Franz Liszt levde under 1800-talet och var en av sin tids största pianovirtuoser och kompositörer. Vid 42 års ålder skrev han Pianosonat i H-moll som kom att revolutionera den klassiska sonatformen. Denna sonat möttes av hård kritik i början, men med tiden växte respekten för verket och idag anses det vara ett av Liszts viktigaste pianoverk. Detta arbete kommer att handla om just denna sonat. Uppsatsen innehåller en bakgrundsdel med en sammanfattad historik kring Liszts liv och stycket. Detta segment uppföljs av en analysdel där jag analyserar styckets form och skriver om mina interpretatoriska val och tips. Syftet med arbetet var att skaffa mig en stabil kunskapsgrund att utgå från när jag interpreterar verket. Jag kommer fram till att det är viktigt att man inte spelar alltför rubaterat och att man ska vara sparsam med alla redskap vi kan utrycka oss med som dynamik, accenter och tempi, eftersom risken med stycket är att man lätt tappar den röda tråden genom verket. En förhoppning är att denna uppsats ska ge andra pianister en större förståelse för Liszt och hans Pianosonat i H-moll för att få en bättre uppfattning av stycket och förhoppningsvis på så sätt nå en djupare interpretation och en mer genomarbetad konstnärlig instuderingsprocess.