Includes abstract. / Includes bibliographical references. / The concepts of open access and scholarly publishing are still gaining momentum in Africa, especially South Africa. Increasingly, institutional repositories are being planned and developed by universities throughout the world especially in the first world countries, which have taken the lead. Institutional repositories have developed because of changes in scholarly communication where journal prices are high and libraries are finding it difficult to subscribe to them. Communication technology in the form of the internet brought a solution to the problem. Researchers, authors and libraries now advocate for the open access model of scholarly communication. This study explores the developments associated with the establishment and implementation of an Institutional Repository at UCT.

This study examined the role of school library in teaching and learning and sought to establish the relationship between the use of school library resources and teaching and learning in basic schools in Ghana. The study was conducted in Achimota Basic School (ABS), using the case study methods of interviews, observation, focus group discussions and document analysis. The findings revealed that students and teachers appreciate the presence and function of the school library acknowledging it as fundamental in every educational system especially at the basic school level. The findings also revealed that students and teachers actually used the library resources in site of the fact that one of the challenges facing the library was the inadequacy of its stock. It is hoped that the findings of the study will persuade the Ministry of Education and the Government of Ghana to reconsider the role of school libraries in basic schools. Recommendations are made toward improving school libraries in general and the Achimota Basic School Library in particular.

Syftet med studien är att synliggöra högskolebibliotekariers upplevelser av att bemöta användare med funktionsvariationer. Fokus i studien har legat på högskolebibliotekarier som arbetar specifikt mot studenter med funktionsvariation. Studien har genomförts hösten 2020 med hjälp av kvalitativa intervjuer som utförts digitalt. Uppsatsen utgår ifrån en teori om begreppet bemötande och vilka faktorer som bidrar till ett gott bemötande där bland annat kompetens och attityd förekommer. En teoretisk inramning för studien innehåller en modell för ett inkluderande bibliotek. Modellen visar stegvis vilka åtgärder bibliotek bör ta för att skapa ett inkluderade bibliotek för användare med funktionsvariation. Teoretisk tematisk analys har tillämpats för att analysera intervjumaterialet. Resultatet visar att samtliga informanter i studien anser att det behövs mer utbildning inom både funktionsvariation och bemötande för att bibliotekarier ska kunna ge ett bra bemötande till studenter med funktionsvariation. Vidare visar resultaten att bibliotekarieutbildningen bör innehålla fler moment som förbereder studenter på att möta alla typer av användare i sitt yrke. Informanterna anser att ett gott bemötande grundar sig i ett visst intresse från den som bemöter men att även erfarenhet, attityd och kunskap är faktorer som spelar in i bemötandet.

Med syftet att bidra till en förståelse för vad som påverkar och främjar långsiktigheten av projektresultat inom bibliotekarieverksamhet undersöks i studien ett läsfrämjande projekt med fallstudie som metod. Fenomenet projekthållbarhet studeras med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av faktorer som enligt tidigare forskning påverkar projekthållbarhet (Shediac-Rizkallah och Bone, 1998, Schreirer, 2005, Lodl och Stevens, 2002 och Sandin, 2011). Fallprojektet (Give me five) introduceras med en bakgrund där projektets syfte, mål och arbetssätt presenteras för att ge en bild av hur det kan jämföras respektive kontrasteras mot andra projekt. Fallprojektet undersöks på nationell, regional och kommunal nivå och informanterna utgörs av bibliotekarier, projektägare och projektfinansiärer. I empirin redogörs inledningsvis för informanternas uppfattning om vilka projektresultat som lever kvar på verksamhetsnivå samt vilka utmaningar som upplevs i relation till att bibehålla projektresultat. Därefter analyseras vilka faktorer som påverkat detta i en ansats att bidra med förståelse dels hur projekthållbarhet kan planeras för och dels hur projekthållbarhet kan studeras. Den viktigaste slutsatsen av den aktuella studien är att det går att framgångsrikt bedriva utvecklingsprojekt och organisera arbetet för en långsiktig utveckling. Jag ser i studiens resultat goda exempel på detta där projektets storlek och samverkan med andra professioner ses ha haft störst påverkan på projekthållbarheten. Studiens ramverk med faktorer kompletteras i slutsatserna med ytterligare en: Att projektet följs upp med systematiska reflektioner med jämna mellanrum. Utöver faktorerna i studiens ramverk, som för den som planerar för ett hållbart projekt kan fungera som en checklista, lämnas slutligen ett par rekommendationer till projektverksamheterna i fallstudien men även till andra projektägare som strävar efter hållbara projektresultat.

Framställningen av skolbiblioteksfrågor i biblioteksstrategin undersöks i uppsatsen med fokus på förslaget Demokratins skattkammare, samt de till dokumentet tillhörande remissvar som behandlar skolbiblioteksfrågor. Dokumenten analyseras med hjälp av Carol Bacchis policykritiska metodologi What’s the problem represented to be (2009). Uppsatsens frågeställningar är: på vilket sätt lyfts frågor gällande skolbibliotekarieprofessionen och bemanning av skolbibliotek i strategin; hur relaterar problemrepresentationer kring skolbibliotek och skolbibliotekarieprofessionen till demokratibegreppet, samt vilka politikområden dominerar de gällande problemrepresentationerna kring skolbibliotek och skolbibliotekarieprofessionen?     Undersökningen visar att skolbibliotekariens plats i skolbiblioteksverksamheten, skolbibliotekets huvudsakliga roll i samhället, samt frågor kring hur skolbiblioteken ska bemannas, inte problematiseras i biblioteksstrategin vilket leder till en vag bild av skolbibliotekarieprofessionen. Skolbiblioteket framställs i de analyserade dokumenten som en verksamhet som i huvudsak ska gynna samhället i stort snarare än individen. Undersökningen visar också att Demokratins skattkammare domineras av en skolpolitisk diskurs, medan en kulturpolitisk och bibliotekspolitisk dito åsidosätts. En avsikt med undersökningen är att synliggöra hur delar av policyprocessen kan te sig som neutrala, men som vid närmare analys visar sig innehålla en rad implicita antaganden som kan ge reella konsekvenser.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur fördelningen och framställningen av könade identiteter i BTJs sambindningslistor, och därigenom se vilka möjligheter bibliotekarier har att arbeta genusmedvetet med lättläst för vuxna på biblioteket. Detta har utförts genom en analys av framställningar av genusidentiteter och genusrelationer i lektörsomdömen om lättläst för vuxna mellan 2012 och 2014. Det genomfördes genom två delstudier, en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa delstudien visade det sig att både kvinnliga författare och kvinnliga huvudkaraktärer är 10 % färre än de manliga motsvarigheterna. Även om den kvantitativa delstudien visade på en ganska jämn fördelning av materialet visade det sig att det var en innehållsmässig isärhållning mellan könen, framför allt i form av stora skillnader mellan olika genrer i materialet. Det uppdagades att det fanns ytterst få titlar som handlade om spänning och samtidigt hade en kvinnlig huvudkaraktär och det var färre titlar med manliga huvudkaraktärer som handlade om relationer. I den kvalitativa delstudien analyserades framställningar från lektörsomdömena som på ett eller annat sätt berörde beskrivningar av kön och genus. I analysen framgick att även om det var vissa titlar som avvek från mönstret så följde den dominerande andelen av beskrivningarna den dikotoma uppdelningen mellan manligt och kvinnligt som Hirdman beskriver i sitt genussystem. Det framkom med andra ord att förutsättningarna för bibliotekarier att köpa in genusmedvetet material inom lättläst litteratur utifrån BTJs sambindninglistor är dåliga då genusaspekter av litteraturen sällan tydligt diskuteras i recensionerna, vilket gör det svårt för bibliotekarier att tillgängliggöra allsidiga samlingar. För de grupper som är beroende av denna form av litteratur försämrar detta möjligheterna till att ta del av andra beskrivningar av samhället än sådana skrivna med utgångspunkt i rådande dikotomiseringar av kön och genus.

Syftet med denna uppsats var att undersöka beslutsprocessen i ett projekt på ett medicinskt universitetsbibliotek. Undersökningen gjordes på gruppnivå för att få insikter om beslutsprocessen i realtid samt för att få en inblick i hur information används i beslutsprocessen. Metoden som användes var observationer, interjuver och genomgång av dokument. Syftet med dessa metoder var att triangulära sig fram till bättre data. Beslutsprocessen gjordes genom möten och insamling av åsikter av personal och besökare. Under projektet har arbetsgruppen samlat på sig mycket information, i syfte att komma fram till hur de ska uppnå de mål de har satt för sig själva i detta projekt. De två modeller som kan förklara beslutsprocessen är kommunikativ rationalitet och processmodellen. Arbetsgruppen har ett stort informationsbehov, eftersom de inte vet hur de skall uppnå de mål de har satt för sig. Målen de har är inte konkreta. Det agila arbetssättet de arbetar på inom projektet underlättar beslutsprocessen, eftersom det agila arbetssättet är förväntat på grund av att man samlar på sig mycket information, och det sker ständiga förändringar i projektet.

Research Data Management (RDM) is one of the top trends in academic libraries. Academic libraries are faced with the challenge of implementing RDM services. Libraries that are not yet offering support for research data may be at the stage of developing RDM services. The main objective of this study was to identify the experiences of one institution, the Cape Peninsula University of Technology (CPUT), in the introduction and implementation of RDM services with the intention of informing other SA HEIs about their offerings and experiences. The Digital Curation Centre (DCC) Lifecycle Model was used to guide the investigation in this study. The model helped to achieve the study's sub-objectives, which were: to establish to what extent RDM services have been adopted at CPUT, to identify experiences of librarians, and to make recommendations for successful implementation of RDM services. This is a qualitative case study in which data were collected through document analysis and interviews. The study found that CPUT Libraries offer data management planning assistance, storage and management of data, and guidance and training in support of RDM. The experiences of CPUT in the introduction and implementation of RDM that the study highlighted are the crucial role played by library management, the development of staff skills, the challenge of librarian workloads and attitudes, and researcher reluctance to engage with RDM and institutional partnerships. The study recommends among other things: piloting of the RDM project; continuous advocacy for RDM; reaching out to the research community for needs assessments and to provide necessary RDM training; implementation of RDM policy; and institutional, national and international partnerships.

The world has changed rapidly due to advances in technology. This changing environment has affected the way the libraries are managed. Some public library managers run libraries with little or no management experience. These managers might well struggle to perform their duties effectively and efficiently due to the lack of the necessary skills such as human resources management, conflict management, communication, problem solving and leadership skills needed for the job. This study aimed at finding out the practices which constrained and enabled the management of four City of Cape Town public libraries. The study further looked at ways to improve the management practices in areas where they were doing well and also how to address some of the challenges that were faced by the managers. This was a qualitative study which included four library managers and four assistant librarians based in four City of Cape Town libraries situated in the southern suburbs of Cape Town. Semi-structured interviews were conducted in trying to find out what those practices were. The theory of practice architectures was used to look into these practices. The NVivo computer application was used in the analysis of the results and this helped in identifying the themes in accordance with what the research question and sub-questions required. Practices constraining the managing of the sampled public libraries were found to be: inadequate provision of resources and infrastructure, staffing issues, poor communication and weak conflict management. Practices enabling the management of these public libraries were: staff training and development, providing opportunities for teamwork, following library policies and plans, and commitment to meeting the needs of the communities served. Some of the recommendations made are that the City of Cape Town libraries should look into increasing funding for these libraries so that they can buy more stock for the clients, offer more training for all the employees, support both employees who want to pursue further studies at undergraduate and postgraduate levels, and increase staffing. The study has introduced a new way of looking into practices affecting public library management and that is in terms of the sayings, doings and relatings in the practice architectures model.

Syftet med denna studie är att undersöka komvuxstudenters informationssökningsbeteende. Undersökningen utförs genom kvalitativa intervjuer med fyra komvuxstudenter. Intervjuerna inriktar sig på studenternas känslor, tankar och ageranden i samband med skoluppgifter av undersökande karaktär. Frågor gällande studenternas eventuella behov av stöd och vilka slags informationsresurser de använder sig av under informationssökningen lyfts även fram. Kuhlthaus modell avinformationssökningsprocessen fungerar som den primärareferensramen vid presentationen av empirin. Med denna modell jämförs och analyseras komvuxstudenternas egna utsagor. Resultatet presenteras i två delar. Den första utifrån Kuhlthaus modell av informationssökningsprocessen och den andra utifrån frågeställningar om studenternas behov av stöd och användning av informationsresurser. Studien visar på att Kuhlthaus modell i stora dragstämmer överens med komvuxstudenternas beskrivna känsloupplevelser. Osäkerhetskänslorna hos respondenterna övergår under informationssökningens gång till en känsla av självsäkerhet och ett ökat intresse för ämnet. Deras tankar om uppgiften går från vaga förståelser om uppgiften till en tydlig inriktning. Avvikelser från modellen har sin grund i elevernas ageranden och tankegångar kring ämnesval och inriktning. Till skillnad från Kuhlthau visar undersökningen att komvuxstudenterna inte agerar lika kvalificerat och grundligt vid val av ämne och fokus. Studien visar även att informationssökningsprocessen inte är oberoende framställningen av uppgiften. Resultatet visar även att studenterna sällan använder sig av flera olika informationsresurser. Oftast använder de sig av enklare sökfrågor på Google för att finna information. Komvuxstudenterna upplever inga behov av stöd från skolan.