In-Home Occupational Performance Evaluation [I-HOPE] är ett aktivitetskort baserat bedömningsinstrument som utvecklats i USA för att mäta både aktivitetsutförande och aktivitetshinder för äldre över 65 år i ordinärt boende. En pilotgrupp legitimerade arbetsterapeuter i Sverige har testat den svenska versionen av bedömningsinstrument I-HOPE [I-HOPE/S] i kliniskt arbete under hösten 2017. Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuternas erfarenheter av att använda bedömningsinstrument I-HOPE/S i det kliniska arbetet. Metod: Datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Metoden som användes var en manifest kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats.  Resultat: Studiens resultat visade som helhet att I-HOPE/S är ett bra bedömningsinstrument som främjade arbetsterapeuten att få ett bra underlag för vidare åtgärder och ansågs vara personcentrerad.  Aktivitetskorten ansågs vara centrala i bedömningsinstrument I-HOPE/S och lyfte fram bortglömda aktiviteter. En begränsande aspekt för användandet av I-HOPE/S var att flertal arbetsterapeuter visste inte hur de skulle kunna använda poängen de fick fram och hur siffrorna skulle tolkas. Bedömningen med I-HOPE/S var tidskrävande. Slutsats: Bedömningsinstrumentet I-HOPE/S har potential att användas av arbetsterapeuter i det kliniska arbetet. / In-Home Occupational Performance Evaluation [I-HOPE] is an activity card-based assessment instrument developed in USA to assess in-home activity performance and activity barriers for people above 65 years. A pilot group of registered occupational therapists in Sweden has tested the Swedish version of the assessment instrument I-HOPE [I-HOPE/S] in clinical work during the autumn, 2017. Objectives: The objectives of the study were to describe the occupational therapists’ experiences of using the assessment instrument I-HOPE/S in clinical work. Method:  The data sampling was performed through semi-structured interviews. The method applied in the present study consists of a manifest qualitative content analysis with a deductive approach. Results: The results of the study showed that overall I-HOPE/S is a person-centered assessment instrument that promoted satisfactory support to the occupational therapists for further actions. The activity cards were found central in the assessment instrument I-HOPE/S and were helpful in exposing forgotten activities. A limiting aspect of using I-HOPE/S was that a majority of the occupational therapists did not understand how to use the accumulated scores or how assess them. The assessment with I-HOPE/S was time-consuming. Conclusions: The assessment instrument I-HOPE/S has the potential to support occupational therapists in their daily clinical work.

Bakgrund: Andelen äldre i Sverige ökar och därmed samhällets vård- och omsorgskostnader. Det medför ett ökat behov av att främja ett hälsosamt åldrande i det egna hemmet. Samtidigt råder det brist på bedömningsinstrument som dels identifierar problem i aktivitetsutförandet utifrån hela aktivitetstriaden, person, uppgift och miljö, men även utvärderar effekten av interventioner i den fysiska miljön. Dessa faktorer gör In-Home Occupational Performance Evaluation (I-HOPE) till ett intressant alternativ. Syfte: Syftet med studien var att beskriva om aktivitetskorten i I-HOPE motsvarar äldre personers aktiviteter i hemmet utifrån svenska förhållanden samt identifiera behov av att komplettera med ytterligare aktiviteter. Metod: En tvärsnittstudie med en kvantitativ ansats valdes. Totalt deltog 21 personer i studien, 13 kvinnor och åtta män. Den genomsnittliga åldern var 70, 1 år med standardavvikelse 2,7. En elektronisk enkät skapades för att besvara frågor kring aktivitetskorten samt om deltagarna önskade tillföra ytterligare aktiviteter till I-HOPE. Deskriptiv analys av data har tillämpats där tre kategorier togs fram för förtydligande av resultatet som presenterats i löpande text, figur och frekvenstabell. Resultat: Samtliga deltagare upplevde sig självständiga i aktiviteter och majoriteten självskattade sin hälsa som god eller mycket god. Totalt behövde tolv aktivitetskort revideras, åtta på grund av kulturella skillnader och fyra på grund av aktivitetskortens otydlighet. Vidare önskade deltagarna addera totalt tio ytterligare aktivitetskort. Konklusion: Om de tolv aktivitetskorten kan revideras för att tydligare beskriva typiskt svenska aktivitetsformer och de tio önskade aktiviteterna adderas, har I-HOPE ett brett spektrum av aktiviteter att tillgå vid arbetsterapeutiska utredningar i Sverige.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva om aktivitetskorten i I-HOPE motsvarar äldre personers aktiviteter i hemmet utifrån svenska förhållanden samt identifiera behov av att komplettera med ytterligare aktiviteter. Metod: Datainsamling utfördes med en kvantitativ standardiserad webbenkät med kvalitativt inslag. Totalt deltog 41 personer mellan 65 och 87 år med en medelåldern av 73.3 år och standardavvikelse på 5.1 år. Samtliga deltagare bodde i ordinärt boende i Södra Norrland kust- och inland i Sverige. Datamaterialet bearbetades med kvantitativ analysmetod, resultatet presenterades i löptext med tabeller och figurer. Svaren från webbänktens öppna fråga angående saknade aktiviteter kategoriserades i grupper utifrån de faktiska svaren. Resultat: Resultatet från studien visade att samtliga deltagare kunde identifiera 18 av de 44 aktivitetskorten utan vägledning och 16 aktivitetskort kunde 75-99% av deltagarna identifiera utan vägledning.Vidare var det 10 aktivitetskort som färre än 50% av studiens deltagare identifierade utan vägledning. På flertalet aktivitetskort kunde deltagarna identifiera aktiviteten men de identifierade sig sedan inte med miljön, utrustningen eller hur aktiviteten utfördes. Resultatet visade även att 10 av de 44 aktiviteterna inte utfördes av samtliga deltagare i studien. Vidare framkom behov av att komplettera I-HOPE med ytterligare aktivitetskort för att svara mot svenska förhållande. Slutsats: Utifrån studiens resultat finner författarna ett behov av att komplettera med fler aktivitetskort samt att revidera ett antal av bilderna på de befintliga aktivitetskorten i bedömningsinstrumentet I-HOPE. / Purpose: The purpose of the study was to describe whether the activity cards in I-HOPE correspond to older people's activities in the home based on Swedish conditions and identify the need to supplement additional activities. Method: Data collection was performed with a quantitative standardized web quote with qualitative elements. In total, 41 participants participated between 65 and 87 years with an average age of 73.3 years and a standard deviation of 5.1 years. All participants lived in Ordinary accommodation in southern Norway, coastal and inland in Sweden. The data was processed using quantitative analysis method, the result was presented in running text with tables and figures. The answers from the web site's open question about missing activities were categorized into groups based on the actual answers. Results: The result of the study showed that it was 18 of the 44 activity cards that all participants could identify without guidance. 16 activity cards were 75-99% of the participants who could identify. In addition, there were 10 activity cards that fewer than 50% of the study participants were able to Identify without guidance. On most activity cards, participants were able to identify the activity without guidance but they could not identify with the environment, equipment or how the activity was performed. The result also showed that 10 of the 44 activities were not performed by all participants in the study. Furthermore, there was a need to supplement I-HOPE with additional activity cards to respond to Swedish conditions. Conclusion: Based on the results of the study, the authors find a need to supplement more activity cards and to revise a number of the pictures on the existing activity cards in the I-HOPE assessment tool.