Den agila arbetsmetoden har vuxit fram i takt med en volatil marknad som ställer krav på flexibilitet och innovation. Arbetsmetoden utmärker sig som en teamledningsmetod med ett dynamiskt och autonomt arbetssätt. Det råder ofullständig förståelse för vilka utmaningar arbetssättet medför. Syftet med denna studie är att bidra till en djupare förståelse för fenomenet och kunna bidra med insikter för hur organisationens val av styrmekanismer influerar medarbetare i det agila arbetssättet. Totalt genomfördes sju semistrukturerade intervjuer som analyserades med en tematisk analys vilket genererade tre teman: agilt mindset, teamwork och kultur som meningsskapande. Studien visar att de agila arbetsmetoderna och modellerna omfattar en bredare komplexitet än många tidigare forskare framställt. Företagskulturen visar kunna gagna arbetsmetoden när den upplevs meningsfull, transparent, inkluderande och stimulerar engagemang. En internaliserad företagskultur kan frigöra potential att stimulera arbetsmetodens fördelar. Vid implementering av en agil arbetsmetod bör organisationer beakta att det kan vara en tidskrävande process och följer av andra utmaningar än vid traditionella arbetsmetoder.

The UN Security Council (UNSC) is a crucial international decision-making body that deals with a range of conflicts requiring consideration. However, its formal issue consideration has remained stagnant, with only a few new conflicts being added to the list. This project aims to investigate the conditions under which the Council members opt for informal governance settings instead of formal ones to address global crises and argues that the official UNSC agenda is not solely shaped by the preferences of powerful states but is influenced by the Council's operational methods. To explore this, the project combines two strands of scholarship on informal governance in international organizations and introduces a rational choice framework to analyze the factors influencing governance choices. The study employs a multi-method approach, including a multinomial regression model and a case study analysis of the Rohingya crisis in Myanmar from 2017 to 2022. The findings suggest that member states select the most suitable meeting type based on Council homogeneity, information availability, and issue urgency while considering their preference for formal consideration. The Council's yearly changing membership and fluctuations in information availability prompt states to strategically shift issue consideration between formal and informal, public and private settings. Contrary to criticisms, the Council does not overlook specific crises but often discusses urgent matters informally. Should member states' preference for formal issue consideration align with issue urgency that the Council shifts to formal meetings at the horseshoe table. This project sheds new light on the functioning of the UNSC and contributes novel insight into how member states' meeting choices early in the policy-making process significantly influence agenda-setting and decision-making outcomes. / Political Science