Bakgrund: Att vistas i solen är bra för kropp och själ, men har även negativa effekter. Informationen från myndigheter förmedlar ett tvetydligt budskap. Å ena sidan framställs solning som ett hälsobudskap och å andra sidan framställs solning som ett risktagande. Att bli diagnostiserad med malignt melanom kan vara en stor psykisk påfrestning för den drabbade och individens livsvärld kan förändras över en dag. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vetenskaplig forskning om livskvalitet och copingstrategier hos patienter med malignt hudmelanom. Metod: Denna litteraturstudie utformades efter Goodmans systematiska tillämpningsmetod (SBU, 1993). Studien består av nio kvantitativa studier och en kvalitativ studie. Studierna kvalitetsgranskades genom en modifierad analysmodell efter Carlsson & Eiman (2003). Resultat: Livskvaliteten hos patienter med malignt hudmelanom uppgavs vara hög. Olika copingstrategier användes och de vanligaste var att söka socialt stöd och problemfokuserande copingstrategi. Inga skillnader gällande livskvaliteten eller sjukdomens påverkan kunde observeras mellan könen. Kvinnor visade dock i högre utsträckning fler depressiva symtom än män. Slutsats: Sjuksköterskan och övrig vårdpersonal har en stor roll i patientens liv genom att ge stöd, förståelse, empati och motivera till livsstilsförändringar i omvårdnaden runt patienter med malignt hudmelanom. Olika copingstrategier används av patienter och dessa bör identifieras av sjuksköterskan och övrig vårdpersonal för en optimal omvårdnad. / Background: To stay in the sun is good for body and soul, but it also has negative effects. The information from the government has an ambiguous message. On one hand, tanning is presented as a health announcement and on the other hand tanning is presented as risk taking. To be diagnosed with malignant melanoma can be a great psychological burden for the affected individual, and the existing world can change over a night. Purpose: The purpose of this literature review was to evaluate the scientific research on quality of life and coping strategies in patients with malignant melanoma of the skin. Method: Goodman’s systematic application method (SBU, 1993), was used as a model in this literature review. This study consists of nine quantitative studies and one qualitative study. Studies were reviewed according to a modified analytical model by Carlsson & Eiman (2003). Results: The quality of life in patients with malignant melanoma of the skin was reported high. Different coping strategies were used and the most common was to seek social support and problem focused coping strategy. No differences concerning the quality of life or impact the illness had on the patient’s life could be observed between the sexes. Women showed a greater extent of depressive symptoms than men. Conclusion: Nurses and other health professionals have an important role in patients’ lives by providing support, understanding, to show empathy and to motivate lifestyle changes in health care around patients with malignant melanoma of the skin. Different coping strategies used by patients should be identified by nurses and other health professionals to optimize care.