Background: The Dental and Pharmaceutical Benefits Agency (TLV) decides what prescription drugs should be included in the Swedish high-cost protection. For drugs to be included, TLV requires that they achieve a reasonable balance between health effects and costs. This requirement is operationalized as Cost-Effectiveness Thresholds(CETs) that vary with disease severity and represent the maximum tolerated cost per unit of health. Objectives: To investigate how close to the CETs pharmaceutical producers set their prices, and if they act on opportunities to raise them when permitted by higher disease severity. Methods: I reviewed 335 of TLV’s publicly available reimbursement decisions between 2017 and 2024 and extracted Incremental Cost-Effectiveness Ratios (ICERs) where available (n = 91) along with TLV’s severity classifications. These were analyzed descriptively and with an Ordinary Least Squares (OLS) model explaining ICERs with severity classifications. In extended OLS models, I added a dummy variable indicating whether a drug had previously been approved for subsidy, and another to control for systematic differences in ICERs between drugs approved for restricted and general subsidy. Results: Pharmaceutical producers do not price to the CETs, but ICERs increase significantly with severity. Previous subsidy approval was negatively associated with ICERs whereas being approved for restricted subsidy was associated with a higher ICER, but both dummies were statistically insignificant. Additionally, a majority of ICERs were higher than previous estimates of the healthcare system’s marginal cost for producing a unit of health. Key Implications: Reimbursement authorities like TLV should expect pharmaceutical producers to act on opportunities to raise prices when weighing additional benefits and cost-savings into their reimbursement decisions. However, researchers should be careful to assume that producers will price to CETs when developing theoretical frameworks. Furthermore, TLV should consider revising their CETs to reflect the opportunity cost of healthcare to avoid incurring net health losses to society

Bakgrund: Risken att insjukna i depression vid något tillfälle i Sverige, ligger på cirka 23 procent för män och cirka 31 procent för kvinnor. Efter första episoden av depression, ligger risken för att återinsjukna på cirka 50 procent. När en förälder har drabbats av depression, kan det påverka övriga familjemedlemmar, då det oftast är någon av föräldrarna som har det största ansvaret inom familjen och för ekonomin.Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser av att leva med en förälder som har depression.Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats har använts. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades och kvalitativ innehållsanalys beskriven av Lundman & Hällgren Graneheim användes vid analysen.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Behov av copingstrategier, Olika insikter, En förändrad tillvaro och Behov av hjälp. Barn som distanserade sig från sin förälder, upplevde det som ett sätt att skydda sig själva. En del barn hade dålig insikt om förälderns depression, de berättade att de inte märkte att något annorlunda eller fel. Barn anpassade sig efter situationen och utvärderade effekten av sin anpassning, de justerade sina handlingar efter det. Familjen samtalade sällan om förälderns depression och barnen fick inte någon information.Slutsats: Barn distanserade sig i både positiv och negativ bemärkelse. Vissa barn hade insikt i förälderns depression och anpassade sig utefter den, medan andra förnekade dess existens eller inte förstod sjukdomen. Barnen fick ett ökat ansvar i hemmet vilket resulterade i ett försämrat mående. En positiv aspekt var att vissa barn hävdade att de hade blivit starkare som person och fått mer empati för andra människor. Den allmänna sjukvården hade otillräcklig kunskap och resurser vid bemötande av barn som anhörig, vilket kan åtgärdas med mer utbildning och vidare forskning av problemområdet.

Flertalet vårdpersonal inom hälso- och sjukvården kommer på något sätt i kontakt med IT- systemen dagligen, främst genom journalskrivning men även läkemedelshantering och kommunikation med andra yrkesgrupper. Enligt tidigare forskning väntas IT bli starkare i framtiden, det vill säga att det förväntas användas mer i det dagliga arbetet, emellertid uppger vårdpersonal att de upplever svårigheter när de använder systemen i sitt arbete. Systemen saknar lämpliga funktioner som stödjer kliniska uppgifter, vidare kräver systemet att läkare utför samma steg upprepande gånger med alla patienter vilket gör dokumentationen negativt laddat. Vidare får vårdpersonal ont i rörelseapparaten samt svårigheter med stress och trötthet. Syftet med studien är att få svar på om det finns ett samband mellan IT- systemen som används inom hälso- och sjukvården och sjuksköterskors hälsa. Studien har en kvantitativ inriktning, med fokus på enkätutskick på vårdcentraler, mottagningar samt barnavårdcentral runt om i Skåne. Undersökningsgruppen bestod av 93 stycken män och kvinnor i åldrarna 18 år upp till över 55 år som arbetar som sjuksköterskor i skåneregionen. Majoriteten av undersökningsdeltagarna arbetade inom offentlig sektor, vidare använde övervägande antal IT- systemet fler än 16 gånger per dag. Enkäterna fylldes i på plats i verksamheten, även internetenkäter tillämpades som ett alternativ på grund av lättillgängligheten. För att analysera enkätformuläret använde vi oss av en regressionsanalys samt Pearsons korrelationstest. I resultaten kunde vi se att det finns ett samband mellan sjuksköterskors hälsa och användandet av IT- systemen inom hälso – och sjukvården i skåneregionen. Avslutningsvis är studien ett intressant tillägg till den i övrig sparsamma forskningen som använts och finns sedan tidigare, och som visar att IT- miljön måste förbättras för att vårdpersonalen ska bibehålla sin hälsa.

Med ett mål att förbättra ledarskapet använder ett stort antal verksamheter diverse ledarskapsutbildningar. Målet med ledarskapsutbildningarna var att förbättra chefers hälsofrämjande ledarskap. Kan chefer verka hälsofrämjande och då skapa en bättre arbetsmiljö kan detta bland annat ge gynnsamma effekter på minskat behov av nyrekrytering. Autentiskt ledarskap har tidigare visat sig ha positiva effekter på medarbetares hälsa och kan ses som en typ av hälsofrämjande ledarskap. Syftet med denna interventionsstudie är att studera om det hälsofrämjande ledarskapsprogrammet främjar ett autentiskt ledarskap. Metoden har varit att analysera en interventionsgrupps självskattade effekter på sitt autentiska ledarskap i förhållande till en kontrollgrupp. Detta har skett i områdena självmedvetenhet, relationell transparens, balanserad processhantering och internaliserat moraliskt perspektiv med det beprövade instrumentet Authentic Leadership Questionnaire (ALQ). Analysen har genomförts med den statistiska metoden ANCOVA. Studiens deltagare var chefer inom vård och omsorg som studerat vid en hälsofrämjande ledarskapsutbildning. Av de 86 deltagarna ingick 42 i interventionsgruppen och 44 i icke-lika kontrollgruppen. Inget av de analyserade områdena visade på någon signifikant förbättring efter genomgången intervention även om resultatet får relateras till problemet med reliabiliteten. En bidragande orsak till avsaknaden av ett signifikant resultat kan vara bristande reliabilitet i instrumentet som användes. Slutsatsen är att det inte har kunnat identifierats någon signifikant inverkan på deltagarnas förmåga att utöva ett autentiskt ledarskap.

In Sweden, turnover among healthcare professionals is a significant problem in hospital settings. Efficient leadership of healthcare professionals is vital for enhancing the quality and integration of healthcare. Authentic leadership (AL) is a relational leadership style instigated from the field of positive organizational conduct and is asserted to advocate healthy work environments that impact healthcare professional’s efficiency and positive organizational outcomes. This master’s thesis aims to describe the impact of AL on the work environment and patient outcomes in hospital settings. The method is a literature study. Peer-reviewed English or Swedish articles that examined the impact of AL on the work environment and patient outcomes in hospital settings were selected from seven databases. Quality appraisal, data extraction, and analysis were accomplished on the included studies. A total of 26 articles (n=24 quantitative, n=1 qualitative and n=1 mixed method) satisfied the inclusion criteria. Results were evaluated according to the literature review content analysis. Findings support positive relationships between AL and increased optimism and trust among healthcare professionals, job satisfaction and turnover, patient care quality, structural empowerment, and work engagement. Findings were, therefore, consistent with AL theory. Future studies using more diversity in research themes, settings, study populations, organizations, job areas, geographic origins, and theory context are merited. People in positions of influence in healthcare settings and healthcare practitioners can use the findings of this study as a guide to increase awareness of the processes by which AL promotes positive outcomes in the workplace.

No description available.

Bakgrund. Patientbesöken på svenska akutmottagningar ökar. Med ett ökat inflöde av patienter ökar även kraven på vårdpersonalen som arbetar på akutmottagningen. Vid obalans mellan in-, genom- och utflöde skapas risker för crowding, med konsekvenser som ökade väntetider för patienterna, ökade patientsäkerhetsrisker och lidande som följd. Akutsjuksköterskans ansvarsområden innefattar kunskap om patientflöden, patientsäkerhet och att lindra lidande. Ändå finns mycket lite nationell forskning om patientflöden till akutmottagningar. Syfte. Syftet med studien var att studera inflödet av patienter till akutmottagningarna vid ett länssjukhus och ett länsdelssjukhus. Metod. Studiens genomfördes som en kvantitativ punktprevalensstudie med en induktiv ansats. Studien innefattar analys av data från två akutmottagningar inom Region Dalarna, n=201. Resultat. Över 70 procent av patienterna som sökte till akutmottagningarna hade haft en tidigare vårdkontakt. Det var vanligast att yngre patienter hade sökvägen eget initiativ och att äldre hade sökvägen ambulans. Det var fler män än kvinnor som kom från vårdcentralen med remiss. Patienter som hade en annan vårdkontakt före besöket hade en högre medicinsk prioritet eller högre risk för inläggning än de patienter som kom på eget initiativ. Slutsats. Ett fysiskt möte med annan vårdpersonal kan ha stor betydelse för att minska inflödet av patienter till akutmottagningen. Att en stor del av patienterna blir hänvisade till akutmottagningen kan vara ett tecken på att det saknas kapacitet inom hälso- och sjukvården för att behandla patienter med icke akuta besvär. / Background. Patient flows to Swedish emergency departments are increasing. With an increased inflow of patients, the demands on the healthcare staff at the emergency department increase. With a discrepancy between in-, through- and outflow, risks of crowding are created, with consequences such as increased waiting times for patients, increased patient safety risks and suffering as a result. The emergency nurse's responsibility includes knowledge of patient flows, patient safety and alleviation of suffering. Nevertheless, there is little research about patient flows to the emergency department nationally. Purpose. The purpose of the study was to study the inflow of patients to the emergency departments at two regional hospitals. Method. The study was conducted as a quantitative point-prevalence study with an inductive approach. The analysis includes an analysis of data from two emergency departments in Region Dalarna, n = 201. Results. Over 70 percent of the patients that presented to the emergency departments had a previous healthcare contact. It was most common that younger patients used their own initiative and that elderly presented by ambulance. There were more men than women who came from community health centres with referral. Patients who had another healthcare contact before the visit had a higher medical priority or risk of admittance to the hospital than the patients who came on their own initiative. Conclusion. A physical meeting with healthcare staff can be of great importance for reducing the inflow of patients to the emergency department. It may be that there is a low capacity in the health care system to treat low-acuity patients.

Refugee resettlement to the United States has decreased tremendously since 2017. This study investigates whether, and how, resettlement and health organization in New York are facilitating the distribution of health resources and how they are integrating refugees into becoming self-sufficient in the United States. Refugees have a right to many resources upon arrival in the United Stated especially health resources. Through case studies, this thesis examines two organizations contribution to changing the health status of refugees and the strategies that they implement to help refugees. Findings show that both organizations examined contribute to assist refugees to improve access to the health care. Findings also reveal many strategies for the facilitation of integration, the most prominent factor being interaction between organizations and refugees upon resettlement.

Submitted by Luanna Matias (lua_matias@yahoo.com.br) on 2015-02-09T13:59:48Z No. of bitstreams: 2 Dissertação - Juliana Pires Ribeiro - 2014.pdf: 1567794 bytes, checksum: 8fef0f98f08d1bb8b91198de438e4bbe (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) / Approved for entry into archive by Luciana Ferreira (lucgeral@gmail.com) on 2015-02-20T11:20:25Z (GMT) No. of bitstreams: 2 Dissertação - Juliana Pires Ribeiro - 2014.pdf: 1567794 bytes, checksum: 8fef0f98f08d1bb8b91198de438e4bbe (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-02-20T11:20:26Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Dissertação - Juliana Pires Ribeiro - 2014.pdf: 1567794 bytes, checksum: 8fef0f98f08d1bb8b91198de438e4bbe (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) Previous issue date: 2014-04-29 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / Introduction: Basic Health Units accessibility and ambience holds two fundamental importance links for the team work process development. The accessibility is intrinsically linked to meet the health services users’ needs and to ensure the solvability of assistance. Ambience is a concept that refers not only to physical space, but also to the social, made up of interpersonal and professional relationships in order to provide a solving, equitable and warm attention. Objective: To analyze the accessibility to health services and ambience of basic health care units in primary care in Goiás state. Methodology: A cross-sectional descriptive study performed in health care facilities in Primary Care in Goiás state in 2012. The study sample was done in 1216 basic health care units in Goiás state. Data were collected between July and September 2012 through a structured, tandardized and previously validated instrument. They were submitted to Ministry of Health database through the use of tablets and via internet to be analysed. After that these data were stored and grouped into modules I, II and III. Statistical analysis was performed using Statistical Package for the Social Sciences - SPSS software, version 19.0. The study respected ethical and legal aspects recommended by the Resolution 466/2012. Results: Two scientific articles were done. The first one "Accessibility to health care services in primary care in Goiás state" studied factors related to accessibility in health care facilities. The second article "Ambience of basic health care units in primary care in Goiás state " is about environment which provides better service and satisfaction to users and workers. Conclusion: Regarding accessibility and ambience in basic health units in primary care in Goiás state, we can conclude that the inaccessibility is contrary to the principle of integrality, hindering assistance and disrespecting those who need health services. It was also showed that there is a direct relationship between welcoming / humanized service and ambience. The lack of a suitable place for accommodation and care for users affects the development of actions in health care system. To change this reality, it will be necessary to invest in management in order to consolidate the Primary Health Care in a resolutely, equitable and welcoming way. / Introdução: A acessibilidade e a ambiência das Unidades Básicas de Saúde compõem dois elos de fundamental importância para o desenvolvimento do processo de trabalho da equipe. A acessibilidade está intrinsecamente ligada ao atendimento das necessidades dos usuários aos serviços de saúde e à garantia da resolubilidade da assistência. Já a ambiência é um conceito que se refere não só ao espaço físico, mas também ao social, formado pelas relações interpessoais e profissionais com o intuito de proporcionar atenção acolhedora, resolutiva e equânime. Objetivo: Analisar a acessibilidade aos serviços de saúde e a ambiência das unidades básicas de saúde na Atenção Básica do estado de Goiás. Metodologia: Pesquisa descritiva de corte transversal realizada nas unidades de saúde da Atenção Básica do estado de Goiás em 2012. A amostra do estudo foi constituída por 1216 unidades básicas de saúde do estado de Goiás. A coleta de dados ocorreu entre julho a setembro de 2012 por meio de um instrumento estruturado, padronizado e previamente validado. Para a análise, os dados foram enviados para um banco do Ministério da Saúde, por meio da utilização tabletes e via uma rede de internet. Após o envio, esses dados foram armazenados e agrupados em módulos I, II e III. A análise estatística foi realizada por meio do Software Statistical Package of Social Sciences - SPSS versão 19.0. O trabalho atendeu aos aspectos ético-legais preconizados pela Resolução 466/2012. Resultados: Foram construídos dois artigos científicos. O primeiro artigo denominado “Acessibilidade aos serviços de saúde na Atenção Básica do estado de Goiás” traz informações sobre o levantamento dos fatores relacionados a acessibilidades que estão presentes nas unidades de saúde. O segundo artigo “Ambiência das unidades básicas de saúde na Atenção Básica do estado de Goiás” versa sobre os ambientes que propiciam um melhor atendimento e satisfação aos usuários e trabalhadores. Conclusão: Ao analisar a acessibilidade e ambiência das unidades básicas de saúde na Atenção Básica do estado de Goiás, podemos afirmar que a inacessibilidade fere o princípio da integralidade, dificultando a assistência e prejudicando aqueles que precisam dos serviços de saúde. Também foi possível perceber que existe uma relação direta entre atendimento acolhedor/humanizado e ambiência. A inexistência de um local adequado para acolhimento, acomodação e atendimento dos usuários prejudica o desenvolvimento das ações realizadas nos serviços de saúde. Para mudar essa realidade, será preciso investimento da gestão, a fim de consolidar a Atenção Básica de forma resolutiva, equânime e acolhedora.

Den ökande globaliseringen bidrar till en kulturell mångfald i vården. Det finns få tidigare studier om ledarskap från mångkulturella arbetsplatser i Sverige och för att möjliggöra ett hållbart ledarskap av en hållbar mångkulturell arbetsplats behöver framgångsfaktorer i ledarskapet identifieras. I syfte att undersöka vilka upplevelser och erfarenheter vårdens chefer har av att leda mångkulturella medarbetargrupper har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Totalt intervjuades 8 chefer från två olika sjukhus. Det insamlade materialet har transkriberats, analyseras och kategoriseras genom innehållsanalys (Elo & Kyngäs 2008). Resultatet visar att ledarskapet anpassades både utifrån individen och medarbetarens kulturella bakgrund. Det var främst språket som de intervjuade cheferna anpassade, men även på vilket sätt de kommunicerade med medarbetarna. Fördelar identifierades med en mångkulturell arbetsplats då personalen kunde tolka åt patienter och förmedla kunskap om kultur i medarbetargruppen. Informanterna upplevde inte att konflikter i medarbetargruppen härrörde från kulturella aspekter men däremot att missförstånd relaterade till språkförståelse kunde skapa konflikter. En förklaring till detta resultat kan vara att informanterna upplever det mer socialt accepterat att diskutera språkliga orsaker till konflikter än kulturella orsaker. Cheferna saknade stöd och utbildning i mångkulturellt ledarskap och uppgav att de fått kunskap genom erfarenhet och lärt av tidigare misstag. Författarna tror att cheferna kan få stöd genom mentorskap för att utveckla ett hållbart ledarskap och att färre misstag då skulle behöva begås. En organisatorisk tydlighet med regler och värdegrund ses också som viktiga för ett hållbart ledarskap.