De senaste 25 åren har regeringen presenterat två nationella brottsförebyggande program som i stora delar delegerar ansvaret för det brottspreventiva arbetet till landets kommuner, ett ansvar som dock inte är lagstadgat. Denna uppsats undersöker Härryda kommuns brottsförebyggande arbete ur ett situationellt perspektiv. Undersökningens syfte är att öka kunskapen om hur en kommun lokalt implementerar de nationella riktlinjerna om förebyggande åtgärder som förordas i de brottsföre- byggande programmen Allas vårt ansvar (1996) och Tillsammans mot brott (2017). Med utgångs- punkt från kriminologiska teorier och tidigare forskning om situationell brottsprevention, bland annat rutinaktivitetsteorin, broken windows, och antaganden om begreppet governance, besvarar uppsatsen frågeställningarna ”vilka situationella brottsförebyggande åtgärder prioriterar Härryda kommun, och varför?”, ”hur utvärderas de brottsförebyggande insatserna, och vilka möjligheter eller begränsningar ser centrala brottsförebyggande aktörer i kommunens situationella brottsföre- byggande arbete?” samt ”hur förstås och konstrueras begreppen trygghet och otrygghet i relation till situationell brottsprevention av centrala brottsförebyggande aktörer i Härryda kommun?”. För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ tematisk analys på det empiriska materialet. Undersökningens empiri består av semi-strukturerade intervjuer med två representanter för Härryda kommuns brottsförebyggande råd, samt offentliga dokument om eller med relevans för kommunens brottsförebyggande verksamhet. Resultaten visar att Härryda kommuns brottsförebyggande råd beslutat att prioritera problemområdena ”narkotika” och ”otrygghet i den fysiska miljön”. Dessa problemområden är föremål för sekundära och tertiära situationellt brottsförebyggande insatser. Det brottsförebyggande rådet samverkar i viss mån med medborgarna; platser som upplevs som otrygga prioriteras för formella och informella åtgärder. De trygghetsökande insatserna utvärderas dock inte, till skillnad från insatser riktade mot narkotikahanteringen. Härryda kommun följer de teoretiska brottspreventiva riktlinjerna, enligt rutinaktivitetsteorin och broken windows, som förordas i regeringens nationella brottsförebyggande program. Detta gäller främst att öka närvaron av kapabla väktare, bland annat genom det medborgerliga engagemanget och kameraövervakning. Det sist- nämnda är dock svårt för kommunen att implementera på grund av begränsningar i lagstiftningen. Vidare forskning om kommuners brottsförebyggande arbete förordas eftersom det råder en kunskapslucka hur kommuner implementerar de nationella brottsförebyggande programmen. Förslagsvis kan denna undersökningen fungera som underlag för jämförelsestudier med andra kommuners situationellt brottsförebyggande arbete.

Sökmotorer har blivit en allt viktigare del i människors informationshantering för att uppfylla olika behov. I en pressad situation ställs detta på sin spets, antingen det rör sig om en akut kris eller bara den moderna människans tidspress. I en sådan situation är det viktigt att enkelt kunna hitta rättinformation.I det här arbetet undersöktes hur tre västsvenska kommuners sökmotorer presterar för användare som försöker hitta tillbaka till ett bestämt dokument, en av kommunens webbsidor. Det var ett tänkt scenario som handlade om användare som redan var bekanta med innehållet, till exempel för attnågon behjälplig bekant läste delar av texten för dem, eller att de hade sidan utskriven från tidigare, eller att användaren hade besökt sidan tidigare och mindes delar av innehållet. Oavsett bakgrund tänktes en situation där informationen blev relevant och användaren var i behov av uppdaterad detaljinformation.Syftet var att jämföra de kommunala sökmotorernas prestation jämfört med en egenkonstruerad sökmotor där NLP-metoder användes. NLP – Natural Language Processing – handlar om attspråkvetenskapliga metoder används i systemutvecklingen. Undersökningen utfördes kvantitativt genom att sätta en poängskala för hur högt upp i sökresultaten den eftersökta webbsidan hamnade. Resultaten visade hur de respektive kommunerna presterade parallellt med resultaten från den egna sökmotorn. Genom att särskilja sökningarna beroende på användningen av olika NLP-metoder (separat eller i kombination) kunde de specifika metodernas effektivitet förtydligas.Resultaten visade tydliga brister hos samtliga av de undersökta kommunernas sökmotorer, medan den NLP-stödda sökmotorn konsekvent presterade bättre. De undersökta kommunernas sökmotorer gav likartade resultat, både gällande den generella prestationen och i fråga om vilka sökord som fungerade bättre samt andra detaljer. Arbetet visade att NLP-metoder kan ge bättre resultat, framför allt på grund av att de kommunala sökmotorerna var bristfälliga. / <p>Opponeringsdatum</p>