This research addresses sourcing decisions and how those decisions can affect the management of a company's assets. The study begins with a single-plant problem, in which one facility chooses, from a list of parts, which parts to bring in-house. The selection is based on maximizing the value of the selected parts, while remaining within the plant's capacity. This problem is defined as the insourcing problem and modeled as a multidimensional knapsack problem (MKP). The insourcing model is extended to address outsourcing and multiple plants. This multi-plant model, also modeled as an MKP, enables the movement of parts from one plant to another and consideration of a company-wide objective function (as opposed to a single-plant objective function as in the insourcing model). The sourcing problem possesses characteristics that distinguish it from the standard MKP. One such characteristic is what we define as multiple attributes. To understand the multiple attribute characteristic, we compare the various dimensions in the multidimensional knapsack problem. A classification is given for an MKP as either having a single attribute (SA) or multiple attributes (MA). Mathematically, the problems of each attribute classification can be modeled in the same way with simply a different interpretation of the knapsack constraints. However, experimentation indicates that the MA-MKP is more difficult to solve than the SA-MKP. For small problems, with 100 variables and 5 constraints, the CPU time required to find the optimal solution for MA-MKP to SA-MKP problems has a ratio of 32:1. To determine effective methods for addressing the MA-MKP, standard mixed integer programming techniques are tested. The results of this testing are that the exact approaches are not successful in dramatically reducing the solution time to the level of the SA problems. However, a simple heuristic that performs very well on the MA-MKP is presented. The heuristic utilizes variations on the benefit-to-cost ratio and strongest surrogate constraints. The results from experimentation for MA-MKP problem sets, generated using the methods for standard MKP test data sets in the literature, are presented and indicate that the heuristic performs well and improves with larger problems. The average gap between the heuristic solution and the optimal solution is 1.39% for 200-part problems and is reduced to 0.69% when the size of the problem is increased to 298 parts. Although the MA characteristic reflects the sourcing problem, the actual data used in the eperimentation is generated with techniques presented in the literature for standard MKP test problems. Therefore, to more accurately represent the sourcing problem, industry data from a manufacturing facility is studied to identify further sourcing problem characteristics. As a result, industry-motivated data sets are generated that reflect the characteristics of industry data, yet maintain the structure of literature data sets to allow for easy comparison. It is found that both industry and industry-motivated data sets, although possessing the MA characteristic, are much easier to solve than SA problems. Indicators of difficulty appear to be the constraint tightness and a measure of the matrix sparsity. The sparsity is a significant factor because industry data tends to be very sparse, while data sets generated in the literature are completely dense. Another interesting result from the industry-motivated data sets with the single-plant problem is the tendency for a facility to prefer currently produced parts over insourcing new parts from outside the facility. It is not uncommon for a company to have more than one facility with a particular capability. Therefore, the sourcing model is extended to include multiple facilities. With multiple-facilities, effectively all the parts are removed to form one list, and then each part is assigned to one of the facilities or outsourced externally. The multi-facility model is similar to the single-facility model with the addition of assignment constraints enforcing that each part can be assigned to only one facility. Experimentation is performed for the two-, three-, and four-facility models. The problem gets easier to solve as the number of facilities increases. With a greater number of facilities, it is likely that for each part one of facilities will dominate as the best option. Therefore, other solutions can quickly be eliminated and the problem solved more quickly. The two-facility problem is the most difficult; however, the heuristic performs well with an average gap of 0.06% between the heuristic and optimal solutions. We conclude with a summary on experiences with modeling and solving the sourcing problem for a sheet metal fabrication facility. The model solved for this problem had over 1857 parts with 19 machines, which translates to over 70,000 variables and 38 constraints. Although extremely large compared to problems solved in the literature, this problem was solvable because of the unique structure of industry data. Our work with the facility saved the parent organization up to $4.16M per year and provided a tool that encourages a systematic and quantitative process for evaluating decisions related to sheet metal fabrication capacity. / Ph. D.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Karaktäristiskt för dagens företagsvärld är omvärldsförändringar och ständiga fluktuationer på marknaden. Större krav på företags effektivitet är numera ett faktum i och med den stadigt växande konkurrensen. Innovation, flexibilitet och framförallt att vara snabb i utvecklingen för att kunna bibehålla sin ställning och tillfredställa kundernas behov är alla aspekter som har kommit att bli allt viktigare. För att lyckas med detta har många företag valt att inrikta sig mot det som man inom företag anser vara sin kärnverksamhet, det vill säga den interna kompetens som gör företag unika och som differentierar dem från konkurrenter. Outsourcing har därför kommit att bli ett organisationsfenomen som möjliggör detta.</p><p>Med outsourcing menas; ”den process som innebär att aktiviteter som bildar en funktion och som tidigare utförts internt inom företaget, istället köps från en extern leverantör”.</p><p>Dock visar forskning på att så mycket som 60 procent av alla outsourcingprojekt misslyckas. Detta grundar sig på det faktum att alltför många företag börjat utkontraktera delar av verksamheten med bristande förståelse om vilka negativa effekter som kan uppstå. Detta har medfört att många företag börjat ifrågasätta sin egen outsourcingstrategi vilket i sin tur lett till att tidigare utkontrakterade funktioner återförs till verksamheten, det vill säga att funktionerna insourcas.</p><p>Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie med målet att försöka svara på varför företag valt att outsourca delar av verksamheten för att därefter granska vilka motiv som föreligger för att insourca de tidigare utkontrakterade delarna. Vidare har vi även använt oss av en hermeneutisk kunskapssyn och ett deduktivt angreppssätt.</p><p>Teoriavsnittet innehåller totalt sju delar som behandlar vårt problem. Den första delen tar upp beslutet om köp eller egentillverkning. Den andra handlar om kärnkompetens. De fyra efterföljande delarna behandlar fenomenet outsourcing, eller mer specifikt vad det innebär, motiv, risker och avslutningsvis outsourcingprocessen. Den sjunde och sista delen behandlar innebörden samt risker och fördelar med insourcing.</p><p>I empirikapitlet presenteras sammanställningen av de fyra intervjuer som vi utfört i vår empiriska studie. För att på bästa sätt kunna tydliggöra respondenternas åsikter följer dispositionen i detta avsnitt en likvärdig struktur som dispositionen i teoriavsnittet.</p><p>Det insamlade materialet från empirin sammankopplas i analysavsnittet till teorin. Vi ser att motiven till outsourcing kan delas in i två faktorer, kostnadseffektivisering och fokusering på kärnverksamheten. Vidare väljer företag att återinföra tidigare utkontrakterade funktioner i verksamheten i huvudsak beroende på låg kvalitet från leverantören och att den ekonomiska vinningen av att outsourca verksamheten inte motsvarat förväntningarna. Vår slutsats av detta är att dåligt förarbete och beslutsunderlag vid outsourcing är en anledning till insourcing. En annan är omvärldsförändringar som kan innebära skillnader i de ekonomiska förutsättningarna.</p>

<p><p><strong> </strong></p><strong>Titel: </strong>Outsourcing och insourcing i fastighetsföretag – jämförelse av ett privat fastighetsföretag och ett kommunalt fastighetsföretag</p><p> </p><p><strong>Författare: </strong>Karolina Eklöw & Sofia Löfström</p><p><strong>Handledare: </strong>Bengt Larsson</p><p> </p><p><strong>Termin: </strong>VT 2010</p><p> </p><p>Ett fastighetsföretag kan sköta sin skötsel och verksamhet via outsourcing och insourcing, det går både att kombinera dessa två eller att välja en av dem. Outsourcing innebär att ett företag lägger ut uppgifter på entreprenad och därmed låter andra sköta dem medan insourcing är när ett företag har haft outsourcade aktiviteter och sedan tar tillbaka dessa för att sköta i egen regi.  Det finns både fördelar och nackdelar med dessa alternativ, fördelar med outsourcing kan vara kostnadsbesparing och att företaget kan fokusera på det som är väsentligt. Nackdelar är att kontroll över de outsourcade aktiviteterna förloras och att information kan läcka ut. Med insourcing är bl.a. fördelarna att beroendet av entreprenörer minskar och att företaget själv behåller sin kunskap medan nackdelar kan vara att företaget går miste om stordriftsfördelar och att företaget har ytterligare en aktivitet att utföra själv. I och med att ett företag outsourcar skapas kontrakt och dessa kostar att både upprätta och se över och detta är en del av de transaktionskostnader som ett företag kan ha.</p><p> </p><p>Vi har valt att undersöka det privata fastighetsföretaget Apartment Bostad och det kommunal fastighetsföretaget HFAB. Syftet med uppsatsen är att se närmre på hur ett kommunalt och ett privat fastighetsföretag agerar jämfört med varandra i frågan om outsourcing och insourcing och även vilka kostnadsmässiga aspekter som kommer av besluten. Vi ville vidare ta reda på varför HFAB nu sedan en kortare tid tillbaka valt att insourca delar av sin verksamhet som tidigare varit outsourcat. Avgränsningen vi gjort är ett privat och ett kommunalt fastighetsföretag som dessutom finns i Halmstad för att underlätta jämförelsen. För vår uppsats har vi valt en kvalitativ metod eftersom denna är bäst lämpad då vi ville undersöka HFAB och Apartment Bostad mer ingående.</p><p> </p><p>Slutligen har vi kommit fram till att vad gäller fördelar och nackdelar med outsourcing och insourcing så är HFAB och Apartment Bostad överens om dessa. Valet mellan outsourcing och insourcing beror mycket på hur företaget prioriterar och hur de verkar på hyresrättsmarknaden. En likhet som har kommit fram mellan HFAB och Apartment Bostad är att de inte gör några större beräkningar inför beslut om insourcing eller outsourcing. Det som är mest väsentligt är vad HFAB och Apartment Bostad får för pengarna. Ett exempel är HFAB som prioriterar kvalitet och kundbemötande och därför nyligen insourcat, detta kommer i slutändan att leda till ekonomiska fördelar även fast HFAB inte redan innan insourcingen satt siffror på detta.             </p><p> </p>

Titel: Outsourcing och insourcing i fastighetsföretag – jämförelse av ett privat fastighetsföretag och ett kommunalt fastighetsföretag   Författare: Karolina Eklöw &amp; Sofia Löfström Handledare: Bengt Larsson   Termin: VT 2010   Ett fastighetsföretag kan sköta sin skötsel och verksamhet via outsourcing och insourcing, det går både att kombinera dessa två eller att välja en av dem. Outsourcing innebär att ett företag lägger ut uppgifter på entreprenad och därmed låter andra sköta dem medan insourcing är när ett företag har haft outsourcade aktiviteter och sedan tar tillbaka dessa för att sköta i egen regi.  Det finns både fördelar och nackdelar med dessa alternativ, fördelar med outsourcing kan vara kostnadsbesparing och att företaget kan fokusera på det som är väsentligt. Nackdelar är att kontroll över de outsourcade aktiviteterna förloras och att information kan läcka ut. Med insourcing är bl.a. fördelarna att beroendet av entreprenörer minskar och att företaget själv behåller sin kunskap medan nackdelar kan vara att företaget går miste om stordriftsfördelar och att företaget har ytterligare en aktivitet att utföra själv. I och med att ett företag outsourcar skapas kontrakt och dessa kostar att både upprätta och se över och detta är en del av de transaktionskostnader som ett företag kan ha.   Vi har valt att undersöka det privata fastighetsföretaget Apartment Bostad och det kommunal fastighetsföretaget HFAB. Syftet med uppsatsen är att se närmre på hur ett kommunalt och ett privat fastighetsföretag agerar jämfört med varandra i frågan om outsourcing och insourcing och även vilka kostnadsmässiga aspekter som kommer av besluten. Vi ville vidare ta reda på varför HFAB nu sedan en kortare tid tillbaka valt att insourca delar av sin verksamhet som tidigare varit outsourcat. Avgränsningen vi gjort är ett privat och ett kommunalt fastighetsföretag som dessutom finns i Halmstad för att underlätta jämförelsen. För vår uppsats har vi valt en kvalitativ metod eftersom denna är bäst lämpad då vi ville undersöka HFAB och Apartment Bostad mer ingående.   Slutligen har vi kommit fram till att vad gäller fördelar och nackdelar med outsourcing och insourcing så är HFAB och Apartment Bostad överens om dessa. Valet mellan outsourcing och insourcing beror mycket på hur företaget prioriterar och hur de verkar på hyresrättsmarknaden. En likhet som har kommit fram mellan HFAB och Apartment Bostad är att de inte gör några större beräkningar inför beslut om insourcing eller outsourcing. Det som är mest väsentligt är vad HFAB och Apartment Bostad får för pengarna. Ett exempel är HFAB som prioriterar kvalitet och kundbemötande och därför nyligen insourcat, detta kommer i slutändan att leda till ekonomiska fördelar även fast HFAB inte redan innan insourcingen satt siffror på detta.

SAMMANFATTNING Karaktäristiskt för dagens företagsvärld är omvärldsförändringar och ständiga fluktuationer på marknaden. Större krav på företags effektivitet är numera ett faktum i och med den stadigt växande konkurrensen. Innovation, flexibilitet och framförallt att vara snabb i utvecklingen för att kunna bibehålla sin ställning och tillfredställa kundernas behov är alla aspekter som har kommit att bli allt viktigare. För att lyckas med detta har många företag valt att inrikta sig mot det som man inom företag anser vara sin kärnverksamhet, det vill säga den interna kompetens som gör företag unika och som differentierar dem från konkurrenter. Outsourcing har därför kommit att bli ett organisationsfenomen som möjliggör detta. Med outsourcing menas; ”den process som innebär att aktiviteter som bildar en funktion och som tidigare utförts internt inom företaget, istället köps från en extern leverantör”. Dock visar forskning på att så mycket som 60 procent av alla outsourcingprojekt misslyckas. Detta grundar sig på det faktum att alltför många företag börjat utkontraktera delar av verksamheten med bristande förståelse om vilka negativa effekter som kan uppstå. Detta har medfört att många företag börjat ifrågasätta sin egen outsourcingstrategi vilket i sin tur lett till att tidigare utkontrakterade funktioner återförs till verksamheten, det vill säga att funktionerna insourcas. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie med målet att försöka svara på varför företag valt att outsourca delar av verksamheten för att därefter granska vilka motiv som föreligger för att insourca de tidigare utkontrakterade delarna. Vidare har vi även använt oss av en hermeneutisk kunskapssyn och ett deduktivt angreppssätt. Teoriavsnittet innehåller totalt sju delar som behandlar vårt problem. Den första delen tar upp beslutet om köp eller egentillverkning. Den andra handlar om kärnkompetens. De fyra efterföljande delarna behandlar fenomenet outsourcing, eller mer specifikt vad det innebär, motiv, risker och avslutningsvis outsourcingprocessen. Den sjunde och sista delen behandlar innebörden samt risker och fördelar med insourcing. I empirikapitlet presenteras sammanställningen av de fyra intervjuer som vi utfört i vår empiriska studie. För att på bästa sätt kunna tydliggöra respondenternas åsikter följer dispositionen i detta avsnitt en likvärdig struktur som dispositionen i teoriavsnittet. Det insamlade materialet från empirin sammankopplas i analysavsnittet till teorin. Vi ser att motiven till outsourcing kan delas in i två faktorer, kostnadseffektivisering och fokusering på kärnverksamheten. Vidare väljer företag att återinföra tidigare utkontrakterade funktioner i verksamheten i huvudsak beroende på låg kvalitet från leverantören och att den ekonomiska vinningen av att outsourca verksamheten inte motsvarat förväntningarna. Vår slutsats av detta är att dåligt förarbete och beslutsunderlag vid outsourcing är en anledning till insourcing. En annan är omvärldsförändringar som kan innebära skillnader i de ekonomiska förutsättningarna.

Titel: Borta bra men hemma bäst? - kritiska framgångsfaktorer vid återförandet av en tidigare outsourcad aktivitet Författare: Gustav Forss och Simon Skott Handledare: Jörgen Dahlgren Bakgrund: Outsourcing har sen början av 1990-talet varit trendigt. Ett genomförande av outsourcing kan leda till avsevärda positiva effekter, det finns dock studier som tyder på att många företag har negativa erfarenheter av fenomenet, varpå backsourcing vuxit fram. Negativa erfarenheter av outsourcing samt att marknaden för densamma fortsätter att växa, borde innebära att vi i framtiden kommer se fler fall av backsourcing och dess roll som en alltmer etablerad strategi. Tidigare studier har endast fokuserat på motiven till backsourcing och vi vill därför bredda den akademiska förståelsen i ämnet. Syfte: Att identifiera de kritiska framgångsfaktorer som ligger till grund för lyckad backsourcing. Vidare vill författarna också öka förståelsen av fenomenet backsourcing. Definitioner: Outsourcing - överlåtande av en tidigare internt utförd aktivitet till en tredje part. Backsourcing - återförande av en tidigare outsourcade aktivitet, till egen regi. Insourcing - införande av en aktivitet som tidigare utförts av en underleverantör. Resultat: Genom studien har författarna urskilt ett mönster i hur och varför företag genomför backsourcing. Vidare har en modell över backsourcingprocessen skapats som kan hjälpa företag i återförandet av en aktivitet. Författarna har också identifierat fyra kritiska framgångsfaktorer som är specifika vid backsourcing. Sökord: Backsourcing, Outsourcing, Insourcing, Kritiska framgångsfaktorer, Backsourcingprocessen

Diploma thesis deals with the external processing of bookkeeping, payroll and tax services. Thesis summarizes the advantages and disadvantages of using outsourcing in these areas of business activities from the client perspective and also contains a practical example of quantification the total expenditures on outsourcing.

Outsourcing has been a common topic in relation to business strategy for many decades. It is when an organization transfer some activities to an external vendor. In order to achieve a competitive advantage organizations use external vendors to perform the activities more efficiently and effectively. The global competitive environment has increased the use of outsourcing worldwide, concequently the use of outsourcing has changed the boundaries of todays firms. Lately, backsourcing has gained more attention, which is when an organization has outsourced an activity that was previously executed in house, and then bring it back into the organization again. Insourcing on the other hand, has been given less attention. It is when an outsourced activity that has not been executed within the organization previously, is internalized. The reason for choosing this research topic was that we wanted to write about something that could be applied to the “real world” and the decisions that business leaders face in their occupation. Therefore, when we were offered the chance to write our degree project for Alfa Sweden we accepted their proposal. We identified two main research gaps in the existing research regarding insourcing, there is no study that covers the insourcing process and the steps inherent in it. Additionally, how the organization’s capabilities are linked to the opportunities and challenges organizations face during insourcing, has not been examined before. Therefore, the purpose of this thesis is to build a model of the insourcing process and the steps included in each phase of the process. Additionally, to explore the opportunities and challenges that can arise when organizations go through the insourcing process. These opportunities and challenges will be connected to the company’s capabilities, meaning its resources and competences. In order to fulfill this purpose and gain a deeper understanding of this relatively unexplored field, a qualitative study was conducted. Eight semi-structured interviews were pursued where seven interviewees represented different companies belonging to the same group and one interviewee represented the perspective of an accountant firm. From the results of the interviews, we derived four themes, namely design of the sourcing solution, the insourcing process, resources and competences. Through analyzing the results of our study we have been able to create a model for what the insourcing process looks like and the steps included in the planning, implementation and control phase. This model can contribute and guide companies who are planning to insource certain activities in the future. Furthermore, our results revealed several opportunities and challenges and their connection to the company’s resources and competences. In addition to these theoretical contributions and practical implications we also provide practical recommendations for Alfa Sweden.

Bakgrund: Metallfabriken Ljunghäll AB är ett ledande företag inom pressgjutning ochbearbetning av aluminium. I dagsläget outsourcar Ljunghäll AB impregnering av gods tillSoundseal. Denna process är resurskrävande och ger upphov till slöserier inomförsörjningskedjan. Ljunghäll AB har under de senaste åren diskuterat att implementerainsourcing för deras impregnering vilket innebär att istället för att hyra ut impregnering tillSoundseal, ska företaget själva stå för denna aktivitet.Syfte:Syftet med denna studie är att kartlägga vilka av de åtta slöserierna som är påtagliga medLjunghäll AB:s nuvarande outsourcing och hur en eventuell insourcing kan minimera dessaslöserier. Vidare är syftet att analysera och presentera potentiella för- och nackdelar som kanuppstå i samband med övergången till insourcing för Ljunghäll AB.Metod: Studien utgör en kvalitativ enfallsstudie på Ljunghäll AB. Analysmetoden grundas iatt jämföra redan befintliga mönster med förväntade mönster. Det befintliga mönstret hämtasgenom intervjuer med Ljunghäll AB och Soundseal, för att sedan analyseras med hjälp avteori för att identifiera det förväntade mönstret.Resultat: Efter genomförd studie har ett flertal slöserier identifierats med nuvarandeoutsourcing såsom: lager, arbetsmoment, väntan, transport, överarbetning och defekter samtoanvänd förmåga. Ytterligare har det identifierats för- och nackdelar med en insourcing därde främsta nackdelarna återfinns i uppföljning, motivation och investeringar. Resultatetpåvisar fördelar inom kommunikation, ledtider, transport, självständighet och flexibilitet.Nyckelord: Insourcing, outsourcing, impregnering4

Outsourcing has become a well known and commonly used strategy for Swedish companies, which involves buying a part or process from a subcontractor rather than performing it within the company. Common reasons why companies chose to outsource rather than to perform the activities themselves are cost- and competition related. Previous low labour- and facility costs in countries such as China and Estonia have been forces that have kept the outsourcing trend strong. In recent years you can see more Swedish companies bringing back previously subcontracted functions into the company, so called insourcing. This can partially be explained by changes in external market factors such as raising salaries in low-cost countries and increased automation.