Spelling suggestions: "subject:"nin ondes sus"" "subject:"nin ondes uus""
1 |
Hem, äktenskap och andra faror i Aurora Ljungstedts Hin Ondes hus (1853) : En studie av romanens kopplingar till female gothic / Homes, marriages, and other threats in Aurora Ljungstedt’s Hin Ondes hus (1853) : A study of the novel’s connections to the Female GothicBack, Fredrik January 2024 (has links)
Hin Ondes hus är Aurora Ljungstedts debutroman från 1853. Tidigare forskning har uppmärksammat romanen som en av Sveriges första och mest renodlade gotiska romaner. Hur ideologiska aspekter såsom genusfrågor kommer till uttryck i texten är dock outforskat till övervägande del. Den här studiens syfte är därför att öka förståelsen för hur romanens gotiska element kan kopplas till genusfrågor. Detta åstadkoms genom att romanen analyseras utifrån teoribildningen female gothic. Analysen visar att romanens dramaturgi och skräckskildringar till övervägande del följer de konventioner som förknippats med female gothic. Typiskt gotiska motiv, som dubbelgångare, ödesbestämdhet och känslan av das unheimliche bidrar också till att kvinnan skildras som utsatt och maktlöshet i hemmet, äktenskapet och patriarkatet. En implikation av analysen är att Ljungstedts texter redan tidigt i författarskapet präglades av ett kvinnoperspektiv. / Hin Ondes hus [The House of the Devil] is Aurora Ljungstedt’s debut novel from 1853. Earlier research has recognized the novel as one of Sweden’s first and most distinctive Gothic novels. However, in what ways ideological aspects, such as gender issues, are expressed in the text is largely unexplored. Therefore, the purpose of this study is to further the understanding of how the novel's Gothic elements are related to gender issues. This is achieved by analyzing the novel using Female Gothic theory. The analysis shows that the novel's plot and depictions of fear largely align with the conventions associated with the Female Gothic. Typical Gothic motifs, such as doubles, a sense of predetermination, and a sense of das unheimliche also contribute in portraying the woman as vulnerable and powerless in the home, in marriage and in patriarchy. One implication of the analysis is that Ljungstedt's texts were characterized by a woman’s perspective from early on in her writing.
|
2 |
Galna män av kvinnliga genier : –En studie av gotiska genrekonventioner i Aurora Ljungstedts Hin Ondes Hus och Lucie Lagerbielkes En Sällsam UpplefvelseAlmer, Desirée January 2018 (has links)
Primärkällorna utgörs av de två skönlitterära verken Hin Ondes Hus (1853) av Aurora Ljungstedts och En Sällsam Upplefvelse (1913) av Lucie Lagerbielke. De båda verken har en anknytning till några av gotikens centralfigurer och förhåller sig på olika sätt till gotikens genrekonventioner. Undersökningen syftar till att utreda vilken funktion verkens författare har låtit det explicita inflytandet av den gotiska strömningen fylla och hur förhållningssättet till gotiklitteraturens klassiska genrekonventioner kommer till uttryck. Metoden är komparativ där gotiska motiv urskiljs och redogörs för. Den teoretiska utgångspunkten är en genrediskussion utifrån Yvonne Leffler respektive Mattias Fyhrs definitioner av gotik och vilka komponenter som krävs i ett verk för att bestämma genretillhörighet. Analysens resultat visar att författarna låtit inflytandet av den gotiska strömningen fylla olika typer av funktioner. Där Ljungstedt följt de klassiska genrekonventionerna i större utsträckning och låtit verket syfta till att frambringa den njutbara rysningen. Lagerbielke å andra sidan har ett annat ändamål och budskap med sitt verk, men följer också i stor utsträckning de klassiska gotiska genrekonventionerna.
|
Page generated in 0.0505 seconds