Denna studies övergripande syfte är att studera hur personer som härbärgerar flyktingar  ser på relationen mellan individers handlingar och hela samhällets ansvar för  flyktingarna. För att uppnå syftet studeras tre mer konkreta frågeställningar; hur  människor som härbärgerar papperslösa finner legitimitet för sin handling, hur de tror  att andra människor i samhället ser på deras engagemang och vad de själva tycker om  människor som inte är engagerade i detta.  Studiens teoretiska utgångspunkt bygger på Jürgen Habermas arbete för att  begreppsligöra civil olydnad. I syfte att sätta in dessa i en förståelse hur informanterna  ser på sig själva i relation till samhället används också Georg Simmels teoretiska tankar  om samhället utifrån hans begrepp; kristallisering, dubbel kategorisering av människor  och församhälleligande (vergesellschaftung).  Som metod för att samla in studiens källmaterial används en tematiskt öppen intervju.  Kodning och analys genomförs med så kallad databaserad kodning, som sedan med  hjälp av identifierbara underteman (antingen förbestämda eller skapade av  informanterna) försöker bena ut en tankestruktur hos informanterna som kan besvara på  studiens frågor. Resultatet av studien visar att legitimeringen har två delar. En är att de bistår med akuta  åtgärder som exempelvis tak över huvudet för människor i nöd, den andra är att de vill  ändra "systemet" på längre sikt.  När det gäller den andra frågan, menar informanterna  att de i många fall beskrivs som hjältar av andra. Den sista frågan kan delas upp i två  delar. En del som gäller myndigheter, där informanterna har svårt att förstå hur de som  arbetar med dessa frågor kan rättfärdiga/legitimera sina handlingar. Samtidigt tror de  också att det går att förändra dem, genom att hjälpa dessa att tänka kritiskt. När det  gäller den andra delen, andra i samhället, är de övertygade om att fler i samhället skulle  bli aktiva om de faktiskt blev tillfrågade.