Thèse (Ph.D.) -- Université de Montréal, 2004. / "Thèse présentée à la Faculté des études supérieures En vue de l'obtention du grade de Philosophiae Doctor (Ph.D.) En littérature comparée et générale" Version électronique également disponible sur Internet.

Thesis (Ph. D.)--University of Florida, 1982. / Description based on print version record. Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves 244-259).

Michal Stránecký - Human Enhancement: Vision of a better Humankind? Thesis in Philosophy SUMMARY: Human Enhancement: Vision of a better Humankind? This thesis deals with the problems of Human Enhancement, i.e. a possibility of making human better by biotechnologies. Chapter 2 shows the position of John Harris, the main Human Enhancement defender. Chapter 3 describes objections raised by Michael J. Sandel, one of the opponents of John Harris. Chapter 4 shows risks of genetic manipulations. Chapter 5 discusses the unacceptable risks of Human Enhancement for the whole society. Chapter 6 deals with the problem of freedom and human rights that would be these procedures jeopardized. This thesis ends with a reflection on which human properties and qualities are really worth enhancement. Conclusion is that Human Enhancement would cause more harm than good.

No description available.

Thesis (PH.D.)--THE UNIVERSITY OF MICHIGAN

Inaug.-diss.--Jena. / Vita. "Litteratur-verzeichnis": p. 115-116.

In this expository thesis, I will attempt to clarify my fragmentary interests and pursuits within the realm of my painting practice, interest in Expressionism, experimentation, autobiography, and art history. I will contextualize early work and my formal experimentation in graduate school as a narrative link to my most recent paintings, concluding with discussions of the work I presented for the graduate thesis exhibition.

This thesis is for a Master of Fine Arts in Painting and features the work of Elizabeth Harris.

<p>Denna uppsats handlar om lärares tankar och åsikter om läxor. Underlaget är en kvalitativ intervjustudie med lärare på två gymnasieskolor i västra Sverige. Det som undersöks är hur lärare ser på läxor, vad lärare har för åsikter om läxor i förhållande till styrdokumenten samt vilka sociala omständigheter lärarna anser att det kan finnas som påverkar eleven på fritiden när läxan ska göras. Vi kommer att undersöka lärares inställningar till läxor, deras tankar om läxors utformning, samt vilken anledning de som lärare har att ge dem. Denna information jämförs med den tidigare forskningen som består av kända namn som Buell, Kohn, Cooper och Hellsten. Den mesta forskningen inom ämnet läxor är mycket kritisk till dessa och anser att skolan idag inte problematiserar ämnet nog utan möjligen borde byta inställning till hur och varför läxor ges. Men det finns även forskning som stödjer givandet av läxor i sin nuvarande form och anser att de inte bara kan ge akademiska utan även ickeakademiska effekter, som självdisciplin och studievanor. Resultatet visar att lärarnas åsikter om läxor är lika i många fall, men att det också finns många olikheter vilket leder till att läxan kanske borde problematiseras mer i Sverige.</p>

Denna uppsats handlar om lärares tankar och åsikter om läxor. Underlaget är en kvalitativ intervjustudie med lärare på två gymnasieskolor i västra Sverige. Det som undersöks är hur lärare ser på läxor, vad lärare har för åsikter om läxor i förhållande till styrdokumenten samt vilka sociala omständigheter lärarna anser att det kan finnas som påverkar eleven på fritiden när läxan ska göras. Vi kommer att undersöka lärares inställningar till läxor, deras tankar om läxors utformning, samt vilken anledning de som lärare har att ge dem. Denna information jämförs med den tidigare forskningen som består av kända namn som Buell, Kohn, Cooper och Hellsten. Den mesta forskningen inom ämnet läxor är mycket kritisk till dessa och anser att skolan idag inte problematiserar ämnet nog utan möjligen borde byta inställning till hur och varför läxor ges. Men det finns även forskning som stödjer givandet av läxor i sin nuvarande form och anser att de inte bara kan ge akademiska utan även ickeakademiska effekter, som självdisciplin och studievanor. Resultatet visar att lärarnas åsikter om läxor är lika i många fall, men att det också finns många olikheter vilket leder till att läxan kanske borde problematiseras mer i Sverige.