Förekomsten av ohälsa är mer vanligt i byggarbetabranschen än i andra branscher, p.g.a. arbetsolyckor och övriga förhållanden i arbetet. En av de viktiga resurserna till att förebygga skada och upprätthålla hälsa i arbetslivet, är företagshälsovård. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att beskriva byggarbetares upplevelser om deras arbetshälsa/arbetsmiljö och om vad företagshälsovårdens hälsokontroller har haft för betydelse för deras beteendeförändring.   Fem byggarbetare som genomgått en hälsokontroll via företagshälsovård och åstadkommit en potentiell beteendeförändring som förbättrat hälsan, intervjuades. Den tematiska analysen av intervjuerna resulterade i fyra huvudteman: ”möjliggörande faktorer till en god arbetshälsa i byggarbetarens yrke”, ”begränsade faktorer till god arbetshälsa i byggarbetarens yrke”, ”konkreta resultat av företagshälsovårdens hälsokontroller” och ”fördelarna med företagshälsovårdens hälsofrämjande arbete”. Studiens resultat visar att byggarbetare upplevde sin arbetshälsa/arbetsmiljö som både positivt och negativt. Det positiva med arbetet var den sociala kontakten med kollegor och arbetsgivare och det negativt var arbetsmiljön som bidragit till sämre hälsa p.g.a. av muskuloskeletala skador och stress. Hälsokontroller bidrog till beteendeförändring som kan förebygga sjukdomar bland byggarbetarna.   Hälsokontrollen upplevdes som meningsfull då ett gott bemötande möjliggjorde en beteendeförändring samtidigt som en ökad insikt av att förbättra sin egen hälsa skett, efter negativa provsvar. Vidare forskning behövs om hur byggarbetares arbetshälsa kan förbättras genom företagshälsovårdens insatser. / The incidence of illness among construction workers is higher than average in other industries, because of accidents and other conditions at work. One of the most important resources to prevent injury and maintain health in the workplace, is the occupational health care. The aim of this qualitative study was to describe the construction workers experiences of their occupational health and work environment and about whether occupational health check-ups have had any significance for their behavior change. Five male construction workers who had underwent a health check and after that performed a behavior change, was recruited via an occupational care center. Data was collected by face to face and telefon interviews, that were subsequently transcribed and analysed by thematic analyse. The tematic analyse resulted in four main themes: "enabling factors for good health of the construction workers professional”, ”restricted factors to the good health of the construction worker's occupation", "benefits of occupational health promotion" and "concrete results of occupational health check-ups".   The construction workers experienced their occupational health and work environment as both positive and negative. The positive about work was the social contact with colleagues and employers, the negative was that the work environment contributed to poor health due musculoskeletal of injury and stress. Health check-ups contributed to behavior change and pontential prevention of diseases among construction workers.   The health check-ups was considered as being meaningful and enabled a change in behavior after understanding that they must change their lifestyle to avoid disease. Further research is needed on how to improve construction workers occupational health through occupational health services.

Įvadas. Žmonės didelę laiko dalį leidžia dirbdami, daugelis jų yra veikiami profesinių rizikos veiksnių, lemiančių profesinės ligos atsiradimą. Pastaruoju metu profesinės ligos bei jų keliama našta tapo ypač aktualia problema įvairiose šalyse. Siekiant nustatyti veiksnius, kurie sukelia ginčus, būtina analizuoti ginčytinus profesinių ligų atvejus. Profilaktiniai sveikatos tikrinimai padeda nustatyti profesines ligas ankstyvose stadijose, darbo medicinos gydytojams suteikia svarbią, papildomą informaciją apie pacientą, profesinės ligos nustatymo metu. Todėl nagrinėjant ginčytinus profesinių ligų atvejus svarbu įvertinti profilaktinių sveikatos tikrinimų įtaką. Darbo tikslas. Išanalizuoti Lietuvos ginčytinų profesinių ligų atvejų (GPLA) 2005–2009 m. charakteristikas bei jų sąsajas su profilaktiniais sveikatos tikrinimais. Uždaviniai. Įvertinti ginčytinų profesinių ligų atvejų pasiskirstymą pagal charakteristikas (diagnozę (pirminę, galutinę), priežastis, profesiją, ekonominę veiklos rūšį, kenksmingus darbo aplinkos veiksnius, amžių, darbo stažą, lytį, gyvenamąją vietą). Įvertinti ginčytinų profesinių ligų atvejų pasiskirstymą pagal pirminės ir galutinės diagnozės sutapimą. Įvertinti ginčytinų profesinių ligų atvejų pasiskirstymą pagal profilaktinių sveikatos tikrinimų rezultatus. Įvertinti profilaktinių sveikatos tikrinimų ir ginčytinų profesinių ligų atvejų charakteristikų sąsajas. Tyrimo metodika. Darbe naudoti aprašomosios statistikos ir kiekybiniai tyrimo metodai. Duomenys... [toliau žr. visą tekstą] / Intoduction. A lot of people spend their days at work; high proportion is influenced different risk factors causing occupational diseases. Nowadays the burden occupational diseases is discussed very often all around the world. To identify problems causing disputes about occupational disease diagnosis it is necessary to analyze the controversial cases of occupational diseases. Annual health check ups provide important additional information for occupational doctors, who are determining the diagnosis of occupational disease, also helps to identify diseases in early stages. Since the efectivness of annual health check ups is discussed it is necessary to evaluate how annaul health check ups influence changes in the controversial cases of occupational diseases (CCOD). Aim. To analyze the controversial cases of occupational diseases in Lithuania during years 2005-2009, characteristics of cases and their relation to health annual (mandatory) health check ups. Tasks. To evaluate the distribution of CCOD by characteristics (age, gender, place of residence, seniority, cause of dispute, occupation, economic activity, employment, harmful environmental factors, diagnosis (primary and final). To evaluate distribution of CCOD by congruence of primary and final diagnosis. To evaluate distribution of CCOD by the results of annual health check ups. To evaluate associations with characteristics of contraversial cases of occupational diseases. Methodology. The CCOD registered and analysed by... [to full text]