Den aktuella studien ämnar undersöka huruvida de mest brottsfrekventa delområdena i Malmö även är de delområden med högst brottsskadevärde. Genom en analys av registerdata över anmälda brott framkommer det att 13 delområde i Malmö både uppvisar det högsta brottsskadevärdet och den högsta brottsfrekvensen. Fem delområden har dock enbart ett högt brottsskadevärde samtidigt som fem delområden enbart har en hög brottsfrekvens. Detta indikerar på att brottsbekämpande aktörer även bör komplettera sina arbetsmetoder mot brottsfrekventa plaster med metoder som riktar sig mot platser med höga brottsskadevärden. Därmed är det tänkbart att det brottsförebyggande arbetet skulle effektiviseras. I resultatet framkommer det även svaga samband mellan flertalet olika oberoende variabler, kopplade till teori, och delområden som kan klassificeras som brottsfrekventa och/eller med ett högt brottsskadevärde. Sammanfattningsvis uppmuntrar studien till vidare forskning inom ämnet med fokus på mikroplatser. / The current study aims to investigate whether or not the neighborhoods with the highest crime rates in Malmö also are the areas with the highest crime harm. A database analysis of reported crime incidents shows that 13 of the highest crime rate neighborhoods likewise are the neighborhoods with the highest crime harm rate. Five neighborhoods are solely classified as high crime rate neighborhoods meanwhile five are classified solely as high crime harm neighborhoods. This result indicates that the crime fighting agencies should supplement their working methods against high-crime areas with methods targeting neighborhoods with high crime harm. Thereby it is possible that the crime prevention could work more efficiently. The result also shows on weak correlations between several different independent variables, linked to theory, and neighborhoods that can be classified as high crime rate neighborhoods and/or a high crime harm neighborhoods. In conclusion the study encourages for further research on the subject with focus on microplaces.