<p>Denna uppsats kommer att se till mellancheferna, som i dagens organisationer har en utsatt position. De är hårt styrda från ledningen och de ska förmedla ledningens budskap neråt i organisationen till medarbetarna, även om de inte stödjer ledningens budskap. Oavsett vilket, är det även deras uppgift att få medarbetarna motiverade och engagerade i arbetet. Detta gör mellancheferna med hjälp av olika former av kommunikation. Uppsatsens syfte är att beskriva vilka kommunikativa strategier samt tekniker en mellanchef använder sig av för att få sina medarbetare motiverade och engagerade.</p><p>Fyra intervjuer har genomförts, där fyra mellanchefer har berättat om hur de använder sig av kommunikationen för att motivera och engagera medarbetarna. Detta beskrivs genom vilka kanaler och olika former av kommunikation de använder sig av. Det som kan urskiljas från dessa intervjuer är att de känner en svårighet i att motivera och engagera medarbetarna när ledningens budskap inte överensstämmer med deras. En annan svårighet att få dem motiverade i arbete när de befinner sig på olika geografiska platser men denna svårighet upplevs mildare om en tvåvägskommunikation används.</p><p>Nyckelord; kommunikation, motivation, engagemang, kanaler, verktyg</p>

Denna uppsats kommer att se till mellancheferna, som i dagens organisationer har en utsatt position. De är hårt styrda från ledningen och de ska förmedla ledningens budskap neråt i organisationen till medarbetarna, även om de inte stödjer ledningens budskap. Oavsett vilket, är det även deras uppgift att få medarbetarna motiverade och engagerade i arbetet. Detta gör mellancheferna med hjälp av olika former av kommunikation. Uppsatsens syfte är att beskriva vilka kommunikativa strategier samt tekniker en mellanchef använder sig av för att få sina medarbetare motiverade och engagerade. Fyra intervjuer har genomförts, där fyra mellanchefer har berättat om hur de använder sig av kommunikationen för att motivera och engagera medarbetarna. Detta beskrivs genom vilka kanaler och olika former av kommunikation de använder sig av. Det som kan urskiljas från dessa intervjuer är att de känner en svårighet i att motivera och engagera medarbetarna när ledningens budskap inte överensstämmer med deras. En annan svårighet att få dem motiverade i arbete när de befinner sig på olika geografiska platser men denna svårighet upplevs mildare om en tvåvägskommunikation används. Nyckelord; kommunikation, motivation, engagemang, kanaler, verktyg

Socialtjänstens insatser ska vara av god kvalitet vilket innefattar rättssäkerhet, den enskildes medinflytande samt en lättillgänglig service (Socialstyrelsen, 2021). För detta krävs en fungerande kommunikation mellan klient och yrkesverksam. För att klienter som inte behärskar det svenska språket skall kunna bevara sin rätt skall de erbjudas tolk (Förvaltningslag 2017:900, 13§). Denna kvalitativa intervjustudie undersöker socialarbetares erfarenheter av tolkanvändandet i behandlade samtal. Empirin samlades in genom nio individuella intervjuer med socialarbetare. Dessa arbetande på tre olika verksamheter med samma arbetsuppgifter inom samma kommun. Materialet kodades och tematiserades genom en reflexiv tematisk analys. Teorin som använts för att analysera empirin är symbolisk interaktionism samt begreppet yrkeskompetens vilket består av relationskompetens och handlingskompetens. Resultatet visar på praktiska, relationella och språkliga utmaningar som kan ske i och med att orden filtreras genom en till person. Dessa svårigheter kan även medföra andra typer av missförstånd än i samtal utan tolk. Studien visar även vad dessa svårigheter kan få för konsekvenser för klienten. Om översättningen inte sker korrekt och klienten inte förstår syftet med behandlingen skulle detta kunna innebära att klienten tackar nej till insats. Felaktiga översättningar utan känsloyttringar skulle kunna få stora konsekvenser för klienten genom att socialarbetaren inte förstår att klienten tagit till sig av behandlingen vilket i sin tur kan leda till ingripande åtgärder. Tolkens närvaro kan medföra en osäkerhet i att berätta om känslor och erfarenheter. Även om fokus ligger på svårigheter i tolkförmedlade samtal lyfter studien hur viktig tolken är för det sociala arbetet och klienterna. Faktorer som underlättar det tolkförmedlade samtalet är att tolken har kunskap om verksamheten och översätter korrekt med känsla. Det är även fördelaktigt att använda sig av samma tolk vid besök med en och samma klient och att ett samarbete finns mellan de båda professionella. Om telefontolk eller platstolk underlättar skiljer sig åt mellan situation och person.

Working from a distance rather than at the office is getting easier with the rise of current digital technologies, making digital nomadism an alternative to local entrepreneurship. This study investigates 5 digital nomads in their current carrier as geographically unbound entrepreneurs with a qualitative interview method and analyses how they are using digital communications to their advantages, what downsides they might experience and the upsides of working this way which resulted in a framework. This study shows a lifestyle that opens up for an efficient workstyle with a potentially high life quality through use of outsourcing, digital communications and geographical freedom. The study also shows a paradox of using the internet to be free from traditional bounds by relying the business model on it and can be the only thing that binds the digital nomad.