Resultatet från de internationella studierna TIMSS (2011) och PISA (2012) visar att svenska elevers matematikkunskaper försämrats över tid. Detta i relation till övriga deltagande länder. Vanligen präglas matematikundervisningen av få inslag av variation och läroboksstyrd undervisning dominerar. Både litteratur och forskning framhäver laborativt material som ett redskap för att konkretisera abstrakt matematik. Dock tydliggörs betydelsen av lärares reflektion gällande denna undervisningsform. Därmed är syftet med denna studie att undersöka hur arbetet med laborativt material bedrivs samt lärares synsätt gällande denna undervisning. Studien riktas mot grundskolans tidigare åldrar, F-3. Studiens teoretiska ramverk utgår från sociokulturellt och konstruktivistiskt perspektiv på lärande. Elevers utvecklande av matematiska kompetenser lyfts, i litteratur och forskning, fram som oerhört betydande. Det teoretiska ramverket samt matematiska kompetenser relateras i diskussionen till denna studies resultat. Detta är ett produktionsarbete utifrån kvalitativ metodansats. Empiri har insamlats utifrån deltagande observation av tre klassers miljö och undervisning samt en fokusgruppsintervju. Insamlad data har därefter analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i två studier, studie 1 och studie 2. Resultatet utifrån deltagande observation (studie 1) visar att de tre klassrumsmiljöerna inbegriper brett utbud av laborativt material. Observation av undervisningen påvisar att arbetet med laborativt material kan ske för utvecklandet av elevers förståelse inom skilda matematikområden. De identifierade utvecklingsområdena är vardagsanknuten matematik, geometri samt aritmetik. Inom dessa områden används skilda typer av material samt olika aktiviteter. Resultatet utifrån fokusgruppsintervjun (studie 2) visar att lärarnas synsätt inbegriper både likheter och skillnader i relation till arbetet med laborativt material i matematikundervisningen. Lärarna uppfattar laborativt material som mer vanligt förekommande i lägre årskurser. Lärarna anser dock att detta arbete bör fortlöpa även i högre årskurser. Deltagande lärare framhäver betydelsen av att använda laborativt material, dock förkommer vissa uppfattningar gällande nackdelar med detta arbete.

The aim of this study is to examine how two Kenyan school's approaches gender roles, by what the curriculum says and by how the teachers way of teaching are effecting the creation of gender roles. The aim is further to find out what the Kenyan school settings are, according to gender and equality, and how these are implemented in practice. This was examined through interviews at two local schools in Kenya, with five practicing teachers from grade one through grade six. This work compares the respondents' answers to the research that is related to the topic. Because of lack in the research about Kenya, the research has been based on mostly Swedish investigations. The conclusion of this study is that the two schools in Kenya are aiming for an equal school, which is also the government's goal. Teachers who work in primary school have similar ways of teaching, concerning a gender and equality thinking. Respondents have different ideas about gender and equality but they all agree that the traditional gender patterns must disappear to make both the school and the rest of society completely equal. / Det här arbetet handlar om hur genus och jämställdhet impliceras i den kenyanska skolans värld. Syftet med föreliggande arbete är att ta reda på skolans syn avseende könsroller genom vad som framställs i läroplanen och i lärarnas undervisning. Syftet är vidare att belysa den svenska skolans läroplaner gällande genus och jämställdhet. Syftet är även att ta reda på vad den kenyanska skolans inställning gällande genus och jämställdhet och hur detta genomförs i praktiken samt vad den kenyanska läroplanen säger. Detta undersöktes genom intervjuer på två lokala skolor i Kenya, med fem verksamma lärare ifrån årskurs ett till och med årskurs sex. I arbetet jämfördes respondenternas svar med den forskning som finns kopplat till ämnet. På grund av bristanade forskning i hur lärarna i Kenya arbetar med genus och jämställdhet i sin undervisning, har arbetet till stor del utgått ifrån svensk forskning i detta ämne.  De slutsatser som dragits är att båda skolorna som är med i undersökningen strävar efter en jämställd skola, vilket även är regeringens mål. Lärare som arbetar i grundskolans tidigare åldrar har ett likvärdigt sätt att undervisa, men trots detta har respondenterna olika tankar kring genus och jämställdhet men de är alla överrens om att de traditionella könsmönstren måste försvinna för att både skolan och de övriga samhället ska bli helt jämställt.