Bakgrund: World Health Organisations (2018) principer är de riktlinjer gällande pediatrisk palliativ vård som tillämpas i Sverige. Där den palliativa vården för barn ska ha ett personcentrerat fokus, barnet står i centrum och vårdnadshavarna upplever sig vara delaktiga i samtliga moment. Syfte: Att beskriva vårdnadshavares uppfattning om vad som är viktigt i mötet med sjuksköterskan i samband med palliativ vård av deras barn. Metod: Metoden är en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Databaserna som användes var PubMed samt CINAHL. I arbetet användes en integrerad analys där artiklar samlas i en översikt där sedan jämförelser kan göras artiklar emellan utifrån olika variabler. Nio artiklar användes. Resultat: Materialet resulterade i tre kategorier. Familjefokus med underkategorierna Individanpassad omvårdnad samt Ses som en del i teamet. Kommunikation med underkategorierna Information vid rätt tidpunkt, Individanpassad kommunikation samt Rak och tydlig kommunikation. Trygghet med underkategorierna Praktiskt stöd samt Emotionellt stöd. Slutsats: Vårdnadshavares önskan om ett individanpassat fokus och ett medmänskligt engagerat bemötande i mötet med sjuksköterskan i ett sammanhang där den medicinska aspekten, ofta baserade på standardiserade vårdprogram utgjorde ett stort utrymme. Kommunikation uppskattades vara tydlig, rak, finkänslig och given vid rätt tidpunkt. / Background: The World Health Organization’s (2018) principles are the guidelines regarding pediatric palliative care that are applied in Sweden. Where palliative care for children should have a person centred focus, where the child is at the center and where the caregivers felt involved in all elements. Aim: To describe caregivers’ perception of what is important in the meeting with registered nurses in connection with palliative care of their child. Method: The method is a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. The databases used were PubMed and CINAHL. The work used an integrated analysis where articles are collected in an overview, where comparisons can then be made between articles based on different variables. Nine items were used. Results: The material resulted in three categories. Family Focus with the subcategories Individualized care and Seen as part of the team. Communication with the subcategories Information at the right time, Personalized communication and Straight and clear communication. Security with the subcategories Practical support and Emotional support. Conclusions: Caregivers’ desire for an individualized focus and a compassionately committed approach in the meeting with the nurse in a context where the medical aspect, often based on standardized care programs, constituted a large space. Communication was appreciated to be clear, straightforward, delicate and given at the right time.