering över tid genom autonom motivation. Sammantaget påvisar studiens resultat att akut skadade idrottare som upplever sig behovsfrustrerade kommer också uppleva sig mer kontrollerat motiverade och ha en sämre följsamhet till rehabiliteringsprocessen över tid. Studiens resultat framhäver vikten av att skadade idrottare som genomför en rehabilitering som motverkar behovsfrustration och främjar behovstillfredsställelse, ökar möjligheten för ett följsamt beteende och slutligen ett mer lyckat rehabiliteringsutfall.