<p>Designmönster är beprövade och återanvändbara designlösningar på återkommande designproblem inom en viss kontext. Designmönster handlar om att inte behöva uppfinna hjulet om och om igen. Designmönster fångar lösningar och kunskap inom mjukvaruutveckling.</p><p>Vi har försökt beskriva och förstå hur IFS och Intentia tar sig an arbetet som omfattas i våra frågeställningar. Våra frågeställningar har varit hur designmönster kan hittas, dokumenteras</p><p>och katalogiseras samt hur designmönster kan spridas till medarbetare.</p><p>Vi har i denna undersökning anslutit oss till de tankegångar som finns inom hermeneutiken och vi har därför valt att använda oss av en kvalitativ metodteori, vars drag ligger mer åt det</p><p>hermeneutiska perspektivet. Vi har genomfört intervjuer med representanter från ovan nämnda företag.</p><p>Undersökningen har visat att bägge företagen har grupper med erfarna utvecklare som finner nya designmönster. IFS dokumenterar inte sina mönster medan Intentia gör det, men dock inte enligt någon standard. Dokumenten katalogiseras på ett intranät. IFS katalogiserar inte sina</p><p>mönster, men de kanske kommer att kategoriseras utifrån sin funktionella tillhörighet. Intentia kategoriserar sina designmönster utifrån vilken typ av designmönster det är fråga om. Varje</p><p>designmönster hör till en viss grupp av designmönster. De katalogiserar ett designmönster där liknande designmönster finns. När det gäller spridningen av designmönster till medarbetarna inom företagen så hävdar IFS att själva kunskapsöverföringen i deras utvecklingsmiljö. Intentia menar att de erfarna utvecklarna i gruppen som hittar nya mönster även är skickliga på att förmedla designmönster till andra utvecklare i organisationen.</p>

Designmönster är beprövade och återanvändbara designlösningar på återkommande designproblem inom en viss kontext. Designmönster handlar om att inte behöva uppfinna hjulet om och om igen. Designmönster fångar lösningar och kunskap inom mjukvaruutveckling. Vi har försökt beskriva och förstå hur IFS och Intentia tar sig an arbetet som omfattas i våra frågeställningar. Våra frågeställningar har varit hur designmönster kan hittas, dokumenteras och katalogiseras samt hur designmönster kan spridas till medarbetare. Vi har i denna undersökning anslutit oss till de tankegångar som finns inom hermeneutiken och vi har därför valt att använda oss av en kvalitativ metodteori, vars drag ligger mer åt det hermeneutiska perspektivet. Vi har genomfört intervjuer med representanter från ovan nämnda företag. Undersökningen har visat att bägge företagen har grupper med erfarna utvecklare som finner nya designmönster. IFS dokumenterar inte sina mönster medan Intentia gör det, men dock inte enligt någon standard. Dokumenten katalogiseras på ett intranät. IFS katalogiserar inte sina mönster, men de kanske kommer att kategoriseras utifrån sin funktionella tillhörighet. Intentia kategoriserar sina designmönster utifrån vilken typ av designmönster det är fråga om. Varje designmönster hör till en viss grupp av designmönster. De katalogiserar ett designmönster där liknande designmönster finns. När det gäller spridningen av designmönster till medarbetarna inom företagen så hävdar IFS att själva kunskapsöverföringen i deras utvecklingsmiljö. Intentia menar att de erfarna utvecklarna i gruppen som hittar nya mönster även är skickliga på att förmedla designmönster till andra utvecklare i organisationen.

Bakgrund: I den litteratur som behandlar projektteam finns det en uppsjö av olika komponenter som tros påverka hur ett projektteam kommer att prestera, det vill säga om det kommer att bli framgångsrikt eller ej. Det finns dels de författare som hävdar att det är projektteamets design som är avgörande för hur projektarbetet kommer att fortlöpa, dels de författare som ger coachingen en avgörande betydelse för projektteamets framgång. Syfte: Syftet med uppsatsen är att erhålla kunskap om hur de två faktorerna design och coaching medverkar till att ett projektteam når framgång. Avgränsningar: Vi har valt att företrädesvis presentera vårt material utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv och har således inte anammat ett huvudsakligt psykologiskt angreppssätt som även det kan vara passande på en uppsats av detta slag. Vidare, har vi även valt att inte behandla de kulturella aspekter som rör internationella projektteam. Genomförande: Intervjuer har genomförts med projektledning och projektteammedlemmar på två företag där de tillfrågade har fått svara på hur de upplever att projektteamets design samt den coaching som projektteamet erhåller, medverkar till projektteamets framgång. I samband med genomförandet av intervjuerna har respondenterna fått fylla i en enkät över hur viktiga de anser att design- respektive coachingfaktorerna är för att ett projektteam skall bli framgångsrikt. Resultat: I vår uppsats har vi belyst olika design- och coachingrelaterade faktorer samt uppmärksammat deras betydelse för framgångsrika projektteam och kommit fram till följande slutsatser: De båda faktorerna design och coaching är viktiga för att ett projektteam ska nå framgång men dock ej avgörande. Vi har i vår studie funnit att det råder ett cirkelförhållande mellan design och coaching. Hur detta cirkelförhållande bör balanseras för respektive projektteam finner vi beror av projektteamets kontext. Vi har såväl i teori som i empiri funnit att projektledarskapet för framgångsrika projektteam anses variera med den fas som projektteamet befinner sig i. Vi menar vidare att de tre olika roller som en projektledare kan inneha förekommer under alla faser av ett projekt men att någon av dessa roller kan framträda mer tydligt under vissa perioder. Enligt våra respondenter är svaret på frågan hur en projektteammedlem blir en god lagspelare att projektteammedlemmen är öppen för nya saker, är ärlig, respekterar de andra projektteammedlemmarna, är tydlig i sitt sätt att vara gentemot andra, har humor samt har arbetslust. Dessutom, krävs det att projekt- /teamledaren medverkar till att dengoda lagstilen upprätthålls. Detta förhållningssätt och de ovan uppräknade kännetecknen bekräftas även i teorin.

<p>Bakgrund: I den litteratur som behandlar projektteam finns det en uppsjö av olika komponenter som tros påverka hur ett projektteam kommer att prestera, det vill säga om det kommer att bli framgångsrikt eller ej. Det finns dels de författare som hävdar att det är projektteamets design som är avgörande för hur projektarbetet kommer att fortlöpa, dels de författare som ger coachingen en avgörande betydelse för projektteamets framgång. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att erhålla kunskap om hur de två faktorerna design och coaching medverkar till att ett projektteam når framgång. </p><p>Avgränsningar: Vi har valt att företrädesvis presentera vårt material utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv och har således inte anammat ett huvudsakligt psykologiskt angreppssätt som även det kan vara passande på en uppsats av detta slag. Vidare, har vi även valt att inte behandla de kulturella aspekter som rör internationella projektteam. </p><p>Genomförande: Intervjuer har genomförts med projektledning och projektteammedlemmar på två företag där de tillfrågade har fått svara på hur de upplever att projektteamets design samt den coaching som projektteamet erhåller, medverkar till projektteamets framgång. I samband med genomförandet av intervjuerna har respondenterna fått fylla i en enkät över hur viktiga de anser att design- respektive coachingfaktorerna är för att ett projektteam skall bli framgångsrikt. </p><p>Resultat: I vår uppsats har vi belyst olika design- och coachingrelaterade faktorer samt uppmärksammat deras betydelse för framgångsrika projektteam och kommit fram till följande slutsatser: De båda faktorerna design och coaching är viktiga för att ett projektteam ska nå framgång men dock ej avgörande. Vi har i vår studie funnit att det råder ett cirkelförhållande mellan design och coaching. Hur detta cirkelförhållande bör balanseras för respektive projektteam finner vi beror av projektteamets kontext. Vi har såväl i teori som i empiri funnit att projektledarskapet för framgångsrika projektteam anses variera med den fas som projektteamet befinner sig i. Vi menar vidare att de tre olika roller som en projektledare kan inneha förekommer under alla faser av ett projekt men att någon av dessa roller kan framträda mer tydligt under vissa perioder. Enligt våra respondenter är svaret på frågan hur en projektteammedlem blir en god lagspelare att projektteammedlemmen är öppen för nya saker, är ärlig, respekterar de andra projektteammedlemmarna, är tydlig i sitt sätt att vara gentemot andra, har humor samt har arbetslust. Dessutom, krävs det att projekt- /teamledaren medverkar till att dengoda lagstilen upprätthålls. Detta förhållningssätt och de ovan uppräknade kännetecknen bekräftas även i teorin.</p>