Detta är en kvalitativ studie för att undersöka attityd gentemot processen för retargeting. Processen sker från att användardata samlas in med hjälp av cookies till att den bearbetas och når ut till konsumenten. Detta sker i form av annonser på sociala medieplattformar som Facebook och Instagram. För att kunna undersöka konsumentens attityder närmare utgick studien från ett teoretiskt ramverk som kallas för trekomponentsmodellen. Modellen inkluderar konsumentens kognition, affektion och beteende som tre olika typer av attityd. För att få en djupare förståelse kring attityd och konsumentbeteende är studien baserad på intervjuer. Intervjuerna genomfördes på högskolestudenter mellan åldrarna 18-29 år, som regelbundet använder Facebook och Instagram samt har en tidigare erfarenhet av retargeting. Det förekommer en kognitiv dissonans där det upplevs en oro av att dela med sig av sin användardata samtidigt som de godkänner cookiesavtal utan att läsa igenom dem, vilket visar på att attityd inte går ihop med beteende. Tillsammans med denna bakomliggande oro fanns även en uppskattning för retargeting, då detta kan leda till annonser som upplevs merrelevanta kontra massmarknadsföring. Detta skapar möjlighet att hitta nya produkter och tjänster som annars hade kunnat missats, som exempelvis ny musik. / This is a qualitative study aiming to seek a greater understanding of consumer attitude regarding retargeting. The process of retargeting occurs when user data is collected by cookies. The data is then processed and developed into retargeting advertisement on social media platforms, such as Facebook and Instagram. To analyse consumer attitude we used a theoretical framework named the Three Component Model. This model includes cognition, affection and behavioural attitude as three different types of attitude. To get a greater understanding of attitude and consumer behaviour this study were based on interviews. The interviews were delimited to university students between the age of 18-29, who all frequently use Facebook and Instagram and have been exposed to retargeting advertisement. A cognitive dissonance occured where the consumer acknowledges a perceived risc regarding data sharing, even though they tend to accept cookies agreements without reading them, which is a sign for attitude not being coherent with behaviour. Together with this concern there was also an appreciation for retargeting, because it can create advertisement which is more relevant than mass marketing. This creates an opportunity to find new products and services which otherwise could be overlooked, such as new music releases. This essay is further written in swedish.

Digitaliseringen av samhället har ökat kraftigt det senaste decenniet och hela 95% av Sveriges befolkning uppger att de använder internet dagligen. Det har också lett till att data som personer lämnar efter sig på nätet även den har ökat. Denna ökning i kombination med smartare analysverktyg för att utvinna information ur dessa datamängder har möjliggjort en ny typ av marknadsföring, den individanpassade marknadsföringen. Det innebär att företag riktar sina erbjudanden och annonser för den specifika konsumenten med hjälp av dennes egen data även kallat digitala fotspår. De digitala fotspår som företag använder sig utav kan vara köpbeteende, GPS- koordinater och tidigare sökhistorik på exempelvis Google. Dock finns det en risk att företag kan kränka den personliga integriteten när den individanpassade reklamen blir för specifik eller är baserad på känslig information om konsumenten. Detta leder in på studiens forskningsfråga som är ” Vad är konsumentens uppfattning kring individanpassad marknadsföring gällande den personliga integriteten?”. Denna forskningsfråga har även två delfrågor som är ” Vilka faktorer bidrar till att konsumenten i mindre utsträckning uppfattar individanpassad reklam som integritetskränkande?” och ” Vad uppfattas som integritetskränkande för konsumenten?”. Dessa delfrågor ska tillsammans hjälpa till att svara på huvudfrågan. Ordet konsument avser i denna studie de som handlar digitalt och använder sig av olika digitala tjänster där de blir exponerade för individanpassad reklam.Forskningsfrågan besvaras med hjälp av en kvalitativ metod och samtalsintervjuer där en induktiv med inslag av deduktiv tematisk analys används för att analysera materialet. Studien kommer fokusera på att undersöka individanpassad marknadsföring gällande integritet utifrån ett konsumentperspektiv och kommer därmed inte gå in på hur företag resonerar kring denna fråga. Syftet med studien är att ge företag en inblick i vilken information som konsumenter tycker är okej att de använder sig av för att individanpassa reklam samt när de anser att det blir integritetskränkande.Det resultat som studien kom fram till är att olika åtgärder från företag så som att ge konsumenten ökad kontroll över sin personliga information samt en ökad transparens kring vilken information som samlas in och används leder till ett ökat förtroende för företaget vilket i sin tur bidrar till ett positivare mottagande av reklamen. Vidare uppfattas reklam som är baserat på konsumentens köpbeteende och tidigare sökningar3som minst integritetskränkande medan reklam som baseras på ljudupptag, GPS- koordinater samt vilka konsumenten integrerar med som mest integritetskränkande. Företaget som ligger bakom en reklam som uppfattas som integritetskränkande kan få en skadad image vilket kan leda till att konsumenten i framtiden väljer ett annat företag.