Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljöfaktorer är av betydelse för välbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att undersöka sambandet mellan arbetsmiljöfaktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat välbefinnande samt att identifiera förklaringsfaktorer för välbefinnande i arbetslivet. Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med insamlad data från ett pågående projekt, GodA-projektet. Anställda inom tre kommunalt ägda bolag i Gästrikland (n = 303) fick år 2013 besvara en enkät. Utifrån denna har ett antal frågeställningar valts ut för att besvara föreliggande studies syfte. Deskriptiv statistik har använts för sociodemografisk karakteristika och statistisk modellering genom linjära regressionsanalyser för undersökning av samband. Resultat Ett signifikant samband återfanns mellan vissa arbetsmiljöfaktorer (upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön, motivation, ledarskap, arbetsförmåga), arbete-livsbalans och välbefinnande i arbetslivet. Huvudresultatet indikerar att dessa variabler har ett signifikant förklaringsvärde för välbefinnande i arbetslivet. Dessa förklarar 40 % av variansen i utfallsvariabeln. Slutsats Arbete-livsbalans och vissa arbetsmiljöfaktorer (uppfattning om den psykosociala arbetsmiljön, motivation, ledarskap, arbetsförmåga) kan predicera arbetsrelaterat välbefinnande. Upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön har visat sig ha det starkaste sambandet med arbetsrelaterat välbefinnande och kan förklaras av att denna inkluderar en samlad bedömning av flertalet olika arbetsmiljöfaktorer och arbete-livsbalans. Med utgångspunkt i tvärsnittsstudiers metodologiska svagheter behövs fler studier av longitudinell art för att kunna dra säkrare slutsatser kring undersökta samband. / Background The work and its psychosocial work factors are important for well-being at work. The purpose of this study was to examine the relationship between work environmental factors, work-life balance and work-related well-being, and to identify explanatory factors for the well- being at work. Method A quantitative cross-sectional study was carried out with data collected from an ongoing project, the GodA-study. Employees within three municipally owned companies in Gästrikland (n = 303) answered a questionnaire in 2013. Based on this, a number of questions were selected to answer the present study’s aim. Descriptive statistics were used for socio- demographic characteristics and statistical modeling by stepwise linear regression analyzes for the study of the relationship. Results A significant association was found between certain work environmental factors (perception of the psychosocial work environment, motivation, leadership, work ability), work- life balance and work-related well-being. The main result indicates that these variables have a significant explanatory value for the well-being at work. These explain 40% of the variance in the outcome variable. Conclusions Work-life balance and certain work environmental factors (perception of the psychosocial work environment, motivation, leadership, work ability) can predict work-related well-being. The perception of the psychosocial work environment has been shown to have the strongest association with work-related well-being and could be explained by the fact that it includes an overall assessment of several different working environment factors and work-life balance. Based on cross-sectional studies’ methodological weaknesses, more studies of longitudinal nature are needed to draw more reliable conclusions.

Denna uppsats syftar på att undersöka hur arbetsgivare ser på psykisk ohälsa bland anställda som kan ha en betydande inverkan på en organisations produktivitet, arbetsmiljö och ekonomiska resultat. Arbetsgivare har ett ansvar att skydda sina anställda från psykisk ohälsa genom att skapa en hälsosam och stödjande arbetsmiljö. I examensarbetet kommer det även att undersökas ifall arbetsgivare  erbjuder tillgång till resurser och stöd för sina anställda som lider av psykisk ohälsa, såsom sjukvård och anpassade arbetsuppgifter. Genom att göra en intervjustudie får vi också fram svar på hur en hälsosam arbetsplats kan främja positiv mental hälsa hos anställda genom att erbjuda tillfällen för utbildning och träning om mental hälsa, ökad medvetenhet om stigmatisering och uppmuntra öppenhet om psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Intervjupersonerna menar på att psykisk ohälsa är när den psykiska hälsa inte är i ett stabilt läge för att man ska kunna uppfylla sina vardagssysslor eller andra sysslor man har. För dem innebär psykisk ohälsa allt från att man är så pass trött att man inte kan ta sig upp morgonen till att man på sin arbetsplats inte kan utföra sina arbetsuppgifter fullt ut.  De källor vi har använt visar också att det är  viktigt att erkänna att psykisk ohälsa är en vanlig företeelse och genom att skapa en hälsosam arbetsmiljö och erbjuda stöd och resurser kan arbetsgivare främja positiv mental hälsa och minska risken för psykisk ohälsa bland sina anställda.

Bakgrund: En hälsosam arbetsplats skapas genom arbete inom flertalet områden med fokusering på de anställdas delaktighet, inflytande, utveckling, hälsa samt balans mellan arbete och fritid vilket i sin tur leder till minskad personalomsättning och därmed större möjligheter att behålla sin personal. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilka hälsofaktorer i arbetsmiljön anställda upplevde påverkar dem att förbli anställda på ett företag samt sambandet mellan upplevd arbetsmiljö och intention till uppsägning. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes där anställda på ett företag inom informationsteknik (n = 114) besvarade en enkät med frågor kring arbetsmiljö, hälsa och intention till uppsägning. Resultat: Huvudresultatet visar ett signifikant samband mellan arbetsmiljöfaktorer och intention till uppsägning. Studien indikerar att arbetsklimat, arbetskrav, delaktighet, självskattad hälsa, arbetstillfredsställelse, belöning samt balans arbete/privatliv kan förklara variansen för intention till uppsägning till 14,6 %. De viktigaste faktorerna för att förbli anställd på företaget var kompetensutveckling samt trivsel med kollegor och arbetsuppgifter. Slutsats: Studien visade att arbetsmiljö till viss del predicerar intention till uppsägning vilket bekräftar tidigare forskning. Detta är betydelsefullt för folkhälsan i stort i och med att människors hälsa påverkas av arbetet och arbetslivet men det kan även vara betydande för företag som i framtiden vill behålla anställda om konkurrensen ökar. / Background: Healthy workplaces are created through work in several areas with a focus in employee involvement, development, health and work-life balance. In return, this will improve the organization and decrease turnover and thereby bigger opportunities to retain personnel. Aim: The aim was to analyze which health factors in the work environment employees experienced as important for them to stay and to examine the relationship between work environment and turnover intention. Method: A quantitative cross-sectional study was carried out and employees on a company in information technology (n = 114) answered a questionnaire about work environment, health and turnover intention. Results: Main results indicate a significant correlation between variables of work environment and turnover intention. This study indicates that working climate, effort, involvement, health, job satisfaction, reward and work-life balance can explain 14,6 % of the variance of turnover intention. The most important factors for employees to stay were their own capacity building and satisfaction with colleagues and assignments. Conclusions: This study demonstrates that work environment to some part predicts turnover intention, which is consistent with previous studies. This is important for public health in general because health is influenced by work and working life but it could also be immensely important for companies that want to keep their employees if the rivalries are higher in the future.