Fukt i kyrkans krypgrund är ett ”växande” problem som på senare tid uppmärksammats alltmer. I denna studie har flera möjliga lösningar undersökt, vidare har en allmän angreppsmodell formulerats för att underlätta framtida utredningar. Studien visar bland annat att styrning efter mögelrisken är önskvärt för att få ett energioptimerat och garanterat mögelfritt klimat. Åtgärdsförslag såsom sorptionsavfuktare samt värmning genom elradiator direkt i krypgrunden är möjliga lösningar som med ett litet energitillskott förbättrar klimatet i krypgrunden avsevärt.

Detta examensarbete analyserar optimering av energibesparande åtgärder vid ombyggnad. Stor del av de ca en miljon byggda bostäderna uppförda mellan åren 1950-1975 står idag inför ett stort renoveringsbehov. Samtidigt måste husen energieffektiviseras, då de står för en stor del av landets energianvändning. Det finns stora energibesparingsmöjligheter i och med energieffektiviseringen utav husen, om de mest optimala valen utförs. Samtidigt är det viktigt att visa på att de valda åtgärderna är ekonomiskt hållbara, för att initiativ till att energieffektivisera ska tas. Optimeringen utförs med hjälp av en koppling mellan ett simulationsprogram och ett optimeringsprogram. Målet är att visa fördelarna med den undersökta metoden och vilka resultat som erhålls. Energieffektivisering av en byggnad kan vara en komplex uppgift med många aspekter att ta hänsyn till. Det kan vara svårt att veta hur olika åtgärder påverkar energiprestandan och hur de samspelar med varandra. Det är dessutom alldeles för tidskrävande att manuellt undersöka olika värden på alla åtgärder, speciellt när åtgärderna är många. Metoden har testats på ett aktuellt ombyggnadsprojekt i förorten Kista, norr om Stockholm. Det studerade radhusområdet är byggt under den senare delen av miljonprogramssåren. Energideklaration på området visar att husen har en genomsnittlig energiprestanda på 182 kWh/m2 år, vilket kan jämföras med dagens nybyggnadskrav på 110 kWh/m2år. De energibesparande åtgärderna ska optimeras så att den lägsta livscykelkostnaden, under en vald tidsperiod, erhålls. En viktig aspekt i arbetet har varit att priserna ska vara dagsfärska och hämtade direkt ur det studerade projektet. Det har varit viktigt för att påvisa att metoden kan implementeras på verkliga projekt och att varje projekt är unikt. Resultaten presenteras i form av tre olika scenarier. Scenarierna skiljer sig genom att priser och parametrar som berör den ekonomiska kalkylen modifieras. Optimeringsresultaten indikerar på att energibehovet kan reduceras med upp till 60 %, i jämförelse med ursprungligt skick, samtidigt som god lönsamhet uppnås. Den presenterade metoden visade sig vara ett kraftfullt verktyg som är ett bra komplement i projekterings fasen. Metoden kan säkerligen vidareutvecklas för att blir mer användarvänligt och lättförståeligt.