Introduktion: en cancerdiagnos innebär en kris för de flesta och vissa personer som diagnostiseras med malignt melanom kan uppleva både oro och ångest. Vilka copingstrategier personerna använder för att hantera situationen beror bland annat på deras resurser som till exempel personlighet och socialt stöd. Syfte: syftet med studien var att belysa copingstrategier hos personer som diagnostiserats med malignt melanom utifrån Lazarus och Folkmans teoretiska referensram. Metod: metoden var en litteraturstudie med stöd av Polit och Beck´s niostegsmodell. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL, PsycInfo och Pubmed. Resultatet baseras på tolv artiklar, varav sju kvantitativa och fem kvalitativa studier. Copingstrategierna sorterades in i de huvud- och underkategorier som beskrivits av Lazarus och Folkman. Resultat: sammanställningen av artiklarna resulterade i tre huvudkategorier: problemfokuserad-, emotionellfokuserad- och meningsfokuserad coping samt åtta underkategorier: Söka information; Planera, Besluta och Lösa problem; Söka emotionellt stöd; Acceptera; Klara sig på egen hand; Undvika; Omvärdera samt Ta hjälp av sin tro. Slutsats: personerna använde olika copingstrategier, oftast flera samtidigt, för att hantera situationen. Sjuksköterskor kan bland annat bidra med emotionellt stöd för att underlätta situationen för personerna samt guida dem utifrån deras egna resurser, värderingar och önskemål.

Bakgrund:Malignt melanom är den femte vanligaste cancerdiagnosen i Sverige. En kändriskfaktor är solens ultravioletta strålning. Prognosen för överlevnad ökar genom tidig upptäckt, detär därför viktigt att arbetaförebyggande. Sjuksköterskan har till uppgift att erbjuda patienter en god vård som är personcentrerad. Detta kan förhindra lidande och öka livskvalitén hos patienterna.Syfte:Examensarbetets syfte var att beskriva patientersupplevelser av att leva med malignt melanom. Metod:En litteraturöversikt baserad på10 kvalitativa artiklar. Resultat:Malignt melanom rör upp många känslor, det är en cancerdiagnos och cancer är starkt kopplat till döden. Patienterna upplevde att deras oro inte var berättigad, då deras omgivning inte var införstådda i allvaret med sjukdomen. När patienternas förväntningar inte motsvara resultatet efter kirurgi skapade detta ett lidande. De var i stort behov av stöd för att finna strategier till ett fortsatt liv. Konklusion:Malignt melanom påverkar hela människan, patienterna behöver stöd för att öka deras livskvalité.

Bakgrund:  Malignt melanom är en sjukdom som har ökat och eskalerat de senaste tio åren i Sverige. Sjukdomen kan drabba alla men det är sällan barn blir drabbade. Att få en cancerdiagnos kan upplevas som påfrestande och många personer reagerar med oro och nedstämdhet.                                                                                                      Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med sjukdomen malignt melanom.                                                                                                      Metod: Litteraturstudien utgick utifrån en kvalitativ metod med induktiv ansats. Det insamlade innehållet från fyra patografier analyserades enligt Graneheim & Lundmans (2017) beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys.                                                    Resultat: I resultatet framkom det tre huvudkategorier och sju underkategorier. Den första huvudkategorin var att hantera sjukdomens osäkra förlopp där olika upplevelser från det perspektivet beskrivs. Den andra huvudkategorin var rädslor till följd av sjukdomen där personernas upplevelser av olika rädslor beskrivs. Den tredje och sista huvudkategorin beskriver de kroppsliga förändringar som personerna med malignt melanom upplevde.                                                                                        Slutsats: Att leva med sjukdomen malignt melanom medför många upplevelser hos olika individer. I denna studie framkom det både gemensamma och enskilda upplevelser från personer som har levt med malignt melanom.

Malignt melanom är den allvarligaste formen av hudcancer och orsakas av att friska melanocyter börjar dela sig okontrollerat, vilket resulterar i en tumör. Det finns flera riskfaktorer för melanom men en av de främsta är exponering av UV-strålning. En ytterligare riskfaktor för malignt melanom är olika genmutationer varav av en vanligt förekommande genmutation är BRAF-mutation. Det finns flera behandlingsmetoder men en nyare behandling som används vid de senare stadierna av melanom är immunterapi. Programmed cell death 1 (PD-1)-hämmaren nivolumab och cytotoxic T-lymphocyte antigen 4 (CTLA-4)-hämmaren ipilimumab är två checkpointhämmare som på olika sätt hämmar tumörtillväxten.  Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka nivolumab och ipilimumabs effekt samt säkerhet både som monoterapi och kombinationsterapi. Databasen PubMed användes för att välja ut fem RCT-studier. Vid sökningen användes sökord som ”melanoma”, ”nivolumab” och ”ipilimumab”. Några av inklusionskriterierna var att patienterna hade melanom i stadie III och IV, och både patienter med BRAF V600-mutation och med BRAF wild-type inkluderades. Ett av exklusionskriterierna var artiklar som var inriktade på melanom i hjärna, lunga eller ögon. Resultatet visade att nivolumab och ipilimumab som kombinationsterapi var mer effektiv avseende både total överlevnad och progressionsfri överlevnad jämfört med nivolumab och ipilimumab som monoterapi. Nivolumab som monoterapi var mer effektiv än vad ipilimumab som monoterapi var avseende total överlevnad och progressionsfri överlevnad. Behandlingen med nivolumab och ipilimumab som kombinationsterapi resulterade däremot i fler biverkningar jämfört med nivolumab och ipilimumab som monoterapi. Patienter som behandlades med nivolumab som monoterapi upplevde färre biverkningar än vad patienterna som behandlades med ipilimumab som monoterapi upplevde. Utifrån resultaten i de studier som granskats så är slutsatsen att kombinationsbehandlingen var den mest effektiva, men om även säkerhet inkluderas är nivolumab som monoterapi det bättre alternativet då det hade både god effekt och en lägre biverkningsprofil jämfört med de andra behandlingsalternativen. För ett mer tillförlitligt resultat bör ytterligare studier genomföras under längre tid och i en större skala.

Bakgrund: Sola är både härligt och viktigt för att kroppen ska få tillräckligt med D-vitamin, men det kan också innebära en fara. I Sverige insjuknar varje årca 2270 personer i hudcancern MM (Malignt melanom). Sjukdomen skulle kunna undvikas i flera fall om gemene man hyste större respekt för solen och dess negativa effekter. Denna insikt är mycket viktig ifall ökningen av MM ska kunna minskas. Syfte: Syftet var att få ökad kunskap om patienters erfarenheter av MM och vilka reaktioner och copingstrategier sjukdomen medför.Metod: Studien designades som en litteraturstudie och bestod av 10 kvantitativa och en kvalitativ artikel som analyserades enligt Carlsson och Eimans (2003) analysmodell. Resultat: Patienterna upplevde allt ifrån chock till oro och depression vid diagnosen av sjukdomen. För att hantera sin diagnos användes både emotionellt orienterade och problemorienterade copingstrategier. Resultatet visade att patienter som använde sig av problemorienterade copingstrategier upplevde mindre oro, depression och en bättre livskvalitet. Variationer framkom dock patienterna emellan. Slutsats: Tydlig och omfattande information kring sjukdomen samt stort socialt stöd minskar risken för oro och depression samt ökar användandet av problemorienterade copingstrategier / Background: The sun is both wonderful and important for the body to get enough of vitamin D, but it can also be dangerous. In Sweden approximately 2270 people become ill in skin cancer MM (malignant melanoma) each year. The disease could be avoided in many cases, if people had more respect for the sun and it´s harmful effects. This understanding is essential if the growths of MM are to be reduced. The purpose: The aim was to gain further knowledge about the patients' experiences of and strategies for dealing with MM. Method: The study was designed as a literature review based on 10 quantitative and one qualitative article analyzed according to Carlsson and Eiman (2003) analytical model. Results: The study showed that patients experienced feelings such as shock, anxiety and depression when diagnosed with MM. To cope with the diagnosis the patients used both emotionally oriented and problemoriented coping strategies. The results showed that patients who used problemoriented coping strategies experienced less anxiety, depression and a better quality of life. Conclusion: Clear and comprehensive information about the disease and high social support decreases the risk of anxiety, depression and increases the use of problemoriented coping strategies.

För att diagnostisera malignt melanom och dess undergrupper används immunhistokemi för att färga in celler som uttrycker specifika protein. Särskilt desmoplastiska melanom kan initialt felbedömas baserat på utseendet som ärr, och det är därför viktigt att ha sensitiva antikroppar för att diagnostisera dem. Elva arkiverade patientprover (varav tre epiteloida melanom, fyra spolcelliga, tre desmoplastiska och ett akralt lentiginöst) färgades in med antikroppar mot CK18, HMB-45, Melan-A, S100, SOX10 och synaptophysin. Alla prover var negativa för CK18, nio var positiva för HMB-45 och Melan-A (de negativa var båda desmoplastiska melanom) och alla var positiva för S100 och SOX10. Synaptophysin var positiv i alla epiteloida melanom och det akralt lentiginösa melanomet, två av de fyra spolcelliga melanomen och negativ i alla desmoplastiska melanom. Fördelarna med SOX10, som tidigare studier i ämnet har påvisat, observerades inte i denna studie, troligen på grund av begränsningen i patientmaterial. Trots det verkar SOX10 vara ett användbart tillägg i melanompanelen, eller kanske till och med kan ersätta S100, baserat på tidigare studier.

Solen utstrålar energi och är förutsättningen för allt biologiskt liv på jorden, dessvärre tycks människan sakna respekt gentemot solen och dess ultravioletta strålning. Dessa strålar kan ge upphov till malignt melanom som är den aggressiva formen av hudcancer. Sjukdomen uppkommer i vanliga leverfläckar eller födelsemärken men den kan också börja direkt i huden. Via lymfkärl och blodkärl kan cancercellerna sprida sig till andra ställen i kroppen så kallad metastasering. Detta innebär att malignt melanom är en allvarlig och livshotande sjukdom. Problemet är att omkring 2 000 personer i Sverige drabbas varje år och är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med malignt melanom utifrån patientens livsvärldsperspektiv. Metoden bygger på en litteraturstudie bygd på åtta kvalitativa artiklar som analyserats enligt Evans (2003) analysmodell. Resultatet visar att patienterna upplevde någon grad av chock, rädsla och oro i samband med diagnosen. Det framkom även i resultatet att en del patienter förnekade sin sjukdom och att flertalet, trots den traumatiska upplevelsen, fick en förändrad positiv livssyn efter tillfrisknade. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Malignt melanom är en av de tio vanligaste cancerformerna. Insjuknandet har ökat på grund av ändrade sol- och resvanor. Utvecklingen beror främst på UV-strålningen från solen samt ökad användning av solarier. Idag är det främst de yngre kvinnorna som insjuknar. Det gäller att diagnostisera malignt melanom i ett tidigt stadie, då det ger en bättre förutsättning för överlevnaden. Sjuksköterskor ska arbeta preventivt mot ohälsa och ge information om riskfyllt beteende för att förebygga sjukdom och skada. Med tanke på detta var syftet med litteraturstudien att kartlägga riskfaktorer för malignt melanom som grund för sjuksköterskans preventiva arbete. Orems egenvårdsteori ligger till grund för studien. Litteraturstudien är baserad på elva vetenskapliga artiklar och resultatet presenteras i fem huvudteman: socioekonomiskt status, livsstilsfaktorer, sjukvårdspersonalens brister, patienternas kunskap och attityder samt individuella faktorer. Hög socioekonomisk position hade samband med ökat insjuknande och högre överlevnad. Högt intag av grönsaker, frukt och fisk hade skyddande effekt. Sjukvårdspersonalen hade bristande kommunikation om risker och för lite tid för att förmedla information om sjukdomen. Solarier användes mer bland yngre, trots att de hade vetskapen om att solarier ökade utvecklingen. Individuella faktorer såsom exempelvis ljus hud, fler fräknar och antal solbrännor under barndomen associerades med ökad utveckling av malignt melanom.Nyckelord: Kommunikation, kost, livsstil, malignt melanom, Orem, prevention, socioekonomiskt status, UV-strålning. / Malignant Melanoma is one of the ten most common cancer diseases. The disease has increased due to changed sun and travel habits. The development depends on UV-radiation from the sun and increasing use of sunbeds. Today it’s the younger women who are most affected. Malignant Melanoma has to be diagnosed in an early stage because it’s prerequisite with a better survival. The nurse should work preventive against illness and give information about risky behaviour so that diseases and injuries are obviated. Taking this into consideration the aim of this literature review was to determine risk factors for Malignant Melanoma that can be used by the nurse in the preventive work. Orem’s Self-Care Deficit Theory of Nursing underlies this study. The study was based on eleven scientific articles and the result was presented in five main themes: socioeconomic status, lifestyle, lack in the medical service, patient’s knowledge and attitude and individual factors. High socioeconomic position was associated with more illness and higher survival. A high intake of vegetable, fruit and fish had a protective effect. There was a lack in the medical service about risk communication and little information was given about the disease. It was the younger individuals who used sunbeds, even though they had knowledge about the relation between sunbed use and the development of Malignant Melanoma. Examples for individual factors which were associated with a higher development for Malignant Melanoma was fair skin, freckles and the quantity of sunburns during the childhood.Keywords: Communication, diet, lifestyle, Malignant Melanoma, Orem, prevention, socioeconomic status, UV-radiation.

Bakgrund: Att vistas i solen är bra för kropp och själ, men har även negativa effekter. Informationen från myndigheter förmedlar ett tvetydligt budskap. Å ena sidan framställs solning som ett hälsobudskap och å andra sidan framställs solning som ett risktagande. Att bli diagnostiserad med malignt melanom kan vara en stor psykisk påfrestning för den drabbade och individens livsvärld kan förändras över en dag. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vetenskaplig forskning om livskvalitet och copingstrategier hos patienter med malignt hudmelanom. Metod: Denna litteraturstudie utformades efter Goodmans systematiska tillämpningsmetod (SBU, 1993). Studien består av nio kvantitativa studier och en kvalitativ studie. Studierna kvalitetsgranskades genom en modifierad analysmodell efter Carlsson & Eiman (2003). Resultat: Livskvaliteten hos patienter med malignt hudmelanom uppgavs vara hög. Olika copingstrategier användes och de vanligaste var att söka socialt stöd och problemfokuserande copingstrategi. Inga skillnader gällande livskvaliteten eller sjukdomens påverkan kunde observeras mellan könen. Kvinnor visade dock i högre utsträckning fler depressiva symtom än män. Slutsats: Sjuksköterskan och övrig vårdpersonal har en stor roll i patientens liv genom att ge stöd, förståelse, empati och motivera till livsstilsförändringar i omvårdnaden runt patienter med malignt hudmelanom. Olika copingstrategier används av patienter och dessa bör identifieras av sjuksköterskan och övrig vårdpersonal för en optimal omvårdnad. / Background: To stay in the sun is good for body and soul, but it also has negative effects. The information from the government has an ambiguous message. On one hand, tanning is presented as a health announcement and on the other hand tanning is presented as risk taking. To be diagnosed with malignant melanoma can be a great psychological burden for the affected individual, and the existing world can change over a night. Purpose: The purpose of this literature review was to evaluate the scientific research on quality of life and coping strategies in patients with malignant melanoma of the skin. Method: Goodman’s systematic application method (SBU, 1993), was used as a model in this literature review. This study consists of nine quantitative studies and one qualitative study. Studies were reviewed according to a modified analytical model by Carlsson & Eiman (2003). Results: The quality of life in patients with malignant melanoma of the skin was reported high. Different coping strategies were used and the most common was to seek social support and problem focused coping strategy. No differences concerning the quality of life or impact the illness had on the patient’s life could be observed between the sexes. Women showed a greater extent of depressive symptoms than men. Conclusion: Nurses and other health professionals have an important role in patients’ lives by providing support, understanding, to show empathy and to motivate lifestyle changes in health care around patients with malignant melanoma of the skin. Different coping strategies used by patients should be identified by nurses and other health professionals to optimize care.

Varje år drabbas 4000 personer av malignt melanom i Sverige. Prognosen är god vid tidig upptäckt. Ändå dör ca 20 % av de som drabbas. Ett förbättringsarbete initierades för att utveckla vårdprocesser för dessa patienter. Denna studie har syftat till att utveckla kunskaper om situationsbaserade erfarenheter av vad processen i förbättringsarbetet har inneburit i relation till sjuksköterskors, läkares och medicinska sekreterares egna insatser för projektmålen och en personcentrerad vård. För studien av förbättringsarbetet har Critical Incident Technique (CIT) används som metod. 84 situationer samlades in från projektdeltagare genom korta återkommande intervjuer under projekttiden. Resultatet visar att deltagarna befinner sig i situationer av ambassadörskap, självrannsakan och fristad. Situationer av ambassadörskap är viktiga för projektets riktning framåt men dessa situationer är inte oberoende av situationer av självrannsakan och situationer av ”fristad”. Det är snarare relationen dem emellan som har en viktig dynamisk kraft. Slutsatsen i studien av förbättringsarbetet är att när deltagare i ett förbättringsarbete får möjlighet att ändra på logistik och struktur som bygger på ”stuprörstänk”, professionsorientering och funktion så får det positiva konsekvenser för ett personcentrerat arbetssätt, i arbete med patienter och i arbete med projekt. / Every year 4,000 persons are diagnosed with malignant melanoma in Sweden. The prognosis is good if it is detected early. Nevertheless, about 20% of those who are diagnosed die of the disease. An improvement project was initiated for developing care processes for these patients at a local clinic in central Sweden. This study aimed to describe the knowledge derived from participants in the project regarding their own situated efforts to achieve a person-centered care for these patients. Critical Incident Technique was used as a method. 84 incidents were gathered from the participants through recurrent interviews during the project process. The results show that participants find themselves in situations of being ambassadors for the project where everything flows forward in the project, being in situations of self-examination and doubt about own achievements in the project and finally being in situations of sanctuary as a temporary moral refuge and stress release concerning the project. Situations of ambassadorship are important for the project's direction forward toward the project goal but these situations are not independent of situations of self-examination and situations of sanctuary. The relation between these situations has an important dynamic force that need to be further explored.