Egg stocking in rivers and streams is a common measure to support and re-introduce salmonid populations. To ensure the success of egg stocking programs, knowledge of the early life stages of juveniles including dispersal ability and habitat preferences of fry is a prerequisite. This study was conducted to investigate downstream dispersal patterns and habitat use of young of the year brown trout in a mid-sized, channelized, boreal river in Sweden. Eyed trout eggs were stocked in February of 2021. During August of the same year, 2-3 months after emergence, trout were sampled by electrofishing within 1 km downstream of the stocking sites and each individual point of capture was recorded by GPS. In addition, data on riverbank slope, shoreline irregularity, stream bed substrate, water velocity and water depth were collected for each of the sampling sections. The results showed that trout fry were distributed throughout the 1 km long sampled sections and that the density of fry did not increase towards the stocking points. The observed variation in the distribution of trout fry was best explained by the riverbank slope. Approximately twice as high fry densities were found in reaches with gentle compared to medium and steep bank slopes. The differences are suggested to be an effect of 1) stream marginal water velocity differences during high flows affecting fry occupancy, and 2) that gentle slopes were often accompanied by shallow water, preferred by fry. These findings may provide helpful knowledge for fisheries managers to optimize the outcome of egg stocking and river restoration activities regarding fry recruitment. / Romutsättning i vattendrag är en vanlig åtgärd för att stärka och återetablera populationer av laxartade fiskar. För att lyckas med romutsättningar krävs kunskap om ynglens spridningsförmåga och habitatpreferenser. Denna studie genomfördes för att undersöka spridningsmönster och habitatval av ensomrig öring i en medelstor kanaliserad älv i Sverige. Ögonpunktad rom sattes ut i februari 2021. Under augusti samma år, 2-3 månader efter att ynglen lämnat lekgruset elfiskades 1 km långa sträckor direkt nedströms utsättningsplatserna. De fångade individernas position registrerades med GPS. Data över strandkantens lutning, strandzonens flikighet, bottensubstrat, vattenhastighet och djup samlades in för varje elfiskesträcka. Resultatet visade att öringyngel spridit sig över hela de 1 km långa elfiskesträckorna, och att tätheterna av yngel inte ökade med minskat avstånd till utsättningspunkterna. Den observerade variationen i fördelningen av öringyngel förklarades bäst av strandkantens lutning. Ungefär dubbelt så hög täthet av yngel förekom i sträckor med flack jämfört med medel och brant lutning. Skillnaderna föreslås vara en effekt av 1) skillnader i vattenhastighet under höga vattenflöden som påverkar ynglens möjligheter till att bibehålla sin position i habitatet, och 2) att flack lutning av strandkanten ofta åtföljdes av grunt vatten vilket föredras av yngel. Dessa upptäckter kan bidra med värdefull kunskap för att optimera romutsättningar och restaureringar i avseende på rekrytering av årsyngel.

Aquatic vegetation and different substrates can be important factors for fish habitat. The European eel (Anguilla anguilla) is threatened by habitat loss in freshwater systems during its life stage as a yellow eel. To conserve the species, restoration measures and increased knowledge about its preference for benthic habitats are needed. In this study, I examined how macrophytes with varying densities affected the habitat selection of A. anguilla yellow eels during day and at night. A laboratory experiment was conducted in three stream flumes containing sand and stone habitats, with an open passage where the eels (n = 17) could swim between them. The stone habitat was the same in all flumes, whereas the sand habitat had three macrophytes densities: 14, 7 and 0 m-2. The number of times the eel switched between the habitats, the time to the first habitat switch and the proportion of time spent in each habitat was noted. The result showed no significant effect of vegetation density on the number of habitat switches, the time to the first switch, or the proportion of time the eels spent in each habitat. There was no difference between night and day regarding the number of switches between the habitats. However, the proportion of time spent in the habitats differed between night and day; the eels spent more time in the stone habitat at night than during the day (Z = 2,707, n = 17, p = 0,038). The results suggests that yellow eels are active at night and may leave their resting habitat among the vegetation to search for food when it gets dark. Aquatic vegetation may be an important feature of yellow eel habitat, and to restore these environments, targeted restoration efforts and an increased understanding of macrophyte occurrence and substrate composition are needed. / Akvatisk vegetation och olika bottensubstrat kan vara viktiga faktorer för fiskars habitat. Den Europeiska ålen (Anguilla anguilla) är i sitt livsstadium som gulål hotad av habitatförlust i sötvattensystem. För att bevara arten krävs restaureringsåtgärder och ökad kunskap om artens preferens av bentiska livsmiljöer. I denna studie undersökte jag hur makrofyter av olika täthet påverkade A. anguilla gulålars habitatval på dagen och natten. Ett laboratorieexperiment utfördes i tre strömrännor innehållandes ett sand- och ett stenhabitat, samt en öppen passage där ålarna (n = 17) kunde simma mellan dem. Stenhabitatet var densamma i alla strömrännor medan sandhabitatet hade tre tätheter av makrofyter; 14, 7, samt 0 m-2. Tid till första byte, antal gånger ålarna bytte mellan habitaten och proportionen av tiden som ålarna spenderade i de två habitaten noterades. Resultatet visade ingen signifikant effekt av växttäthet för tiden till första bytet, antalet byten eller proportionen tid som ålarna spenderade i vardera habitat. Det fanns ingen skillnad mellan natt och dag i avseende på antalet byten mellan habitaten. Däremot var proportionen tid som ålarna tillbringade i de två habitaten olika mellan dag och natt; ålarna var mer i stenhabitatet på natten än på dagen (Z = 2,707, n = 17, p = 0,038). Experimentet tyder på att gulålar är nattaktiva och kan lämna sitt vilohabitat bland växterna när det blir mörkt för att söka föda i stenhabitat. Akvatisk vegetation är en viktig del av ålars livsmiljöer och för att återställa dessa behövs riktade restaureringsinsatser och ökad förståelse för makrofyt- och substratpreferens.