• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Idrottslig verksamhet : En analys av undantaget i mervärdesskattelagen

Persson, Ola January 2013 (has links)
No description available.
2

Idrottslig verksamhet : En analys av 3 kap. 11 a § ML samt förutsebarheten hos bestämmelsen ur ett rättssäkerhetsperspektiv / Sporting activities : An analysis of chapter 3. 11 a § ML and the predictability of the provision from a legal certainty perspective

Soltani, Simon, Lövrén, Rasmus January 2018 (has links)
Momsen i Sverige är uppdelad i olika satser, dessa är 0, 6, 12 och 25 procent. Den vanligaste momssatsen är 25 procent. Enligt 3 kap. 11 a § i mervärdesskattelagen (1994:200) (ML) erbjuds undantag från momsplikt om en verksamhet bedriver idrottslig verksamhet. De verksamheter som helt undantas från momsplikt på tillhandahållande av idrottslig verksamhet är sådana som anses vara icke-vinstdrivande subjekt, såsom staten, kommuner eller ideella föreningar. Vinstdrivande subjekt däremot, såsom kommersiella företag med vinstsyfte, kan enligt 7 kap. 1 § 3 st. 10 p. momslagen få en reducerad momssats på 6 procent istället för 25 procent om verksamheten betraktas som idrott. Det har emellertid visat sig att det förekommer avgränsningsproblem gällande vad som är idrott alternativt inte idrott. Det har framkommit i domar och ställningstaganden från Skatteverket att det föreligger problem vid avgöranden om den aktivitet som erbjuds är idrott eller rekreation, nöje och förströelse. Det är vanligt förekommande att nationella domstolar söker förhandsavgöranden från EU-domstolen för att de själva inte kan avgöra om en aktivitet är idrott.Idrottslig verksamhet i 3 kap. 11 a § momslagen saknar en definition. Detta gör det tämligen svårt för enskilda aktörer att avgöra om deras tillhandahållande är idrott enligt momslagen. Det är med tanke på samhällets utveckling och att det ständigt tillkommer nya sporter, som det uppstår problem när lagbestämmelsen inte specificerar vad som utgör idrott. Enskilda kan tolka lagrummet felaktigt i förhållande till egna värderingar om vad idrottsbegreppet innefattar. För att klargöra och utvidga begreppet idrottslig verksamhet som det ska förstås enligt momslagen måste således ledning sökas i rättskällor både i EU-rättslig och nationell bemärkelse samt i övriga källor som är vägledande på området.Resultatet av att det föreligger avgränsningsproblem leder till att rättssäkerheten kan ifrågasättas. Det förklarar sig naturligt att ett lagrum som inte kan tolkas tydligt brister i rättssäkerheten. Lagtexter som är vaga och inte innehåller definierade nyckelbegrepp resulterar i att den som berörs av lagen inte kan förutse konsekvenserna av sitt handlande utifrån lagtexten. Förutsebarheten kan anses vara en av de centralaste delarna i rättssäkerheten, det är särskilt viktigt när det kommer till skatterätten då felaktiga beslut eller bedömningar kan få betungande konsekvenser för den enskilde.Syftet med denna studie är att klargöra hur tolkning av begreppet idrottslig verksamhet ska gå till i förhållande till både EU-rätten samt svensk rätt och övriga källor. Vidare ämnar studien att undersöka huruvida bestämmelse i 3 kap. 11 a § ML är förutsebar i förhållande till rättssäkerheten.

Page generated in 0.071 seconds