<p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng  </p>

No description available.

Trots den utbredda personalbristen inom vården så finns det ett sjukvårdsområde, nämligen Rättspsykiatri Vård Stockholm, som mot alla odds inte har samma svårigheter som andra inom regionen att behålla sin personal. I ett samhälle där fler lever längre behöver fler arbeta upp i högre ålder. För att möjliggöra detta behöver arbetsgivare och arbetstagare tillsammans skapa en hälsofrämjande och hållbar arbetsplats genom att stärka och behålla faktorer som bidrar tillarbetsengagemang. Ett tillvägagångssätt är att undersöka vilka faktorer som arbetstagarna upplever är motiverande och som har betydelse för deras upplevda arbetsengagemang. Syftet med studien är att beskriva vilka yttre och inre faktorer som arbetstagare inom rättspsykiatrisk vård upplever som motiverande i sin arbetsmiljö och värdesätter för att stanna kvar på arbetsplatsen en längre tid. Som metod användes semistrukturerad djupintervju med fenomenografisk ansats där sex intervjuer genomfördes. Resultatet mynnade ut i fyra beskrivningskategorier som värderades från högst till lägst enligt följande av deltagarna; känslan av att kunna göra skillnad, upplevelsen av samhörighet på arbetsplatsen, arbetsplatsens möjligheter till självförverkligande och flexibilitet i relation till arbetet och privatlivet. En samstämmighet med självbestämmandeteorins begrepp självstyrande motivation samt med tvåfaktorsteorins motivationsfaktorer i form av inremotivationsfaktorer framkom i studien. Bristande hygienfaktorer i form av yttremotivationsfaktorer var däremot inte motivationssänkande för deltagarna. Vårdorganisationer bör fokusera på att möjliggöra och öka arbetstagarnas upplevelser av inre motiverande faktorer som ett steg för att motverka ohälsa och främja en hållbar och hälsofrämjande arbetsplats. Det finns goda möjligheter för andra vårdorganisationer att skapa hälsofrämjande förbättringsåtgärder på arbetsplatsen med studiens utfallsrum som grund. / Despite the widespread staff shortage in healthcare, there is one healthcare area, namely Forensic Psychiatry Stockholm, which, against all odds, does not have the same difficulties as others in the region in retaining its staff. In a society where more people are living longer, more people need to work to an older age. To make this possible, employers and employees together need to create a health-promoting and sustainable workplace by strengthening and maintaining factors that contribute to commitment to work. One approach is to examine which factors the employees perceive to be motivating and which are significant for their perceived commitment to work. The purpose of the study is to describe extrinsic and intrinsic factors that employees in forensic psychiatric care experience as motivating in their work environment and value in order to remain at the workplace for a longer period of time. The method used was a semi-structured in-depth interview with a phenomenographic approach where six interviews were conducted. The results led to four description categories that were rated from highest to lowest according to the following by the participants; the feeling of being able to make a difference, the experience of togetherness in the workplace, the workplace's opportunities for self-realization and flexibility in relation to work and private life. Our study accords with self-determination theory’s concept of self-directed motivation and with two-factor theory's motivational factors in the form of intrinsic factors. In contrast, lack of hygiene factors in the form of extrinsic motivation factors did not lower motivation for the participants. Healthcare organizations should focus on enabling and increasing workers' experiences of intrinsic motivation as a step towards countering ill-health and promoting a sustainable and health promoting workplace. There are good opportunities for other healthcare organizations to create health-promoting improvement measures in the workplace using the study’s outcome space as a basis.

Studiens syfte är att beskriva undersköterskors erfarenheter av det som är viktigt för att må bra och för att skapa ett långsiktigt hållbart arbetsliv inom äldreomsorgen. För att besvara studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer, där sexundersköterskor med varierande arbetserfarenheter inom äldreomsorgen intervjuades. Hanteringen av de transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativinnehållsanalys. Studiens resultat påvisar två huvudkategorier: ett givande arbete och förutsättningar i arbetet. Att huvudkategorierna uppfylls har visat sig ha betydelse förundersköterskornas mående och deras möjligheter till ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Ett flertal betydande komponenter för ett givande arbete framkommer i studiens resultat där bland annat fina möten mellan vårdtagare och dess anhöriga nämns. Förutsättningar i arbetet påvisar vikten av bland annat en god balans mellan arbetsliv och privatliv. / The purpose of this study is to describe assistant nurses' experiences of what is important to feel good and to create a long-term sustainable working life in elderly care. In order to answer the purpose of the study, semi-structured interviews were conducted, with six assistant nurses. Each of them having varying work experience in elderly care.  Handling of textual material was analyzed using qualitative content analysis. The results of the study show two main categories; rewarding work and working conditions to accomplish good work have shown to be important for the assistant nurses' well-being and their opportunity for a long-term sustainable working life.   A number of significant components emerge in the study's results and, among other things, nice meetings between care recipients and their relatives are mentioned as being valuable for rewarding work. Conditions at work demonstrate the importance of, among other things, a good balance between work life and private life.

Covid-19 pandemin har tvingat hela hälso- och sjukvården till snabba och omfattande förändringar. All personal som jobbade inom hälso- och sjukvården har fått hantera en komplex och utmanande arbetsmiljö med mycket stress och oro. Studiens syfte är att kartlägga vilka utmaningar ledare och medarbetare inom vård- och omsorgsverksamheter ställdes inför under Covid-19 pandemin, samt att identifiera vilka åtgärder som vidtogs för att upprätthålla en hälsofrämjande arbetsmiljö. Studien bygger på en kvalitativ metod med induktiv ansats. För att besvara syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från två olika kommuner som arbetade under pandemin. Resultatet i studien visar att vård- och omsorgspersonalen upplevde att den största utmaningen var deras arbetssituation som upplevdes tuff, men de lyckades hantera stressen genom gott samarbete och med bra stöd från sin ledning. Enhetscheferna upplevde att de lyckades hantera stressen i deras respektive verksamhet genom närvarande ledarskap. Detta hjälpte till att lugna och skapa trygghet hos medarbetarna. Resultatet visar även att enhetscheferna vidtog åtgärder för att upprätthålla en hälsofrämjande arbetsmiljö genom att aktivt arbeta utifrån folkhälsomyndighetens rekommendationer för att minimera smittspridningen. Att vara med om utmattande och stressrelaterade arbetssituationer är något som inte är enkelt, men med en god samarbetsförmåga, arbetsmoral och tillit bland personalen så kan verksamheten ändå fungera som den skall.

Inledning: Ambulanssjukvården triagerar patienter till både högre och lägre vårdnivå, vilket gör arbetet komplext. Bakgrund: Hänvisning till lägre vårdnivå har blivit allt vanligare inom ambulanssjukvården. All hälso-och sjukvårdspersonal har skyldighet att föra dokumentation för patientens vårdkontakt. Studier visar att bristande dokumentation från ambulanspersonalen påverkar patientsäkerheten negativt.   Syfte: A) jämföra patientgruppen som hänvisas till lägre vårdnivå med patientgruppen som transporteras med ambulans till sjukhus, B) beskriva patientgruppen som hänvisas till lägre vårdnivå C) studera dokumentationen för den vanligaste patientgruppen som hänvisas till lägre vårdnivå. Metod: Retrospektiv journalgranskning med konsekutivt urval. Mixed Method-ansats med deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Av 26 070 ambulansuppdrag hänvisades 2846 patienter till lägre vårdnivå, vilket är en lägre andel än vad tidigare studier har visat. Dessa patienter var friskare än de som transporterades till sjukhus och den vanligaste samsjukligheten var hjärtkärlsjukdom. Det fanns inga könsskillnader i gruppen för hänvisning, men de äldre patienterna bedömdes ha ospecifika symtom i större utsträckning än de yngre. Läkare konsulterades oftare för äldre patienter. Dokumentationen visade sig ha stor variation – både vad gäller innehåll och struktur. Primärvårdsläkare konsulterades oftare än akutsjukvårdsläkare.   Diskussion: Den största patientgruppen som hänvisades var äldre med ospecifika symtom, vilket pekar på ett behov av att utforma särskilda riktlinjer för denna patientgrupp. Det framgick också att ambulanspersonalen inte konsulterar läkare i den omfattning som riktlinjerna säger. Den varierande dokumentationen visar på att frågan behöver lyftas i verksamheten för att förbättra uppföljningsarbetet. Konklusion: Det behövs mer utbildning i dokumentation. Det behövs specifika riktlinjer för patientgruppen med ospecifika symtom.

No description available.

Vårdprevention är ett viktigt koncept inom vården som visar hur synen på arbetssätt borde förändras för att klara vårdens framtida utmaningar med tanke på det åldrande samhället. Senior alert, som är ett av de största kvalitetsregistren i Sverige, jobbar ständigt med att stödja vårdprevention genom att erbjuda olika typer av tjänster till deras användare i form av digitala utbildningar, webbinarier, rapporter, coaching och support.    Syftet med undersökningen är att ta reda på hur nöjda användarna är med kvalitetsregistret Senior alerts tjänster och hur deras tjänster upplevs ute i verksamheterna. För att ta reda på detta genomförde vi en kvantitativ undersökning i form av en webbenkät som innehöll frågor om nöjdhet samt fritextfrågor där förslag för förbättring och synpunkter kunde fyllas i.    Resultatet av undersökningen visar att Senior alerts användare är nöjda eller mycket nöjda med registrets tjänster. Angående Senior alerts utbildningsutbud tycker användarna att utbildningarna gav dem en fördjupad förståelse om vårdprevention, där e-lärande användes i verksamheter för att utbilda personalen inom området. Dessutom hjälpte rapporterna användarna att upptäcka risker och planera sina förbättringsarbeten. I undersökningen framkom det att en stor del av användarna inte vet om de individuella coachingtillfällen som erbjuds av Senior alert. Önskemål om förändringar var bland annat att koppla Senior alert till journalsystemet, att förenkla systemet och skapa möjligheter för samarbete mellan användarna, att införa specifika tekniska förändringar i registret och att utöka supportens telefonöppettider. / Preventative care is an important concept in healthcare that shows how the way of working should change to meet the future challenges of healthcare in an ageing society. Senior alert, which is one of the largest quality registries in Sweden, is constantly working to support preventative care by offering different types of services to their users in the form of digital training, webinars, reports, coaching and support.    The purpose of the survey is to find out how satisfied users are with the services of the Senior alert’s quality registry and how their services are perceived in units. To find out that, we conducted a quantitative survey in the form of an online survey containing questions about satisfaction and free text questions where suggestions for improvement and comments could be filled in.    The results of the survey show that Senior alert's users are satisfied or very satisfied with the services of the registry. Regarding the Senior alert's online training program, users think that the training gave them a deeper understanding of preventative care, when e-learning was used in units to employee training. In addition, the reports helped users to identify risks and plan improvements. The survey revealed that a large part of users is unaware of the individual coaching opportunities offered by Senior alert. Desired changes included linking Senior Alert to medical record systems, simplifying the system and creating opportunities for collaboration between users, introducing specific technical changes to the registry and expanding support phone hours. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

<p>Examen i Vårdadministration, YH-utbildning: 20 yh-poäng</p>

Swedish healthcare faces several significant challenges, including increased waiting times and a shortage of healthcare staff. These challenges necessitate efficient resource utilization to optimize operations. One strategy to address these challenges is through improvement work, which involves identifying and remedying shortcomings in the healthcare system. Despite prior research that has developed multiple improvement models, this study observed a lack of specific guidelines for improvement work in healthcare. Moreover, although a substantial amount of data is collected within healthcare, it was found that this data is not always fully utilized as a basis for decision-making. Therefore, this study aims to investigate how data-driven improvement work can be facilitated within healthcare. To achieve this objective, information about existing improvement methods, data management, and strategies was gathered. This information was used as the basis for identifying methods that can facilitate improvement work in healthcare. Additionally, a case study was conducted at an Ear, Nose, and Throat-clinic within Region Östergötland to provide concrete insight into how improvement work can be initiated. The study also resulted in the development of a productivity measure to analyze how new outcome variables can be developed based on existing data in healthcare. The case study also laid the groundwork for future improvement efforts at the clinic. Interviews were also conducted with various healthcare professionals about their experiences with improvement work, strategies, and data usage. The analysis of the case study and interviews emphasized the need for clearer structures for improvement work, where decisions are based on data and patients’ needs are considered. The study led to the development of the BOTA model, which aims to facilitate improvement work within healthcare. The model serves as a tool to guide healthcare organizations through structured improvement processes. BOTA is designed to be easy to implement, fulfilling the study’s aim of creating a method to facilitate improvement work within healthcare. / Svensk hälso- och sjukvård står inför flera betydande utmaningar, inklusive ökade väntetider för vård och brist på vårdpersonal. Dessa utmaningar kräver en effektiv resursanvändning för att optimera verksamheten. En strategi för att möta dessa utmaningar är genom förbättringsarbete, vilket innebär att identifiera och åtgärda brister i verksamheten. Trots tidigare forskning som har utvecklat flera modeller för förbättringsarbete, har denna studie observerat en brist på specifika riktlinjer för förbättringsarbete inom hälso- och sjukvården som är enkla att tillämpa i praktiken. Vidare samlas en betydande mängd data in inom sjukvården, men det observerades att denna data inte alltid utnyttjas fullt ut som grund för beslutsfattande. Denna studie syftar därför till att undersöka hur datadrivet förbättringsarbete kan underlättas inom sjukvården. För att uppnå detta syfte samlades information om befintliga metoder inom förbättringsarbete, datahantering och strategier. Denna information användes som grund för att identifiera metoder som kan underlätta förbättringsarbete inom sjukvården. Dessutom utfördes en fallstudie på en Öron-, näs- och halsklinik inom Region Östergötland för att ge konkret insikt i hur förbättringsarbete kan initieras. Studien resulterade även i framtagningen av ett produktivitetsmått för att analysera hur nya resultatvariabler kan utvecklas baserat på befintlig data inom sjukvården. Fallstudien bidrog också till att lägga grunden för framtida förbättringsarbete på kliniken. Intervjuer genomfördes även med olika yrkesgrupper inom sjukvården om deras erfarenheter av förbättringsarbete samt strategi- och dataanvändning. Analysen av fallstudien och intervjuerna betonade behovet av tydligare strukturer för förbättringsarbete där beslut grundas på data och där patienternas behov beaktas. Resultatet av studien ledde till utvecklingen av modellen BOTA, som syftar till att underlätta förbättringsarbete inom vården. Modellen fungerar som ett verktyg för att leda sjukvårdsverksamheter genom förbättringsarbete på ett strukturerat sätt. BOTA är utformad för att vara enkel att implementera, vilket uppfyller studiens syfte att skapa en metod för att underlätta förbättringsarbete inom sjukvården.