Bakgrund: IFRS 8 är sedan 1 januari 2009 obligatorisk för samtliga börsnoterade företag i Sverige. Den stadgar att företagen ska tillämpa ett ledningsperspektiv, vilket innebär att den externa segmentsrapporteringen ska spegla den interna rapporteringen. Detta skiljer sig från tidigare regler i IAS 14, där rapporteringen skulle ske efter övriga externredovisningsprinciper i IFRS. Förespråkare till IFRS 8 menar att det ger en bättre insyn i företaget vilket underlättar för investerare och analytiker att fatta beslut och göra prognoser. Kritiker menar dock att IFRS 8 försvårar jämförelser mellan företag samt leder till att företaget lämnar ut mer konkurrenskänslig information. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det förväntade resultatet av IFRS 8 har uppnåtts. Studien ämnar även undersöka om företag påverkats av IFRS 8. Genomförande: Som primär data har en kvalitativ datainsamling använts, bestående av intervjuer med sex företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Den primära datan från den kvantitativa datainsamlingen består av en enkät skickad till 233 företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Sekundär data har även samlats in genom litteraturstudier. Resultat: Majoriteten av företagen har inte genomfört en förändring av sammansättningen av segment samt segmentsupplysningar. Överlag ansåg inte företagen att användarna fått en bättre inblick i företagens rapportering. De menade dock att det är viktigt att lämna ut information till företagets intressenter. IFRS 8 ledde inte heller till någon kostnadsbesparing för företagen. / Background: IFRS 8 is since 1 January 2009 mandatory for all listed companies in Sweden. It states that companies must implement a management approach, which means that the external reporting of segments should reflect the internal reports. This differs from the previous rules in IAS 14, in which the information should correspond with the other external IFRS accounting principles. Proponents to IFRS 8 argue that the standard gives a better insight into the company which makes it easier for investors and analysts to make decisions and prognosis. Critics argue that IFRS 8 prevents comparisons between companies and force the company to disclose more competitively sensitive information. Aim: Purpose of this study is to examine if the expected benefits of IFRS 8 has been achieved. The study will also examine whether firms is affected by IFRS 8. Completion: The authors used a qualitative data collection consisting of interviews with six companies listed on the OMX Nordic Exchange Stockholm, and the quantitative data collection consists of a survey sent to 233 companies listed on the OMX Nordic Exchange Stockholm as primary data. Secondary data was also gathered through literature studies. Conclusions: The study has revealed that the majority of companies have not implemented a change in the composition of segments and segment information. The majority of the companies did not consider the users to have gained a better insight into the corporate reporting. They argued though that it is important to provide information to its stakeholders. IFRS 8 did not lead to any cost savings for companies.

<p>Bakgrund och problemdiskussion: Med hjälp av segmentinformation kan analytiker bryta ned analysen av bolagen till en lägre nivå vilket borde resultera i säkrare analyser. Segmentinformationen är viktig för användarna av de finansiella rapporterna eftersom information om bolaget som helhet kan vara svår att utläsa. Vi har tagit del av tidigare forskning inom området,men vi har dock inte funnit någon forskning med samma syfte som vi har. Vi anser därför att segmentrapportering är viktigt och intressant att studera.</p><p>Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att utreda hur, bolag noterade på Stockholmsbörsen i branschen sällanköpsvaror och tjänster, utformat sina segmentrapporter i deras årsredovisningar samt hur relevanta, tillförlitliga och jämförbara de är. Vidare kommer vi att studera vad analytiker anser om rapporterna gällande dessa egenskaper med fokus på hur relevanta de är.</p><p>Metod: I denna uppsats använder vi oss av både kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har genomfört tre besöksintervjuer med analytiker samt granskat 36 bolags segmentrapporter. Analytikerna har den specialistkunskap som krävs för att kunna svara på om relevansen är uppfylld för segmentrapporterna. Den kvantitativa metoden ger oss en annan synvinkel, den avspeglar hur bolagens segmentrapporter är utformade i verkligheten.</p><p>Analys och slutsatser: För att analytikerna ska kunna framställa bra analyser så krävs det att informationen från segmentrapporterna är tillförlitlig och jämförbar och därigenom relevant. Om segmentrapporterna inte är relevanta leder detta till att analytikernas analyser blir felaktiga. Risken med detta är att läsarna av rapporterna baserar sina investeringar på felaktiga grunder vilket kan leda till ekonomiska förluster för dem. Respondenterna hade varierande åsikter gällande segmentrapporterna, men vi har funnit att segmentrapporterna i branschen generellt sett är tillförlitliga och jämförbara. Med detta som grund kan vi fastställa att de flesta av de studerade segmentrapporterna är relevanta. Vi vill dock poängtera att det finns en viss variation gällande hur relevanta rapporterna är.</p><p>Nyckelord; segment, segmentrapportering, värdering, IAS 14, valuation, financial reporting,segment report(ing).</p>

Bakgrund och problemdiskussion: Med hjälp av segmentinformation kan analytiker bryta ned analysen av bolagen till en lägre nivå vilket borde resultera i säkrare analyser. Segmentinformationen är viktig för användarna av de finansiella rapporterna eftersom information om bolaget som helhet kan vara svår att utläsa. Vi har tagit del av tidigare forskning inom området,men vi har dock inte funnit någon forskning med samma syfte som vi har. Vi anser därför att segmentrapportering är viktigt och intressant att studera. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att utreda hur, bolag noterade på Stockholmsbörsen i branschen sällanköpsvaror och tjänster, utformat sina segmentrapporter i deras årsredovisningar samt hur relevanta, tillförlitliga och jämförbara de är. Vidare kommer vi att studera vad analytiker anser om rapporterna gällande dessa egenskaper med fokus på hur relevanta de är. Metod: I denna uppsats använder vi oss av både kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har genomfört tre besöksintervjuer med analytiker samt granskat 36 bolags segmentrapporter. Analytikerna har den specialistkunskap som krävs för att kunna svara på om relevansen är uppfylld för segmentrapporterna. Den kvantitativa metoden ger oss en annan synvinkel, den avspeglar hur bolagens segmentrapporter är utformade i verkligheten. Analys och slutsatser: För att analytikerna ska kunna framställa bra analyser så krävs det att informationen från segmentrapporterna är tillförlitlig och jämförbar och därigenom relevant. Om segmentrapporterna inte är relevanta leder detta till att analytikernas analyser blir felaktiga. Risken med detta är att läsarna av rapporterna baserar sina investeringar på felaktiga grunder vilket kan leda till ekonomiska förluster för dem. Respondenterna hade varierande åsikter gällande segmentrapporterna, men vi har funnit att segmentrapporterna i branschen generellt sett är tillförlitliga och jämförbara. Med detta som grund kan vi fastställa att de flesta av de studerade segmentrapporterna är relevanta. Vi vill dock poängtera att det finns en viss variation gällande hur relevanta rapporterna är. Nyckelord; segment, segmentrapportering, värdering, IAS 14, valuation, financial reporting,segment report(ing).

Dans un contexte d’harmonisation comptable internationale visant à améliorer la qualité de l’information financière publiée par les groupes internationaux afin d’en assurer l’utilité, notre recherche doctorale a pour objet d’apporter une contribution à l’évaluation de l’utilité et de la comparabilité de l’information sectorielle. Cette recherche adopte une approche qualitative mono-sectorielle à travers l’étude du contenu des rapports de recommandation des analystes et des rapports annuels des grands groupes hôteliers internationaux, et une approche internationale à travers la comparaison des référentiels IAS/IFRS et US GAAP. Nous proposons en premier lieu d’étudier l’utilité de l’information sectorielle pour les analystes financiers à travers l’utilisation qu’ils en font dans leurs rapports et le lien de cette utilisation avec l’exactitude des prévisions qu’ils réalisent. Nous analysons ensuite l’évolution de la comparabilité de l’information sectorielle « normée » publiée par les groupes et la comparabilité de leurs pratiques de publication hors annexe. En raison de la diversité des pratiques de publication des firmes, l’utilité et la comparabilité de l’information sectorielle publiée par les groupes hôteliers internationaux demeurent perfectibles. / International accounting harmonization aims to improve financial reporting quality in order to enhance its usefulness. In this context, we study the usefulness and the comparability of segment information. Our research is mainly qualitative – analysis of annual reports and analysts’ reports contents - , hotel industry based and IAS/IFRS versus US GAAP focused. First, we address whether segment information is useful for financial analysts assessing usefulness through its use and its link with forecasts’ precision. Second, the research deals with the evolution of normalized segment information comparability and with the comparability of segment voluntary disclosures reported by international hotel groups. We find that, mainly because of the heterogeneity of disclosure practices, both usefulness and comparability of segment information remains incomplete and perfectible in the international hotel industry.