Syftet är att undersöka vilka ifrågasättanden av nuvarande styrdokument och kunskap som kan ha lett till utvecklandet och genomförandet av gymnasiereformen Gy 2011. Med ifrågasättande av kunskap menas att vedertagen kunskapsutveckling och tankesätt får fortgå så länge inga röster höjs som ifrågasätter den, detta sker med utgångspunkt i Thavenius teori. Studien innefattar vidare vilka förhandlingar, mellan forskarsamhället och statsmakten som eventuellt har gjorts vid framtagandet av den nya reformen. I enighet med Odéns teori om hur förhandlingar uppstår när det sker förslag på förändringar, jag skall därför undersöka om det går att urskilja några sådana vid framtagandet av Gy2011, med fokus gällande historieämnet.  Syftet med studien är att: skapa en bild av vad som teoretiskt sett styr gymnasieskolans undervisning hur och varför detta åstadkommits skillnader mot tidigare läroplan och kursmål samt vad man önskar uppnå med gymnasiereformen