Denna studie undersöker hur Statens institutionsstyrelse (SiS) arbetar med flickor som lever under hedersrelaterat våld och förtryck. Fokus ligger på behandlingspersonalens roll och deras kompetensutveckling samt hur regeringens satsningar på ökad förståelse och utbildning påverkar flickornas tillvaro på institutionen. Genom att analysera SiS insatser och strategier syftar studien till att identifiera tillsatta åtgärder för att förbättra välbefinnandet och säkerheten för dessa unga flickor. För att svara på frågeställningarna användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som analyserades med tematisk analys. Totalt intervjuades åtta personer med olika roller inom en institution som tar emot skolpliktiga flickor mellan 12–16 år. De teoretiska begreppen gräsrotsbyråkrati och totala institutioner tillämpades vid analysen av det insamlade materialet. Resultaten visar att det finns utbildningsmöjligheter, men dessa är varken obligatoriska eller tillgängliga för alla. Behandlingspersonalen upplever en brist på kompetens i relation till hedersrelaterat våld och förtryck, samtidigt som de uttrycker en vilja att utveckla sin kunskap. Studien visar även att institutionen genomför sitt säkerhetsarbete genom regelbundna riskbedömningar och individuella säkerhetsplaner anpassade efter varje flickas unika situation. Resultaten lyfter utmaningar i arbetet som inkluderar att förhindra kontakt mellan flickorna och obehöriga genom falska identiteter, samtidigt som personalen möter dilemman där flickorna lyfter önskemål om kontakt till obehörig. Studien visar också att institutionen fokuserar på att erbjuda adekvat vård och stöd anpassat efter flickornas individuella behov, men personalens varierande utbildningsnivåer och brist på specifik utbildning utgör en utmaning. / This thesis investigates how the Swedish National Board of Institutional Care (SiS) handles girls who live under honor-related violence and oppression. The focus is on the role of the treatment staff and their competence development, as well as how government initiatives for increased understanding and education affect the girls' situation at the institution. By analyzing SiS's efforts and strategies, the study aims to identify measures to improve the well-being and safety of these young girls. A qualitative method with semi-structured interviews was used to answer the research questions, and the interviews were analyzed using thematic analysis. A total of eight individuals with different roles within an institution, which accommodates school-aged girls between 12-16 years old, were interviewed. The theoretical concepts of street-level bureaucracy and total institutions were applied in the analysis of the collected material. The results show that there are educational opportunities, but these are neither mandatory nor accessible to everyone. The treatment staff experience a lack of competence in relation to honor-related violence and oppression, while also expressing a desire to develop their knowledge. The study also reveals that the institution conducts its safety work through regular risk assessments and individual safety plans tailored to each girl's unique situation. The results highlight challenges in the work, including preventing contact between the girls and unauthorized persons through false identities, while staff face dilemmas when the girls express desires for contact with unauthorized individuals. The study also shows that the institution focuses on providing adequate care and support tailored to the girls' individual needs, but the varying levels of education among the staff and the lack of specific training pose a challenge.

Syftet med studien är att lyfta fram åsikter och uppfattningar hos ungdomar som tvångsvårdas på SiS särskilda ungdomshem. Fokus ligger på att undersöka vilken bakgrund dessa ungdomar har, deras uppfattningar kring tvångsvården samt identifiera och tolka inre och yttre motivationskrafter till livsförändring hos ungdomarna. För att fånga ungdomars egna erfarenheter och åsikter om tvångsvården valdes en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats utifrån motivationsteorierna Self-Determination Theory och Hope Theory. Det empiriska materialet består av ungdomars egenskrivna texter från två böcker, där ungdomarna beskriver deras liv innan och under placeringen på SiS samt deras tankar inför framtiden. Materialet analyseras genom en tematisk textanalys.  Den tematiska analysen resulterade i fem huvudteman; fragmenterade barndomar, från motstånd till insikt, frihet och återuppbyggnad, en osjälvisk förändring samt navigering genom okänd terräng. Resultatet visade att ungdomarna har upplevt trasiga uppväxtförhållanden och att stöttande personer i deras närhet är av stor vikt, speciellt deras mödrar. Vidare visade resultatet en splittrad uppfattning om tvångvården där de flesta beskriver en initial skepsis gentemot vården men att de med tiden kommer till insikt om deras problematik och behov till behandling. Gällande ungdomarnas motivation till förändring kunde flertalet inre och yttre motivationsfaktorer identifieras, där autonomi och frihet samt undvikande av straff var de mest framträdande. Återkommande i resultatet gällande ungdomarnas framtid var att ungdomarna uppgav hopp inför framtiden men beskrev samtidigt en rädsla för att falla tillbaka i destruktiva mönster och därmed en bristande tro till deras egen förmåga att förändra sina liv. Resultatet analyseras utifrån tidigare forskning och det teoretiska underlaget. / The purpose of the study is to highlight the opinions and perceptions of young people who are receiving care provided by the Swedish National Board of Institutional Care. The focus is on examining the backgrounds of these young people, their perceptions of compulsory care, and identifying and interpreting internal and external motivational forces for life change among the youth. To capture the youths' own experiences and opinions about compulsory care, a qualitative research method with a deductive approach based on the motivational theories of Self-Determination Theory and Hope Theory was chosen. The empirical material consists of youths' self-written texts from two books, where the youths describe their lives before and during the compulsory care as well as their thoughts about the future. The material is analyzed through a thematic text analysis. The thematic analysis resulted in five main themes: fragmented childhoods, from resistance to insight, freedom and rebuilding, selfless change, and navigating through unknown terrain. The results showed that the youths have experienced broken upbringing conditions and that supportive individuals in their surroundings are of great importance, especially their mothers. Furthermore, the results revealed a mixed perception of compulsory care where most describe initial skepticism towards the care but eventually come to realize their issues and need for treatment. Regarding the youths' motivation for change, several internal and external motivational factors were identified, with autonomy and freedom, as well as avoidance of punishment, being the most prominent. Recurrent in the results regarding the youths' future was that they expressed hope for the future but also described a fear of reverting to destructive patterns and thus a lack of belief in their ability to change their lives. The results are analyzed based on previous research and the theoretical framework.