<p>Syftet med studien är att undersöka hur det kommer sig att en del internationella adopterade barn ges förutsättning till att utvecklas och anpassa sig till den svenska miljön och samhället samt vilka problem det kan leda till och hur de formas identitetsmässigt. Målet är att få en bild av vilka faktorer som kan påverka den adopterades utveckling samt den psykiska hälsan som formar de till den person som just de blir och för att få svar på mitt syfte utgår jag ifrån följande frågeställningar: Vilka faktorer påverkar adopterades barns utveckling? Vilka faktorer formar adopterade barns identitet (jaget)? Vem är jag?</p><p>Jag valde en kvalitativ metod. En metod som skulle ge mig en bra inblick i informanternas upplevelser kring sin identitetsformning och psykiska hälsan. En fenomenologisk art (analys av företeelser sådana de framträder för den som analyserar) då jag vill få en bild av varje individs egna upplevelser kring deras längtan och mående. Undersökningens resultat analyseras med hjälp av teorier kring identitet, psykisk hälsa och adoption.</p><p>’</p><p>Informanterna har någon gång under sitt liv haft ett intresse för en speciell upplevelse och formats efter den liksom sin identitet och det är idag många som tror sig veta att de gjort bra val i livet som stärkt deras identitet och format dem till individen. De slutsatser jag kommit fram till, att det finns allmänna faktorer utifrån informanternas upplevelser genom livet som kan ha påverkat deras identitet. Men det finns faktorer som påverkat för enskilda informanter, till exempel har identiteten för någon berott på någon stark upplevelse som gjort att de formats på just det sättet, medan det för någon annan berott på andra händelser i exempelvis familjen. För en informant har familjeförhållandet varit den faktor som har påverkat att personen inte formats efter sin egen person utan utifrån adoptivföräldrarnas uppfostran och att informanten känt sig trygg i sig själv. Det som för någon har påverkat att de var adopterad kan ha format deras identitet fast den påverkan märks inte markant.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur det kommer sig att en del internationella adopterade barn ges förutsättning till att utvecklas och anpassa sig till den svenska miljön och samhället samt vilka problem det kan leda till och hur de formas identitetsmässigt. Målet är att få en bild av vilka faktorer som kan påverka den adopterades utveckling samt den psykiska hälsan som formar de till den person som just de blir och för att få svar på mitt syfte utgår jag ifrån följande frågeställningar: Vilka faktorer påverkar adopterades barns utveckling? Vilka faktorer formar adopterade barns identitet (jaget)? Vem är jag? Jag valde en kvalitativ metod. En metod som skulle ge mig en bra inblick i informanternas upplevelser kring sin identitetsformning och psykiska hälsan. En fenomenologisk art (analys av företeelser sådana de framträder för den som analyserar) då jag vill få en bild av varje individs egna upplevelser kring deras längtan och mående. Undersökningens resultat analyseras med hjälp av teorier kring identitet, psykisk hälsa och adoption. ’ Informanterna har någon gång under sitt liv haft ett intresse för en speciell upplevelse och formats efter den liksom sin identitet och det är idag många som tror sig veta att de gjort bra val i livet som stärkt deras identitet och format dem till individen. De slutsatser jag kommit fram till, att det finns allmänna faktorer utifrån informanternas upplevelser genom livet som kan ha påverkat deras identitet. Men det finns faktorer som påverkat för enskilda informanter, till exempel har identiteten för någon berott på någon stark upplevelse som gjort att de formats på just det sättet, medan det för någon annan berott på andra händelser i exempelvis familjen. För en informant har familjeförhållandet varit den faktor som har påverkat att personen inte formats efter sin egen person utan utifrån adoptivföräldrarnas uppfostran och att informanten känt sig trygg i sig själv. Det som för någon har påverkat att de var adopterad kan ha format deras identitet fast den påverkan märks inte markant.