Syfte: Målsättningen med studien är att hos friska kvinnor utvärdera om intensiv tuggning leder till en proprioceptiv allodyni i massetermuskulaturen. Följande hypoteser testades i studien: 30 minuters intensivt tuggande leder till (1) ökad trötthet och smärta, (2) sänkt smärttröskel, (3) ökad vibrotaktil känslighet (4) samt träningsvärk i massetermuskulaturen bilateralt. Material och Metod: 16 friska kvinnor (medelålder 25.8 ± 5.0 år) deltog i studien som bestod av två 60-minuters sessioner med 24-timmars uppföljning. Vid ena sessionen tuggade försökspersonerna på ett grekiskt tuggummi (Masticha Chios) i 5-minuters intervaller under 30 minuter, och vilade vid den andra sessionen. En vibrameter användes för att mäta vibrationströskel, upplevd vibrationsintensitet och upplevd vibrationsobehag. Upplevd trötthet och upplevd smärtintensitet värderades enligt en visuell analog skala 0-100 mm (VAS skala). Smärttröskeln mättes med en algometer som applicerades på massetermuskelns fäste. Två vägs variansanalys användes för att testa utfallsvariabler för upprepade mätningar och Dunnett’s posthoc-test. Resultat: En signifikant skillnad kunde ses mellan tuggning och icke tuggning för vibrationströskeln (P < 0.001); upplevda tröttheten (P < 0.001); smärttröskeln (P < 0.01); upplevda vibrationsobehaget (P < 0.05). Inga signifikanta skillnader observerades för upplevd smärta och upplevd vibrationsobehag. Däremot kunde en signifikant ökning ses över tid för vibrationströskeln och den upplevda tröttheten. Konklusion: Våra fynd indikerar att det ej finns något samband mellan intensiv tuggning och träningsvärk i massetermuskulaturen. Däremot resulterade tuggningen i ökad muskeltrötthet och vibrationsobehag, samt signifikant högre trösklar för smärta och vibration under försökets gång. Proprioceptiv allodyni kunde ej påvisas. / Aims: To evaluate if intense chewing leads to proprioceptive allodynia in the masseter muscle, and test if (1) pain and fatigue are increased after intense chewing, (2) pressure pain thresholds are decreased after intense chewing, (3) vibration thresholds are increased after intense chewing, (5) intense vibrations exacerbate pain after intense chewing. Materials and Methods: 16 healthy female volunteers (mean age 25.8 ± 5 years) participated in two 60-minute sessions, each with 24-hour follow-ups. In the first session, the subjects were instructed to chew on a viscous chewing gum (Masticha Chios). In the other session the participant were assigned a control task where no chewing was performed. Perceived intensity of vibration and perceived discomfort were assessed with a Vibrameter® on a 0-50-100 visual analog scale (VAS). Two 0-100 mm visual analog scales measured pain intensity and perceived fatigue. The pain threshold was measured with an electronic algometer. These variables were measured to assess delayed onset muscle soreness. All measurements were made on the masseter muscles. Two-way analysis of variance for repeated measures and Dunnett’s post hoc test was used to test for significant alterations in the outcome variables. Results: Significant differences were observed between chewing and no-activity for vibration threshold (P<0.001); perceived fatigue (P<0.001); pain threshold (P<0.01) and vibration discomfort (P<0.05). No significant differences were seen for perceived pain and perceived intensity of vibration. A significant increase over time could only be observed for vibration threshold (P<0.01) and perceived fatigue (P<0.05). Conclusion: Our findings suggest that there is no relation between intense chewing and delayed onset muscle soreness in the masseter muscles. Intense chewing evoked moderate levels of fatigue and discomfort, and a hypoalgesia to mechanical stimulation, and reduced vibrotactile sensitivity.