Today the internet is a world wide web connecting billions of devices. All these devices need an IP-address to be able to communicate with one another. With the current version of the internet protocol, IPv4, the address space is limited. To solve this problem a transition to the latest version, IPv6, has begun. But the transition is going slowly partly because of a temporary solution called NAT, Network Addressing Translation. With the help of interviews with highly appointed employees from large IT companies in Sweden, this study examines the impact of factors other than NAT that are affecting the speed of the transition, and why a technically advanced country like Sweden is so far behind in this process. The results show that the demand of the consumers is not high enough and that cost versus incentives is not balanced well enough for a transition to go quicker. But in time the speed will increase and further research could perhaps help the speed of the transition grow. / Idag är internet världsomspännande och miljarder av enheter är uppkopplade. Alla dessa enheter behöver en IP-adress för att kommunicera med varandra. Med den nuvarande versionen av internetprotokollet, IPv4, är adressrymden begränsad. För att lösa detta problem har en övergång till den senaste versionen, IPv6, påbörjats. Övergången går dock långsamt bland annat på grund av en temporär lösning kallad NAT, Network Addressing Translation. Med hjälp av intervjuer med högt uppsatta anställda på IT-företag i Sverige undersöker denna studie faktorer utöver NAT som påverkar hastigheten för övergången, och varför ett tekniskt avancerat land som Sverige ligger så långt efter med sin övergångsprocess. Resultaten visar att efterfrågan hos konsumenter inte är hög nog och att kostnad kontra incitament inte är tillräckligt välbalanserat för att övergången ska gå fortare. Med tiden kommer dock hastigheten att öka och vidare forskning skulle kunna hjälpa till att öka hastigheten för övergången ytterligare.

Det nya internetprotokollet, IPv6 är annorlunda uppbyggt och har större header jämfört med dess föregångare IPv4. Denna rapport undersöker de två protokollens prestanda, avseende överföringskapacitet, jitter, paketförlust och CPU-belastning i operativsystemen Windows 7 och Ubuntu 10.10. Undersökningen genomfördes med hjälp av experiment och mätningar för att visa vilket protokoll och operativsystem som har bäst prestanda. Mätverktyget som användes är Iperf. Resultatet visar att det äldre protokollet presterar lite bättre än dess ersättare vid flertalet mätningar, såsom överföringskapacitet och paketförlust. Resultatet visar även att Windows fick en högre CPU-belastning än Ubuntu vid flertalet tillfällen. / The new internet protocol, IPv6 is differently structured and has a larger header compared to its predecessor, IPv4. This report examines the two protocols performance, in regard of transfer, jitter, packet loss and CPU-load on the two operating systems, Windows 7 and Ubuntu 10:10. The survey was conducted by means of experiments and measurements to show which protocol and operating system that accomplishes the best performance. The measurement tool used in the experiments was Iperf. The result shows that the earlier protocol, IPv4, performs slightly better than its replacement in most measurements, such as transmission capacity and packet loss. The results also shows that Windows 7 has a higher CPU-load than Ubuntu on several occasions in the experiments.