This project explores the 'maternal migration effect'. Following migration to a high-income country with a low maternal mortality rate, we assume that some immigrant women’s reliance upon maternal practices that respond to a low-income, high-mortality context can adversely affect care-seeking and utilization of treatment facilities. At highest risk in the United Kingdom and Sweden are those from Africa's Horn, particularly Somali women who have experienced diasporic migration. By applying constructivist qualitative methods as proxies for medical anthropology, we propose a framework for identifying socio-cultural factors, and then we explore how these can influence the western facility-based maternity care encounter. Study 1 proposes a conceptual framework to understand why sub-Saharan African immigrants might experience adverse childbirth outcomes in western settings. Analysis was guided by 'naturalistic inquiry method' to explore delay-causing socio-cultural factors to optimal maternity treatment. Delays can result from (a) broken trust underlying women’s late-booking or refusal of treatment interventions, and care provider frustration; (b) over-reliance on poorly-functioning interpreter services that deny women’s access to medical expertise; and (c) mutual broken trust and miscommunication, and limited development of guidelines for treatment avoidance. Limited coherence exists in the perspectives between women and providers about caesarean section and other interventions, refusal of treatment, and coping strategies following adverse birth outcomes. Care providers' held misconceptions about women’s preferences for gender- and ethnic-congruence. Women preferred competent care. Congruent language was identified as the key ingredient for optimal culture-sensitive care. Study 2 applied 'grounded dimensional analysis' and 'functional narrative analysis' to explore pre-migration socio-cultural factors that influence Somali parents' childbearing in Sweden. Women’s delayed care-seeking continues, despite that childbearing is still perceived as life-threatening. Decision-making is shared between the couple. Men more than women trust care providers to fill gaps in their knowledge. The postpartum period showed that fathers play an important role. "Aftercare" concerns include unarticulated sexual aversion combined with loss of traditional kin support. Women's autonomy is enhanced but greater necessity exists for intimate partner communication and reliance upon professional care services. Medical anthropology can provide a complementary instrument for developing qualitative evidence-based strategies that target prevention of adverse childbirth outcomes in European countries.

Socialtjänstens insatser ska vara av god kvalitet vilket innefattar rättssäkerhet, den enskildes medinflytande samt en lättillgänglig service (Socialstyrelsen, 2021). För detta krävs en fungerande kommunikation mellan klient och yrkesverksam. För att klienter som inte behärskar det svenska språket skall kunna bevara sin rätt skall de erbjudas tolk (Förvaltningslag 2017:900, 13§). Denna kvalitativa intervjustudie undersöker socialarbetares erfarenheter av tolkanvändandet i behandlade samtal. Empirin samlades in genom nio individuella intervjuer med socialarbetare. Dessa arbetande på tre olika verksamheter med samma arbetsuppgifter inom samma kommun. Materialet kodades och tematiserades genom en reflexiv tematisk analys. Teorin som använts för att analysera empirin är symbolisk interaktionism samt begreppet yrkeskompetens vilket består av relationskompetens och handlingskompetens. Resultatet visar på praktiska, relationella och språkliga utmaningar som kan ske i och med att orden filtreras genom en till person. Dessa svårigheter kan även medföra andra typer av missförstånd än i samtal utan tolk. Studien visar även vad dessa svårigheter kan få för konsekvenser för klienten. Om översättningen inte sker korrekt och klienten inte förstår syftet med behandlingen skulle detta kunna innebära att klienten tackar nej till insats. Felaktiga översättningar utan känsloyttringar skulle kunna få stora konsekvenser för klienten genom att socialarbetaren inte förstår att klienten tagit till sig av behandlingen vilket i sin tur kan leda till ingripande åtgärder. Tolkens närvaro kan medföra en osäkerhet i att berätta om känslor och erfarenheter. Även om fokus ligger på svårigheter i tolkförmedlade samtal lyfter studien hur viktig tolken är för det sociala arbetet och klienterna. Faktorer som underlättar det tolkförmedlade samtalet är att tolken har kunskap om verksamheten och översätter korrekt med känsla. Det är även fördelaktigt att använda sig av samma tolk vid besök med en och samma klient och att ett samarbete finns mellan de båda professionella. Om telefontolk eller platstolk underlättar skiljer sig åt mellan situation och person.