<p>Samhället har genomgått mycket stora förändringar under 1900-talet. Vi har gått från ett jordbruksbaserat samhälle till ett industriellt och nu till dagens högteknologiska samhälle. Kvinnans roll har förändrats från att ha varit förvärvsarbetande i jordbruket till att under 1930- 1960-talet vara husmoder med uppgift att sköta hem och barn. Från 1960-talet har rollen förändrats till att vara deltagande i förvärvsarbetslivet tillsammans med ansvaret för hushållsarbetet. Samtidigt som denna process skett har en utveckling inom området hushållsteknik påverkat kvinnornas arbete i hemmet. Denna studie undersöker genom intervjuer med fyra personer, hur hushållstekniken påverkat kvinnors arbete, och hur kvinnors arbete ändrats från 1930-talet till dagens samhälle. De intervjuade bodde alla på samma gata – Hedvägen i Varberg- under sin barndom. Denna gata är en s.k. barnrikegata, där hyrorna subventionerades enligt antal barn i familjen. Således hade intervjupersonerna liknande hemförhållanden vilket underlättar jämföranden dem emellan. Intervjuerna analyseras med ett genusperspektiv genom Yvonne Hirdmans teori om genuskontrakt och Joan Wallach Scotts analysmodell för genus. Resultatet av studien visar att Hirdmans teori om genuskontrakt gällde även hos de intervjuade personerna.</p>

Samhället har genomgått mycket stora förändringar under 1900-talet. Vi har gått från ett jordbruksbaserat samhälle till ett industriellt och nu till dagens högteknologiska samhälle. Kvinnans roll har förändrats från att ha varit förvärvsarbetande i jordbruket till att under 1930- 1960-talet vara husmoder med uppgift att sköta hem och barn. Från 1960-talet har rollen förändrats till att vara deltagande i förvärvsarbetslivet tillsammans med ansvaret för hushållsarbetet. Samtidigt som denna process skett har en utveckling inom området hushållsteknik påverkat kvinnornas arbete i hemmet. Denna studie undersöker genom intervjuer med fyra personer, hur hushållstekniken påverkat kvinnors arbete, och hur kvinnors arbete ändrats från 1930-talet till dagens samhälle. De intervjuade bodde alla på samma gata – Hedvägen i Varberg- under sin barndom. Denna gata är en s.k. barnrikegata, där hyrorna subventionerades enligt antal barn i familjen. Således hade intervjupersonerna liknande hemförhållanden vilket underlättar jämföranden dem emellan. Intervjuerna analyseras med ett genusperspektiv genom Yvonne Hirdmans teori om genuskontrakt och Joan Wallach Scotts analysmodell för genus. Resultatet av studien visar att Hirdmans teori om genuskontrakt gällde även hos de intervjuade personerna.

For the largest part of the 20th century a majority of all married women in Sweden worked as unpaid houseworkers. Although time-consuming and filled with much drudgery, little attention was brought to their work. The aim of this study is to examine what strategies a key actor, the National Association of Swedish Housewives Societies (NASHS), worked according to in order to increase the efficiency and status of unpaid housework, and how the strategies of the association were affected by their idea of the houseworker – the housewife. The study looks closer at the ideological foundations and goals of the NASHS, what activities they conducted at the local level in order to achieve their goals and how NASHS’s idea of the housewife and the industrialization of housework changed over time. The study is limited to the period 1926 to 1968.Housework was industrialized during the 20th century through household technology. The technology simplified housework and eliminated drudgery. However, it did not reduce married women’s housework hours. The study shows how NASHS actively tried to increase efficiency by promoting rationality and new technology in articles and through activities at the local level. Although, one of the greatest conclusions of the study is that NASHS on its own contributed to the conservation of housework hours. The association constructed an ideal that forced housewives to work more and do better in order to give their children a good upbringing and a satisfying childhood. Time saved by technology was supposed to be spent on other chores, such as raising the standard of living and becoming a better mother. The result thus makes an important contribution to the research of the industrialization of housework by relating a key actor to the development.