Sweden is known for being at the forefront of becoming a cashless society.However, cash continues to be an important part of the payment ecosystem butthere are limited studies and data regarding the preference for holding cash. Previousstudies have shown that the use of cash is declining with regards to comers and thatthere are behavior differences between cultures and sociodemographic groups inregards to characteristics and preferences for payment methods. The aim of thisstudy was to investigate the informational attributes that drives the preference forholding cash by studying two extreme cases, Sweden which is a pioneer of cashlesssociety, and Germany which is one of the most conservative cash-intensivecountries in the Western world. Primary quantitative data was derived fromstandardized questionnaires issued in both countries by Loomis AB; the data wasdescribed and analyzed with applicable statistical procedures. A multivariate analysiswas performed on a specific segment of the collected data were the respondents hadbeen asked to rate cash associated statements based on their agreeableness towardsthem. These segments were then examined through a Principal component analysisto determine the underlying dimensions regarding preferences for cash. Our resultssuggest that Germans withdrew cash more frequently, from a wider spectrum ofdenominations and carried it to a larger extend than Swedes. Swedes made limitedwithdrawals, of small denominations and preferred to carry smaller amounts of cash.The results also show that there were differences in the perception and preferencesfor cash between sociodemographic groups, with e.g. older age groups being used to itand the youngest using it due to ‘status quo bias’. The main conclusions include thatthe informational attributes such as security, anonymity, ease of use and paymentinfrastructure was the main drives for the preferences of holding cash. / Sverige är känt för att vara i framkanten gällande transformationen till att bli ettkontantlöst samhälle. Kontanter fortsätter dock att vara en viktig del avbetalningsekosystemet, men det finns begränsade studier och data om preferensenför att hålla kontanter. Tidigare studier har visat att användningen av kontanterminskat i dagligvaru- och sällanköpshandeln och att det finns beteendeskillnadermellan kulturer och sociodemografiska grupper med avseende på egenskaper ochpreferenser för betalningsmetoder. Syftet med denna studie var att undersöka deinformativa attribut som driver preferensen för att hålla pengar genom att studeratvå extrema fall, Sverige som är en pionjär gällande det kontantlösa samhället ochTyskland som är ett av de mest konservativa kontantanvändande länderna ivästvärlden. Kvantitativa data härleddes från standardiserade frågeformulärutfärdade i de båda länderna av Loomis AB; data beskrevs och analyserades medtillämpliga statistiska förfaranden, mer specifikt en multivariantanalys som gjordespå ett visst segment av de insamlade uppgifterna, där de svarande blev ombedda attbedöma kontantanvändningen genom associerade uttalanden baserat på derasöverensstämmelse med dem. Dessa segment undersöktes sedan genom enhuvudkomponentanalys för att bestämma de underliggande dimensionerna gällandepreferenser för kontanter. Våra resultat tyder på att tyskar tar ut pengar merfrekvent, från ett bredare spektrum av valörer och bär i större utsträckning merkontanter än svenskar. Svenskar har en begränsad uttagsfrekvens, främst av småvalörer samt att de föredrar att bära kontanter i en liten utsträckning. Fortsatt visarResultaten att det fanns skillnader i perception och preferenser för kontanter mellansociodemografiska grupper, exempelvis är äldre åldersgrupper vana vidkontantanvändning och att de yngre åldersgrupperna använder kontanter på grundav "status quo bias". De viktigaste slutsatserna är att de informativa attribut somsäkerhet, anonymitet, användarvänlighet och betalningsinfrastruktur är de viktigastedrivkrafterna gällande preferensen att hålla kontanter.