abstract: The purpose of this study is to identify the needs of older adults with Alzheimer's disease (AD) and related dementias (ADRD) admitted to a rehabilitation setting where they are expected to physically and mentally function to their optimal level of health. To date, no studies have identified the needs and concerns of ADRD patients in rehabilitation settings. The Needs-Driven Dementia-Compromised Behavior (NDB) Model, the researcher's clinical experience, and the state of the current scientific literature will help guide the study. An exploratory qualitative research approach was employed to gather data and discover new information about the ADRD patient's needs and related behavioral outcomes. The qualitative findings on the discrepancies and similarities in perceptions of ADRD patient needs were obtained by examining formal and informal caregivers' perceptions. The researcher recruited registered nurses and certified nurse assistants (RNs and CNAs, formal) and family/friends (informal) who have provided care to patients in inpatient rehabilitation facilities to participate in focus groups and individualized focused interviews. The data were collated and analyzed using a thematic analysis approach. The overarching theme that developed as a result of this approach revealed discordant perceptions and expectations of ADRD patients' needs between the formal and informal caregivers with six subthemes: communication and information, family involvement, rehabilitation nurse philosophy, nursing care, belonging, and patient outcomes. The researcher provided recommendations to help support these needs. These findings will help guide the development of nurse-lead interventions for ADRD patients in a rehabilitation setting. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Nursing and Healthcare Innovation 2014

Background: To be able to live independently, older persons can use technology-based health communication (HC) for support, guidance, and contact with health care professionals within their home environment. Informal caregivers who assist in different situations can also find support in their caring role using technology. The study of mobile technologies is an important research area in gerontechnology. Nevertheless, there is a gap of research in technology-based HC utilized by older persons, including preferences related to cognitive impairment (CI) in a home environment. Aim: The overall aim of the thesis was to define the concept and describe experiences of HC within the home environment from a gerontechnological perspective. The aim of Study I was to identify and construct the meaning of HC from the perspective of older persons in need of care in the home environment and their informal caregivers. The aim of Study II was to describe how older persons with CI experienced technology-based HC through the use of a mobile application in order to facilitate a sense of coherence. Method: This thesis has a naturalistic approach. In Study I, the evolutionary model of concept analysis was used, based on a systematic literature review including 29 studies. In Study II, semi-structured interviews were conducted with 16 older persons with CI. The transcripts were analyzed with a deductive thematic analysis. Findings: The defining attributes of the concept HC identified in Study I were: Resources of the recipient, Influence on decisions, and Advantages of tailored information. These attributes led to the following descriptive definition of HC: Tailored information, based on needs and resources of the recipient influence care decisions. The findings of Study II resulted in an overall theme: A technology that supports but creates challenges. Further, the analysis yielded the following three themes, with associated subthemes: Making sense of mobile technologies, Mastering mobile technologies, and Added value to use mobile technologies. Conclusion: Technology-based HC utilized by older persons and their informal caregivers within the home environment emphasizes suiting needs, capacity and preferences to be considered useful. Influences of the context, the home environment also needs to be taken into account when developing technology-based HC and mobile technologies for this purpose.

No description available.

Bakgrund Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till att personer över 65 år läggs in på sjukhus och orsakar ofta stort lidande med sänkt livskvalitet som följd. Hjärtsvikt uppstår när hjärtats pumpförmåga inte försörjer vävnaderna i kroppen med tillräcklig mängd blod. Dödligheten är hög men går att förebygga genom egenvård som görs för att bibehålla eller förbättra hälsan som till exempel god nattsömn, hygien, hälsosam kost och motion. Genom att stärka och möjliggöra egenvården är det lättare för patienter att leva med kronisk sjukdom. Syfte Syftet var att belysa vad som stärker och möjliggör utförandet av egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Metod Studien är en litteraturöversikt som baserades på 15 artiklar. Dessa återfanns i databaserna CINAHL och PubMed och var publicerade mellan åren 2011–2019. Artiklarna analyserades genom integrerad analys samt kvalitetsgranskades och sorterades i kategorier efter huvudsakligt innehåll. Resultat I resultatet framkom att patienter med hjärtsvikt kunde bibehålla livskvaliteten med olika handlingar och med motivation att utföra egenvård. Patienterna blev stärkta när de kände sig inkluderade i vården och delaktiga i besluten kring sin sjukdom. Stöttning från sjukvård och närstående gav upplevelsen av både frihet och autonomi. Slutsats Vård och omsorg samt tekniska hjälpmedel behöver anpassas efter patientens unika behov och kunskap. Andra omständigheter som kan motivera patienter med hjärtsvikt är hens grundinställning till livet, sociala nätverk samt förmågan att acceptera sjukdomen och den nya livssituationen. / Background Heart failure is the most common cause for people over the age of 65 being admitted to hospitals and often causes great suffering with a reduced quality of life. Heart failure occurs when the heart's pumping capacity does not supply the tissues of the body with sufficient blood. Mortality is high but can be prevented through self-care that is done to maintain or to improve health such as good night's sleep, hygiene, healthy diet, and exercise. By strengthening and enabling self-care, it is easier for patients to live with chronic illness. Aim The aim was to illustrate what strengthens and enables self-care in patients with heart failure. Method The study is a literature review that was based on 15 articles. These were found in the databases CINAHL and PubMed and were published between the years 2011-2019. The articles were analyzed through integrated analysis, quality checked and sorted into categories according to main content. Results The results showed that patients with heart failure could maintain the quality of life with different actions and motivation to perform self-care. Patients were strengthened when they felt included in the care and became involved in decisions about their disease. Support from healthcare and informal caregivers provided an experience of both freedom and autonomy. Conclusions Care as well as technical aids need to be adapted to the patient's unique needs and knowledge. Other circumstances that can motivate patients with heart failure include the patient's basic attitude to life, social networks, and the ability to accept the disease and the new life situation.

Bakgrund: Palliativ vård anses som en mycket viktig del i den sjukvård som ett land ska erbjuda och fokuserar främst på primärvård och vård i hemmet. Närstående inom palliativ vård är en viktig hörnsten för att kunna leverera god vård med ett familjeperspektiv. Redan år 2005 togs ett beslut av WHO att stötta utvecklingen av digital hälsa inom hälso- och sjukvård. För att kunna erbjuda likvärdig vård till ett rimligt pris i såväl höginkomst som låginkomstländer krävs teknik som gör det möjligt att nå familjerna där de befinner sig och är idag ett högprioriterat område. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av digitala stödjande interventioner inom palliativ vård ur ett närståendeperspektiv. Metod: En integrativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på elva vetenskapliga artiklar från sökningar i Cinahl och PubMed. Analys utförd enligt Whittemore och Knafls (2005) modell. Resultat: Interventionerna visade sig vara ett direkt stöd till närstående men även ett indirekt stöd i att stötta närstående att vårda patienten. Resultatet delades in i positiva/ljusa och negativa/mörka erfarenheter. Den positiva kategorin visade på att en större tillgänglighet ökade tryggheten och att visuella hjälpmedel var mkt uppskattade. Den negativa kategorin handlade om känslan av att vara övervakad och att medikalisera dödsprocessen, tekniska problem och utebliven önskad effekt. Slutsats: Utifrån litteraturöversikten visade närstående inom palliativ vård på en vilja att införa och använda digitala interventioner i vården, oavsett ålder. Interventioner som kan stödja utan att vara påträngande är välkomna.

Bakgrund: Palliativ vård kommer att krävas allt större omfattning under de kommande åren till följd av en åldrande befolkning och ökningen av kroniska sjukdomar. Palliativ vård är mest effektiv när den sätts in tidigt i sjukdomsförloppet. Närstående har idag en betydande roll i vården av svårt sjuka patienter och ett av syftena med palliativ vård är att förbättra välbefinnande hos närstående till personer som lever med livshotande och livsbegränsande sjukdom. Närstående i palliativ vård har ett behov av kunskap och stöd från vårdpersonal. Att främja närståendes upplevelse av förberedelse för vård är ett viktigt resultat för interventionsstudier i palliativ vård. Syfte: Syftet var att belysa närståendes erfarenheter av digitala stödjandeinterventioner i palliativ vård. Metod: En integrativ litteraturöversikt med systematisk sökning och induktiv ansats baserad på tio granskade vetenskapliga artiklar. Data analyserades enligt Whittemore & Knafls (2005) modell. Resultat: Fyra kategorier identifierades: förberedelse för att vårda och för döden, delaktighet och samhörighet, trygghet och kontroll och utmaningar i det digitala formatet. Videoutbildning uppskattades mest av närstående eftersom det gav känsla av igenkänning. Stödgrupper på nätet upplevdes som ett sätt att bilda socialt nätverk och komma ifrån isolering. Videokonsulttjänst via iPad och webbverktyg gav både fysiskt, psykosocialt och praktiskt stöd. Tidsbrist, bristande kunskap av internet samt vårdbörda av patienter minskade närståendes förmåga att engagera sig i stödgrupper eller onlineforumet. Slutsats: Digitala stödjande interventioner till närstående i palliativ vård ökade närståendes känsla av förberedelse i vårdanderollen och döden samt kompetens och belöning i relation till vård. Digitala interventioner ska ses som ett komplement till fysiska vårdmöten. / Background: Palliative care will increasingly be required in years to come due to ageing population and the increase in chronic diseases. Palliative care is most effective when introduced in the early stage of the disease. Informal caregivers today have a significant role in caring of a seriously ill family member. One of the purposes of palliative care is to improve the well-being of informal caregivers of patients living with life-threatening and life-limiting illness. Informal caregivers have a need for knowledge and support from professionals. Promoting informal caregivers´ experience of preparedness for care is an important outcome for study interventions in palliative care. Aim: The aim was to describe the informal caregivers´ experiences of digital supportive interventions in palliative care. Method: Integrative literature study with systematic search and inductive approach based on ten reviewed scientific articles. The data was analyzed according to Whittemore and Knafls (2005) model. Results: The results were presented in four main categories; preparedness in caregiving role and for death, participation and belonging, safeness and control and challenges in the digital format. Video training was most appreciated by informal caregivers because it gave a feeling of recognition. Online support groups were perceived as a way to create a social network and help with isolation. Video consultation services via iPad and the web tool provided both physical, psychosocial and practical support. Lack of internet knowledge, time and the care burden of patients reduced the ability of informal caregivers to get involved in support groups or the online forum. Conclusion: Digital supportive interventions for informal caregivers in palliative care increased the informal caregivers' preparedness in the caregiving role and death, as well as competence and reward in relation to care. Digital interventions should be seen as a complement to face-to-face contact.

Bakgrund: Palliativ vård är en avgörande del av vården för personer med allvarliga sjukdomar och deras närstående. Närstående har en betydande roll för en person i behov av palliativ vård. I detta känsliga sammanhang blir närstående en nyckelkomponent och deras behov av stöd och vägledning behöver bli tydligare. Ett bristande stöd till närstående kan leda till ohälsa och negativa konsekvenser. Insikten om detta kan vägleda framtagande av mer effektiva och användarvänliga digitala interventioner, för att bättre stödja närstående till en person med palliativa vårdbehov. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva erfarenheter av digitala stödjande interventioner i ett palliativ skede ur ett närståendeperspektiv. Metod: Detta är en integrativ litteraturstudie med induktiv ansats, baserad på vetenskapliga artiklar. Analys utfördes enligt Whittemore och Knaflas (2005). Litteraturöversikten baserade på vetenskapliga artiklar. Sökningar efter relevanta studier utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet baseras på sexton artiklar som beskrev digitala stödjande interventioner för närstående till en person med palliativa vårdbehov. I resultatet framkom två huvudteman som beskriver möjligheter och hinder vid användning av digitala interventioner. Efter ytterligare granskning av artiklarna framkom sedan fem subteman som beskriver tillgänglighet, psykosocialt stöd, utbildningsmöjligheter, symptomhantering och förbättrad kommunikation. Slutsats: Litteraturöversikten fokuserar på digitala stödjande interventioner för närstående med palliativ vårdbehov och visar på goda möjligheter. Närståendes erfarenheter indikerar på ökad kommunikation, tillgänglighet, psykosocialt stöd, utbildningsmöjligheter och symptomhantering. / Background: Palliative care is a crucial part of care for people with serious illnesses and their relatives. These relatives have a role for a person in need of palliative care. In this sensitive context, relatives become a key component and their need for support and guidance needs to be made more clear. Digital interventions are a supportive resource for loved ones to meet their unique care needs. Aim: The purpose of this literature study was to describe experiences of digital supportive interventions in a palliative stage from a close perspective. Method: This is an integrative literature study with an inductive approach, based on scientific articles. Analysis was performed according to Whittemore and Knafl (2005). The literature review is based on scientific articles. Searches for relevant studies were performed in the databases PubMed and CINAHL. Results: The result is based on 16 articles that described digital support interventions for relatives of a person with palliative care needs. In the result, two main categories of opportunities when using digital interventions and obstacles when using digital interventions could be distinguished and after further review of the articles, five subcategories of accessibility, psychosocial support, educational opportunities, symptom management, communication and improved communication. Conclusion: The literature compilation focuses on digital supportive interventions from a close perspective to a person with palliative care needs and it shows good possibilities. Based on relatives' experiences of digital supportive interventions, increased communication between healthcare professionals and relatives can promote well-being and increase opportunities for improved communication, symptom relief, various educational opportunities, psychosocial support and accessibility.

Bakgrund: Palliativ vård kommer att krävas allt större omfattning under de kommande åren till följd av en åldrande befolkning och ökningen av kroniska sjukdomar. Palliativ vård är mest effektiv när den sätts in tidigt i sjukdomsförloppet. Närstående har idag en betydande roll i vården av svårt sjuka patienter och ett av syftena med palliativ vård är att förbättra välbefinnande hos närstående till personer som lever med livshotande och livsbegränsande sjukdom. Närstående i palliativ vård har ett behov av kunskap och stöd från vårdpersonal. Att främja närståendes upplevelse av förberedelse för vård är ett viktigt resultat för interventionsstudier i palliativ vård. Syfte: Syftet var att belysa närståendes erfarenheter av digitala stödjandeinterventioner i palliativ vård. Metod: En integrativ litteraturöversikt med systematisk sökning och induktiv ansats baserad på tio granskade vetenskapliga artiklar. Data analyserades enligt Whittemore & Knafls (2005) modell. Resultat: Fyra kategorier identifierades: förberedelse för att vårda och för döden, delaktighet och samhörighet, trygghet och kontroll och utmaningar i det digitala formatet. Videoutbildning uppskattades mest av närstående eftersom det gav känsla av igenkänning. Stödgrupper på nätet upplevdes som ett sätt att bilda socialt nätverk och komma ifrån isolering. Videokonsulttjänst via iPad och webbverktyg gav både fysiskt, psykosocialt och praktiskt stöd. Tidsbrist, bristande kunskap av internet samt vårdbörda av patienter minskade närståendes förmåga att engagera sig i stödgrupper eller onlineforumet. Slutsats: Digitala stödjande interventioner till närstående i palliativ vård ökade närståendes känsla av förberedelse i vårdanderollen och döden samt kompetens och belöning i relation till vård. Digitala interventioner ska ses som ett komplement till fysiska vårdmöten. / Background: Palliative care will increasingly be required in years to come due to ageing population and the increase in chronic diseases. Palliative care is most effective when introduced in the early stage of the disease. Informal caregivers today have a significant role in caring of a seriously ill family member. One of the purposes of palliative care is to improve the well-being of informal caregivers of patients living with life-threatening and life-limiting illness. Informal caregivers have a need for knowledge and support from professionals. Promoting informal caregivers´ experience of preparedness for care is an important outcome for study interventions in palliative care. Aim: The aim was to describe the informal caregivers´ experiences of digital supportive interventions in palliative care. Method: Integrative literature study with systematic search and inductive approach based on ten reviewed scientific articles. The data was analyzed according to Whittemore and Knafls (2005) model. Results: The results were presented in four main categories; preparedness in caregiving role and for death, participation and belonging, safeness and control and challenges in the digital format. Video training was most appreciated by informal caregivers because it gave a feeling of recognition. Online support groups were perceived as a way to create a social network and help with isolation. Video consultation services via iPad and the web tool provided both physical, psychosocial and practical support. Lack of internet knowledge, time and the care burden of patients reduced the ability of informal caregivers to get involved in support groups or the online forum. Conclusion: Digital supportive interventions for informal caregivers in palliative care increased the informal caregivers' preparedness in the caregiving role and death, as well as competence and reward in relation to care. Digital interventions should be seen as a complement to face-to-face contact.

The study sought to research and develops a universal palliative care measurement tool that will track the performance of informal caregivers to dying persons across the diversity of the South African cultural and religious groupings. The major inferences drawn from this study was that a generic domain, sub-items and intervals could be identified for palliative care; that a reliable measurement tool could be developed and that outcomes of care programs for dying persons in terms of effectiveness and efficiency could be numerically quantified. With the ability to measure now been realised, the ability to manage the outcomes became the new challenge. / Nursing Sciences / M.A. (Health Studies)

The study sought to research and develops a universal palliative care measurement tool that will track the performance of informal caregivers to dying persons across the diversity of the South African cultural and religious groupings. The major inferences drawn from this study was that a generic domain, sub-items and intervals could be identified for palliative care; that a reliable measurement tool could be developed and that outcomes of care programs for dying persons in terms of effectiveness and efficiency could be numerically quantified. With the ability to measure now been realised, the ability to manage the outcomes became the new challenge. / Nursing Sciences / M.A. (Health Studies)