Familjen Hjörne har sedan 1926 varit Västsveriges dominerande mediefamilj. Under tre generationer har familjen i stort sett haft monopol på tidningsmakande i Göteborg och ägt, drivit och skrivit i Göteborgs-Posten. Under 2000-talet har familjen expanderat sitt tidningsägande och genom bildandet av mediekoncernen Stampen kan de idag titulera sig Sveriges största ägare av dagstidningar. Idag har familjen ett tidningsägande som inte bara går tre generationer tillbaka, utan som geografiskt sträcker sig från Halland i söder till Dalarna i norr. Sammanlagt kontrollerar familjen Hjörne 16 % av den svenska dagstidningsmarknaden (Sundin 2011). Uppsatsen ”Mediekonglomeratets vagga” studerar familjen Hjörnes syn på sin publicistroll och sitt företagsarv. Deras tidningsföretag står snart inför två intressanta skiften. Dels det digitala skiftet, där dagstidningens livslängd spås kortare för varje dag. Men också familjeföretagets tredje generationsskifte, där den fjärde generationen Hjörne snart kommer att avlösa Peter Hjörne. ”Mediekonglomeratets vagga” studerar verksamheten ur ett ekonomiskt familjeföretagsperspektiv och ur ett publicistiskt ägarperspektiv. Frågorna uppsatsen önskar besvara är:Hur ser familjen Hjörne på rollen som tidningsägare? Vad känner familjen för publicistiskt ansvar? Hur ser familjen på sitt företagsarv? Uppsatsen kombinerar John L. Wards teorier om familjeföretagande med Bourdieus teorier om ekonomiskt, kulturellt, socialt och symboliskt kapital. Eftersom kapital är något som precis som arv överförs blir det centralt i ett familjeföretag och kan användas för att analysera familjens syn på sitt företagsarv. Familjens relation till företaget analyseras socialkonstruktionistiskt utifrån relationen mellan familjen och företaget. Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medlemmar ur tre generationer av familjen Hjörne. Intervjuerna kretsar kring två teman, familjen och företaget. Resultatet från intervjuerna kombinerat med relevant litteratur och tidningsartiklar om familjen Hjörne ligger som grund för analysen. Familjen Hjörne har ett stort ekonomiskt kapital men talar hellre om sina symboliska och kulturella kapital. Familjen reproducerar det sociala kapitalet genom att ”vagga” in nästa generation i företaget och återskapar då samtidigt det ekonomiska och kulturella kapitalet. Familjen har en stark familjeföretagsidentitet som länge förknippats med makt i Göteborg och publicistisk verksamhet, men som idag i och med expansionen är i förändring. Idag är familjen Hjörne en företagsfamilj med nationell makt. Slutsatsen är att familjen Hjörne mer och mer går från ett totalt publicistiskt inflytande till ett absolut ekonomiskt inflytande över sin verksamhet. Fjärde generationen Hjörne har inga planer på att skriva i tidningen men är inställd på att fortsätta vara ägare. Familjen är mån om att förvalta sitt tidningsföretag - numera tidningskoncern - och arbetar aktivt för att professionalisera sitt ägande. Idag finns ett mer ekonomiskt än publicistiskt intresse hos familjen som snarare fokuserar på koncernens utvidgning än tidningens utveckling. Idag är arvet ett stort företag med många små tidningar, inte ett litet företag med en stor tidning.