The study discusses sustainable development of events and the research displays that this is often connected to mega events or the work of specific destinations. The events Eurovision Song Contest and the Ice Hockey World Championships are therefore chosen because of their size, impact in both media and visitors and the lack of theory regarding their sustainability. The specific cases chosen are Eurovision in Malmö 2013 and Stockholm 2016, the 2013 Ice Hockey World Championship in Stockholm with help from the 2014 Junior Ice Hockey World Championship in Malmö. The purpose of this study is to analyze the host destinations and the national organization Swedish Ice Hockey Association’s work with sustainability regarding social, economic and ecological aspects and if and how that work impacts the host communities in the long run. Also, how the relationship with the head organizations who are the owners of the events, European Broadcasting Union (EBU) and the International Ice Hockey Federation (IIHF), functions regarding sustainability. This is examined by 11 qualitative semi-structured interviews with key individuals for both events which is then analyzed against what the research and literature points to regarding social, economic and ecological with a clear focus on sustainability.This study shows that the work with sustainability was very well conducted at Eurovision in both Malmö and Stockholm where Malmö even got the parts they were responsible for ISO-certified. The idea was also a part of the Worlds in Stockholm and the Junior Worlds in Malmö but there are opportunities for development. Particularly the question of how well the effects of the events hold up afterwards as there is no clear follow-up to initiatives and values discussed during the events. It is made clear that the focus on sustainability is foremost something insisted by the host destinations and in some part by the Swedish Ice Hockey Association as there is a lack of both focus and guidelines on the subject from the head organizations. A focus on sustainable events from the host destinations could be positive both during the bidding process and implementation as it contributes to a greater competitiveness. The initiative from public organizations such as host destinations and national sports organizations may be the driving force in pushing head organizations to be more sustainable. For a successful sustainable development of both events the entire organization, both the head organizations and the host destinations, behind these events needs to have the same perspective on sustainability and work towards the same goal. This study is written in Swedish. / Studien diskuterar hållbar utveckling av evenemang och forskningsöversikten visar att detta oftast kopplas till megaevent eller specifika destinationers arbete. Evenemangen Eurovision Song Contest och Ishockey-VM väljs därför ut i den här studien på grund av deras storlek, genomslag i både medier och besökare och bristen på teori gällande deras hållbarhet. Fallen som diskuteras är Eurovision som ägde rum i Malmö 2013 och i Stockholm 2016 och Ishockey-VM i Stockholm 2013 (A-VM) med hjälp av Junior-VM 2014 i Malmö. Syftet för studien är att analysera värddestinationernas och den nationella organisationen Svenska Ishockeyförbundets arbete med hållbarhet inom sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Relationen med huvudorganisationerna och tillika ägare av evenemangen European Broadcasting Union (EBU) och Internationella Ishockeyförbundet (IIHF) undersöks också gällande deras arbete med hållbarhet. Studiens empiri samlas in genom 11 kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner för de båda evenemangen. Empirin analyseras sedan med hjälp av den forskning och litteratur som finns gällande social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.Studien visar att det arbetades väldigt bra med hållbarhet under Eurovision i både Malmö och Stockholm där Malmö Stad till och med ISO-certifierade alla delar de själva var ansvariga för. Tänket fanns även under A-VM i Stockholm och Junior-VM i Malmö men där finns det utvecklingsmöjligheter. Främst frågan om hur väl effekterna kvarstår efter evenemangen då det inte finns någon tydlig uppföljning på de initiativ och värderingar som diskuterades under själva eventen. Tydligt är dock att hållbarhetstänket i första hand är något som drivs av värddestinationerna och till viss del de nationella organisationerna. Det råder nämligen brist på både fokus och riktlinjer gällande hållbarhet hos de båda huvudorganisationerna. Hållbarhetsfokus på evenemang från värddestinationer kan vara positivt både under ansökning och genomförande då det bidrar till större konkurrenskraft. Initiativet från offentliga aktörer som värddestinationer och nationella sportorganisationer kan vara en drivande kraft i att uppmana huvudorganisationer till att arbeta mer hållbart. För en framgångsrik hållbar utveckling av de båda evenemangen behöver hela organisationen, både huvudorganisationerna och värddestinationerna, bakom de båda evenemangen ha samma perspektiv på hållbarhet och arbeta mot samma mål.