Background and problem: The Enron scandal is one of many audit scandals during the 21st century, which in combination with the global harmonization has led to increased demands on the audit sector and its quality. Due to this the ISQC 1 was designed, which purpose is to control and guide an internal quality control that will achieve and maintain a high level of quality. Research on audit quality has risen with the designing of ISQC 1, where focus mostly have been on how audit firms have managed the implementation of and the work with the standard. However, the research focuses on big international audit firms, which results in audit firms with a lower number of employees being left in the dark. The established field of Total Quality Management can be used to study how audit firms with a lower number of employees work with ISQC 1. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how non-Big X audit firms use ISQC 1 to assure the quality of their services. Method: This study uses a qualitative method and an inductive approach, with elements of a deductive approach. Empirical primary data has been gathered by longer semi-structured interviews with eight auditors who all works on different non-Big X audit firms. A content analysis has also been executed, which compares ISQC 1 with the cornerstones of TQM. Conclusion: This study indicates that non-Big X audit firms mostly uses meetings, teachings and audit manuals to create a quality culture and work as a basis for the audit process. Furthermore, the study implies that ISQC 1 is experienced as resource-demanding, copious and more adjusted to big international audit firms. To face these issues, this study indicates that a cooperation with audit networks can help. When it comes to audit firms assuring the quality of their services, this study points out that preventing errors is critical for the non-Big X audit firms. Ultimately this study supports that there is an expectation gap, and that customers demand different things than what ISQC 1 advocate. / Bakgrund och problem: Enronskandalen är en i raden av olika revisionsskandaler under 2000-talet, som i kombination med den globala harmoniseringen har lett till ökade krav på revisionsbranschen och dess kvalitet. Till följd av detta utformades standarden ISQC 1 vars syfte är att styra och vägleda en intern kvalitetskontroll för att på så sätt uppnå en jämn och hög nivå på kvaliteten. I och med utformningen av ISQC 1 har också forskning uppkommit där fokus har varit på hur revisionsbyråer klarat av att implementera och arbeta med standarden. Denna forskning fokuserar dock främst på stora internationella revisionsbyråer, vilket gör att revisionsbyråer med färre anställda kommer i skymundan. För att undersöka hur revisionsbyråer med färre anställda arbetar med ISQC 1 kan då det etablerade fältet total kvalitetsstyrning användas.   Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur non-Big X revisionsbyråer arbetar med ISQC 1 för att kvalitetssäkra sina tjänster i praktiken.  Metod: Denna studie använder sig av en kvalitativ metod och en induktiv ansats med inslag av deduktion. Empirisk primärdata har samlats in genom längre semi-strukturerade intervjuer med åtta revisorer som arbetar på olika non-Big X byråer. Vidare har även en innehållsanalys genomförts som jämför ISQC 1 med hörnstensmodellen. Slutsats: Studien indikerar på att non-Big X revisionsbyråer främst använder sig av möten, utbildningar och revisionshandböcker för att både skapa en kvalitetskultur och ligga till grund för revisionsprocessen. Studien ger vidare antydningar om att ISQC 1 upplevs som resurskrävande, överflödig och mer anpassad efter stora internationella byråer. För att bemöta dessa problem ges indikationer på att ett samarbete med revisionsnätverk kan underlätta. I arbetet med att kvalitetssäkra tjänster indikerar vidare denna studie på att förebyggande av fel är kritiskt för non-Big X byråer. Slutligen stärker studien att ett förväntningsgap finns, då kunderna efterfrågar annat än vad ISQC 1 förespråkar.

Dagens revisionsbransch är stöpt ur företagsskandaler och har under drygt hundra år utvecklats. Många revisionsbyråer har kommit och gått och det samma gäller reglering kring yrket. ISQC 1 är en standard som började gälla i Sverige under 2009 och som ställer krav på att revisionsbyråerna har kvalitetskontrollsystem. Men hur ser egentligen efterlevnaden av denna standard ut i olika revisionsbyråer? I studien tittar vi närmare på två grupper, Big 4 och smårevisionsbyråer. Syftet med studien är att undersöka och jämföra kvalitetskontrollerna i revisionsprocessen hos revisionsbyråer av olika storlek. För att kunna genomföra detta tittar vi i uppsatsen närmare på likheter och skillnader i byråernas kvalitetskontrollsystem. Detta för att analysera om några eventuella samband finns i termer av kvalitetskontroll mellan de olika byråerna beroende på deras storlek samt försöka förklara vad dessa samband kan bero på. Studien utförs med en induktiv ansats och har subjektiva förtecken. Forskningen bedrivs på ett kvalitativt sätt med hjälp av ett intervjuförfarande av två revisorer från Big 4 och fem revisorer från små byråer som utgör uppsatsens empiri. Det görs också en kompletterande studie av samtliga ur Big 4:s “transparency reports”, vilket är ett dokument där respektive byrå beskrivit sina system för kvalitetssäkring. För ökad förståelse görs en dataanalys på samtliga intervjuer, indelade i en mönsterkodning per grupp. Uppsatsen innefattar även en referensram med tidigare forskning kring olika delar inom ISQC 1 och revisionskvalitet samt kring det teoretiska perspektivet vilket är utifrån den institutionella teorin med inriktning på tvingande-, mimetisk och normativ isomorfismer. I studiens analys och slutsatser framgår att Big 4 har ett egenutvecklat större digitalt system, medan små revisionsbyråer istället har enklare lösningar som policys och kvalitetshandböcker för att uppfylla kraven i ISQC 1. Big 4 har tydliga befattningar avseende ansvar, medan små byråer har mer decentraliserad struktur kring ledningsansvar för kvalitet. Något som är gemensamt för båda grupperna är dock att den påskrivande revisorn har huvudansvaret vid pågående uppdrag. Yrkesetiska krav är något som båda grupper följer, men där Big 4 även interagerar egna etiska värderingar utöver de krav som ställs på IESBA. Oberoendet är något som är otroligt viktigt för samtliga revisorer och som genomsyrar hela deras arbete. Accepterandet av nya kunder är den del som skiljer sig mellan grupperna i denna kategori då Big 4:s acceptans sköts centralt i Stockholm, medan små revisionsbyråer gör det lokalt. Vid bibehållandet av kundrelationer sker det dock lokalt både hos Big 4 och små revisionsbyråer. Big 4 och små revisionsbyråer har liknande krav vid anställande av ny personal och även vid vidareutbildning av befintlig. Hur uppdragen utförs är också likt mellan grupperna då båda har revisionsprogram att följa, även om dessa är inköpta av små revisionsbyråer och egenutvecklade av Big 4. Stora skillnader finns mellan Big 4 och små revisionsbyråer vid övervakning då Big 4 har godkända interna kontroller, varför FAR och RI inte behöver kontrollera enskilda revisorer, medan små revisionsbyråers revisorer blir individuellt kontrollerade av FAR eller RI. Oavsett omfattning på byråns kvalitetskontrollsystem eller storleken på revisionsbyrån uppnås ändå kraven i ISQC 1.

The thesis deals with the current topic quality control in the auditing profession. The quality of audit services is under the international harmonization as well as the financial reporting to achieve the results of audit procedures to be internatinally comparable. The thesis is very closely focused on the form and performace of quality control of Czech audit entities done by the independent authority The Chamber of Auditors of the Czech Republic, respectively by the control entiy named Supervisory Committee. The aim of the thesis is to verify the hypothesis related to year-on-year increase in audit procedures and the audit file quality with the assumption that the increase of quality is enhanced by the quality control from the side of internal or external quality controller. The hypothesis is at the end of the thesis verified as a reset of the practical part of the thesis in which is analyzed and assessed quality of specific audit file. The audit file was chosen intentionally for the purpose of the aim of thesis, to compare the quality of audit file before and after the internal quality control. The result of this comparison is that the quality of audit procesuders and audit file is strongly positively dependent on the quality control and performace of quality control is effective.