Arbetet undersöker hur spelare förhåller sig till utformningen av manliga och kvinnliga karaktärer som till olika grad sexualiseras, och huruvida det finns några skillnader mellan manliga och kvinnliga spelares reaktioner. Arbetet utgår ifrån the Gaze teorin där något utformas för att tilltala en antagen betraktare, oftast syftat på kvinnor i media som gestaltas och utformas för att tilltala en heterosexuell manlig betraktare, men i detta arbete tillämpas båda könen både på karaktärerna och betraktaren. Arbetet tar även genusstereotyper i åtanke då dessa anknyter till hur manliga och kvinnliga karaktärer porträtteras i media. Arbetets undersökning igenomfördes med hjälp av åtta par karaktärer, den ena manlig och den andra kvinnlig med samma pose med samma utseende, som användes som material för en enkätundersökning på internet. I enkäten ombads respondenterna att ange huruvida de fann en karaktär negativ eller positiv, samt varför. Medan resultaten ifrån undersökningen var mångtydliga, ger den fortfarande en intressant inblick i hur reaktionerna mot en karaktär kan skifta på grund av karaktärens kön, och hur genusstereotyper kan påverka våran uppfattning.

Detta arbete undersöker vilken grad av fysisk sexualisering utav kvinnliga spelkaraktärer som föredras av kvinnliga-respektive manliga spelare samt vilka attribut som främst anses bidra till sexualisering/objektifiering. Arbetet tar avstamp från Laura Mulveys teori kring ”den manliga blicken” för att få en förståelse för hur ”casual”-spelare tänker när de omedvetet eller medvetet använder sig av normativa skönhetsideal och stereotyper vid skapandet av kvinnliga spelkaraktärer. 51 deltagare utförde den kvantitativa webbenkäten med tillhörande ”dress up”-spel och 4 informanter deltog i kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuernas syfte var att användas som komplimenterade svar till den kvantitativa webbenkäten. Resultatet uppvisade skillnader mellan män och kvinnors preferenser av sexualiseringsgrad samt att det attribut som ansågs ha en störst sexualiserande/objektifierande effekt var skoalternativen. I framtida arbete vore en korrigering utav artefakten nödvändig, mer data skulle behöva insamlas för ett generaliserbart resultat samt kompletteras med en manlig version utav ”dress up”-spelet för en utförlig jämförelse mellan könen.