Purpose: Waste and negligence in the construction industry is a way too big factor of the high costs occurring. To reduce those wastes, some companies in the manufacturing industry has started to apply Lean to get a more effectively work. Lean Construction is the construction industries counterpart and this investigation investigates what Lean Construction methods for waste management can do for small and medium-sized enterprises.The goal of this work is to analyze how small and medium-sized enterprises can work to get Lean in to the companies processes to reduce perceived wastageMethod: The methods that is used to achieve the goal and to answer the chosen questions is literature studies, interviews and participant observation.Findings: Based on the methods that is used has different factors to reduce waste been acquired. Better communication, awareness among employees, management commitment and keep the work to the time schedules is important factors for improvement.Implications: Better planning is basis for a more efficient construction process.The most important thing for small and medium-sized enterprises can think about is that expensive solutions do not need to be better than simple methods. The developed factors in this investigation can help companies that want to achieve a more efficient construction process. The reason that this investigation is theoretically based, the derived factors should be applied in real projects to see what impact they have.Limitations: The investigation is limited to small and medium-sized enterprises (SMEs) and is a case study at Brantås Bygg. The study include rework, waiting, movements and transports. The interviews are made with working managers, foremans and carpenters at Brantås Bygg. The participate observation is made at a project in the central parts of Vetlanda, Sweden.Keywords: Lean Construction, Wastes, SME, Implementation issues.

Fler krav ställs på lantbruket för att minska näringsläckaget, vilket inte bara kräver kunskaper om hur detta ska genomföras utan också engagemang, anpassade administrativa system, ekonomiska resurser och teknik såväl som en sammanhållen uppfattning om vad som är problemet. Den här studien berör hur lantbrukare från Östergötland och Södermanlands län upplever svårigheter och möjligheter med implementeringen av miljöåtgärder för att minska näringsläckaget från lantbruket på gårdsnivå. Utöver det ska möjligheter och svårigheter identifieras gällande åtgärderna för att minska näringsläckaget från jordbruksmark till vattendrag, sjöar och hav. För att identifiera svårigheter och möjligheter har såväl en öppen induktiv analysmetod använts som vetenskaplig förankring med tidigare forskning och studier om implementeringsproblematiken av miljöåtgärder för minskat näringsläckage utifrån ett lantbrukarperspektiv kombinerat med Trudgills (1990) teori om barriärer för implementering av åtgärder för att minska miljöproblem. Intervjuer i fokusgrupper med lantbrukare från Södermanland och Östergötlands län, som bedriver ekologisk produktion såväl som konventionell, har utförts. Det empiriska materialet består av fyra fokusgrupper med tre deltagare i vardera gruppen, två i respektive län. Studiens resultat påvisar att det råder konsensus inom och mellan produktionsinriktningar såväl som mellan län och mellan olika nivåer såsom lantbrukare och myndigheter om att näringsläckage är ett problem. Jämförelser om likheter och skillnader mellan produktionsinriktningar har genomförts. Främst har samtliga informanter har samstämmiga uppfattningar om att det finns oklarheter gällande hur näringsläckage ska minskas, samt vad som är effektivast åtgärder. Jämförelse mellan denna studies fokus på lantbrukarperspektivet gällande implementeringsproblematiken för miljöåtgärder för minskat näringsläckage har utförts mot myndighetsperspektiv i form av en studie om erfarenheter från tre länsstyrelser utförd av Gustavsson & Tillby (2012). Problematik och hinder har gått att finna beträffande vilka miljöåtgärder som krävs, oenigheten grundas i hur och var implementeringen ska ske. Gårdsanpassning, kommunikativa barriärer och samhällets inställning och sociala acceptans för svenskt lantbruk förefaller vara viktiga delar i lösningar på hur hinder för implementering av miljöåtgärder ska kunna övervinnas, liksom lösningar för att förhindra att ekonomiska förluster skapar problem och behöver utvecklas.

Bakgrund: Med grund i finanskrisen år 2008, infördes förordningen European Market Infrastructure Regulation, EMIR, för att öka transparensen och minska motpartsrisken på den europeiska derivatmarkanden. Marknaden påvisar att implementeringen av regelverket har varit problematiskt då regelverket anses vara otydligt formulerat. Enligt undersökningar, ökar transaktionskostnaderna på derivatmarknaden till följd av EMIR. Nya aktörer faller, till följd av regelverket, under Finansinspektionens tillsyn vilket ytterligare bidrar till en implementeringsproblematik värd att analysera. Syfte: Syftet med studien är att utreda och utifrån institutionell teori analysera vilka kostander och problem som uppkommit vid implementeringen av EMIR samt diskutera lösningar för dessa. Genomförande: För att uppnå studiens syfte har författarna använt sig av institutionell teori samt ett kvalitativt tillväggångssätt. Empirin är behandlad med ansats i utredning av den implementeringsproblematik berörda parter upplevt till följd av EMIR. Empirin erhålls genom semistrukturerade intervjuer. Med berörda parter avses, i studien, olika intressenter på den marknad som uppstått i och med implementeringen av EMIR. Med teorin som grund kommer olika lösningar på implementeringsproblematiken diskuteras i analysen. Slutsats: Regelverket anses vara otydligt och komplext vilket leder till ökade transaktionskostnader. Flertalet kostnader samt problem har identifierats som framträdande i samband med implementeringen av EMIR. De olika lösningarna som presenteras, förklaras vara olikt beroende på om aktören anses vara större eller mindre på marknaden. Författarna kan slutligen se en långsiktig nytta med EMIR. / Background: Due to the financial crisis of year 2008. European Market Infrastructure Regulation, EMIR, was introduced to increase transparency and reduce the counterparty risk on the European derivatives market. The market demonstrates that the implementation has been problematic and an indistinct designing is expressed. According to studies, increased transaction costs have occurred due to the regulation. Operators that usually not are included by oversight by the Swedish FSA, now are due to EMIR which contributes to an implementation problem essential to analyse. Aim: The aim with the study is to investigate and by institutional theory analyse what costs and problems that occurs at the implementation of EMIR and to discuss solutions for these. Completion: To accomplish the aim of the study, the writers have used institutional theory and a qualitative approach. The empirical data is treated with focus on the implementation problems that affected parts experienced due to EMIR. The empirical data will be concluded with semi – structured interviews. The affected parts, in the study, are different stakeholders on the market that has developed because of the implementation of EMIR. With the theory as background different solutions to the implementation problems will be discussed in the analysis. Conclusion: The regulation is considered to be unclear and complex which results in increased transaction costs. Several costs and problems have been identified in conjunction with the implementation of EMIR. The different solution provided is explained to depend on if the participant is considered a small or a big contestant on the market. The writer can ultimately se a long – term utility with EMIR.

Bakgrund: Intresset för studien och ämnesområdet väcktes genom en verklig händelse när vi tog kontakt med en optiker för en önskad synundersökning. Företaget, vilket för några år tillbaka implementerat ett CRM-system ansåg sig erbjuda stor kundfokus genom det införda systemet. Dock visade resultatet på motsatsen när vi vid ett flertal tillfällen försökte nå företaget utan framgång och även genom ett mindre trevligt bemötande när vi tog kontakt med företaget genom att besöka deras butik. Customer Relationship Management (CRM) har under det senaste årtiondet blivit ett allt mer omtalat och diskuterat ämne samt en allt mer populär och prioriterad investering för att förbättra sina kundrelationer och på så sätt öka sina inkomster och förbättra sina resultat. Dock visar tidigare forskning på en stor problematik angående implementeringsprocessen av systemet, att näst intill fyra av fem företag upplever ett stort missnöje och utebliva resultat. Syfte: Studien är inriktad mot att undersöka implementeringsprocessen av ett CRM- system i syfte att identifiera vilka delar i processen som är kritiska för att nå ett lyckat resultat. Vidare skall studien även ge svar på frågan om vilka faktorer som kan ses påverka utfallet och som därmed kan anses vara kritiska för att uppnå en lyckad implementering och ett lyckat resultat. Inom ramen för syftet kommer vi besvara följande frågor: Vilka aspekter i implementeringsprocessen kan ur ett teoretiskt samt empiriskt perspektiv beskrivas som kritiska? Om, och i så fall, på vilket sätt det föreligger likheter eller skillnader mellan de teoretiskt kritiska aspekterna och det empiriska resultatet? Om, och i så fall, hur kan gemensamma samband mellan aspekter och faktorer mellan i de i studien ingående företagens implementeringsprocesser urskiljas och beskrivas? Genomförande: Studien har en induktiv, hermeneutisk samt explorativ ansats där interna aspekter samt faktorer studeras inom ramen av små och medelstora svenska företag inom Linköpings kommun. Vidare har referensramen skapats genom litteraturstudier och empiriska data är erhållen genom kvalitativa intervjuer på fem olika företag. Resultat: Genom studiens resultat har vi, ur ett teoretiska samt ur ett empiriskt perspektiv, identifierat tre kritiska aspekter (människan, processen samt teknologin) samt tre kritiska faktorer (ledarskap, strategi och integration) inom implementeringsprocessen. Vidare har den empiriska undersökningen utöver dessa urskilt en ytterligare faktor, vilken är företagskulturen där tyngden ligger i medarbetarnas attityder, anpassning, samarbete samt viljan till förändring. Den mänskliga aspekten har även visat sig vara mycket kritisk, där den ur båda perspektiven beskrivs som avgörande för ett lyckat resultat. Studiens genomförande har även resulterat i iakttagelser av företagens olika definitioner och synen på användandet av systemet, alltså skiljer sig syftet vilket leder oss till ett utvärderingsdilemma när det gäller förväntade och lyckade resultat. Den varierande bilden av systemet gör en generell jämförelse missvisande och svårtolkad genom att företagen inte har klara syften med införandet och i många fall förväntar sig ett resultat vilket ej motsvarar deras egna insatser och arbete. Förväntar företagen sig ett visst resultat utan att tillföra de rätta resurserna kommer de säkerligen anse att resultatet inte blev det som förväntades och att införandet därmed blev ett misslyckande. Det handlar alltså om att företagen måste veta vad de vill uppnå och utforma ett klart syfte med sitt CRM-införande. Detta för att tillföra rätt resurser och uppnå ett lyckat resultat, vilket bör anses lyckat i jämförelse med ett realistiskt syfte samt i förhållande till de resurser som tillförts. Systemets komplexitet fordrar planering och insikt om en krävande implementeringsprocess. Den splittrade bilden av systemets användning samt syfte leder till en rad olika problem där den mänskliga aspekten spelar en avgörande roll. Dock kan en tydlig strategi som förmedlar syftet samt kraven på anpassning och förändring minska dessa mänskliga symptom och leda till ett lyckat resultat. / Tillägg på ämne/kurs: Även Magisteruppsats från internationella ekonomprogrammet