Floods are a recurrent natural disaster in Guatemala. Heavy and prolonged rainfall often results in floods that affect people’s life and property. Several institutions and policy instruments at local, national or transnational level address flood management. The purpose of this study is to provide useful insights of the institutional aspects of integrated flood management at local, national and transboundary level in Guatemala. Papers I and II, explore institutions at local level, paper III at national level, while paper IV addresses flood management institutions at transboundary level. This research found that for the local and national level, there are several institutions concerned with flood management. In contrast, at transboundary level, and especially for international rivers, flood management institutions are largely absent. At local level, the Local Councils for Development (COCODEs, the acronym in Spanish) are responsible for flood prevention and preparation. While some municipalities are active in flood prevention, response and recovery activities, their limited economic and technical resources restrict their scope of action.  Local stakeholders such as COCODEs, farmers groups and other actors are largely neglected in the decision making process. The National Coordinator for Risk Reduction to Disasters (CONRED, Coordinadora Nacional para Reducción de Desastres), the Secretariat for Planning and Programming of the Presidency (SEGEPLAN, Secretaría de Planificación y Programación de la Presidencia), the Guatemalan Ministry of Infrastructure and other national institutions are in charge of planning and implementing flood management strategies, leaving public involvement of local actors mainly to public consultation. At the Central American level, the Coordination Centre for Natural Disasters Prevention in Central America (CEPREDENAC, Centro de Coordinación para la Prevención de Desastres Naturales en América Central), an institution part of the Central American Integration System (SICA by Spanish acronym), shall promote transboundary cooperation regarding disaster management, including flood management. However, transboundary flood management faces several challenges: territorial disputes and sovereignty issues over international rivers are significant obstacles to the implementation of integrated flood management programs.

Water is an essential but vulnerable resource. A shortage of good quality drinking water is a threat to human health and society as a whole. Abundance of water in the form of floods can also be a serious threat which can have consequences for the drinking water supply. To reduce these risks there is a need for systematic risk reduction. In the last decades a risk management approach has been developed in the management of both flood and drinking water risks. This means that a reactive, ad hoc management is being replaced by a more proactive and systematic approach where risks are analysed and evaluated as a basis for prioritising counter-measures. The complex nature of water issues has also made it evident that there is a need for a holistic view of the management, involving a variety of actors and sectors. An integrated management approach to floods and water resources has emerged. This thesis aims to examine how local level risk management, especially risk assessments, of floods and drinking water supply have been or can be performed in practice in Sweden. The existing practices have been characterised in relation to current risk management frameworks. Furthermore, the thesis aims to investigate how the effects of flood on drinking water supply have been considered in risk assessment methods and in flood risk management plans, as well as whether flood and drinking water risks have been considered in an integrated manner. The studies are based on interviews with flood risk managers in Swedish municipalities and Swedish water producers as well as on document studies of risk assessment methods and flood risk management plans. There are large variations between different municipalities and water producers in how, and to what extent, risk assessments have been performed. Some have performed very little, if any, risk assessment while others have worked systematically. The tools used are often those that are promoted by national agencies and are often less advanced than those described in the literature. The risk assessments do not always cover all relevant aspects of the risk and few actors have discussed an acceptable risk level. Flood risk assessments focus mostly on the exposure of objects to flood and investigate the consequences of such an exposure only to a limited extent. The incomplete risk assessments may result in a biased view of the risk which in turn can lead to poor decision-making. The theoretical knowledge about risk management is in many cases low and there is still often a practical approach. Strategic and holistic approaches are mostly lacking. The consequences of flood on drinking water supply are not known in detail and are not considered in detail in risk assessments commonly used in Sweden. There is an awareness of the need to coordinate the management of flood and water resources. However, despite the good intentions regarding integration, there are few signs in the risk assessments and risk management plans that integration is actually occurring. Both the risk management approach and integrated management have started to be implemented in Swedish flood and drinking water risk management. It is however on a basic level and it is still a long way to go. Further guidance and knowledge about risk management as well as commitment from and collaboration among all actors concerned is needed to make this development possible. / Vatten är en livsnödvändig men sårbar resurs. Brist på dricksvatten av god kvalitet är ett allvarligt hot mot människors hälsa och för hela samhället. Även överflöd av vatten i form av översvämningar kan vara ett allvarligt hot och kan bland annat får konsekvenser för dricksvattenförsörjningen. För att minska dessa risker finns det behov av systematiskt riskreducerande arbete. De senaste decennierna har systematisk riskhantering (risk management approach) utvecklats inom hanteringen av översvämningar och dricksvattenförsörjning. Detta innebär att en reaktiv och osystematisk hantering ersätts med en mer proaktiv och systematisk hantering baserad på analys och utvärdering av risker som stöd för beslutsfattande. Den komplexitet som vattenfrågor omfattar har också gjort det tydligt att det finns behov av en helhetsyn på hur vatten hanteras och att ett flertal aktörer och sektorer behöver involveras. Teorier om integrerad hantering (integrated management) har vuxit fram och börjat implementeras. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur riskhantering, särskilt riskbedömningar, på lokal nivå utförs eller kan utföras i praktiken i Sverige. Praktiken har beskrivits och karakteriserats i förhållande till befintliga ramverk om riskhantering. Dessutom är syftet att undersöka hur konsekvenser av översvämningar på dricksvattenförsörjningen behandlas i metoder för riskbedömning och riskhanteringsplaner för översvämning liksom att studera om risker relaterade till översvämningar och dricksvatten har behandlats på ett integrerat sätt. Studierna är baserad på intervjuer med översvämningshanterare i svenska kommuner och svenska vattenproducenter samt dokumentstudier av metoder för riskbedömning och riskhanteringsplaner för översvämning. Det är stora skillnader mellan hur och i vilken omfattning olika kommuner och vattenproducenter har gjort riskbedömningar. Vissa har knappt gjort någon riskbedömning alls medan andra har arbetat mer systematiskt. De verktyg som används är ofta de som finns i handböcker från svenska myndigheter och är ofta mindre avancerade än vad som beskrivs i litteraturen. Riskbedömningarna täcker inte alltid all relevanta aspekter av risken och det är få som har diskuterat vad som är en acceptabel risknivå. Översvämningsbedömningarna har fokuserat på vilka objekt som exponeras vid en översvämning och möjliga konsekvenser på drabbade objekt har undersökts i mycket begränsad utsträckning. Ofullständiga riskbedömningar kan ge en felaktig bild av risken och därmed vara ett inkomplett underlag för beslutsfattande. Den teoretiska kunskapen om riskhantering är i många fall låg och många har en praktisk inställning till riskhanteringen. Det saknas oftast strategi och helhetstänkande. Kunskapen om konsekvenser av översvämning på dricksvattenförsörjningen är begränsad och behandlas inte heller i detalj i de metoder för riskbedömning som är mest vanligt förekommande i Sverige. Det finns en medvetenhet om behovet av att koordinera hanteringen av översvämning och vattenresurser. Trots de goda intentionerna om integrering visar riskbedömningar och riskhanteringsplaner få tecken på att integrering sker i praktiken. Både systematisk riskhantering och integrerad hantering är synsätt som har börjat utvecklas och implementeras inom svensk hantering av översvämningar och dricksvattenförsörjning. Det sker dock fortfarande på en relativt grundläggande nivå och det är en lång väg kvar. Det finns behov av ytterligare vägledning och mer kunskap om riskhantering liksom engagemang från och samarbete mellan alla berörda aktörer för att stödja vidare utveckling.