Redovisningen av goodwill är och har under en lång tid varit ämne för stor debatt. Införandet av redovisningsprincipen IFRS under 2005 ämnade förbättra och förtydliga redovisningen jämfört mot hur den varit under Redovisningsrådets Rekommendationer. Tidigare studier visar dock att införandet av IFRS har lett till att mer godtyckliga värden har tagits upp i goodwill då redovisningen av posten lämnar utrymme för detta.  Denna studie har som syfte att undersöka hur ett investeringsutskott påverkar det totala värdet som är upptaget i goodwillposten. Vidare studeras det även om ett samband mellan ett investeringsutskott endast finns under åren 2005–2015 då svenska börsnoterade företag redovisar enligt IFRS och inte under åren 2001–2004 då Redovisningsrådets Rekommendationer efterföljs. För att studera detta har en kvantitativ studie utförts där mer än 3000 årsredovisningar har granskats mellan åren 2001–2015. Två hypoteser har formulerats och i den första hypotesen studeras det om det finns ett samband mellan företag som har ett investeringsutskott och dess storlek på goodwillposten. Den andra hypotesen studerar sedan om detta samband endast existerar när ett företag redovisar enligt IFRS, det vill säga mellan åren 2005–2015.  Resultatet av regressionsanalyserna i studien visar att det finns ett samband mellan ett investeringsutskott och hur mycket som tas upp i goodwill. Det går att se ett tydligt negativt samband mellan goodwill och de företag med ett existerande investeringsutskott. Samtidigt ger den andra hypotesen ett motsägelsefullt svar genom att antyda att det, under redovisningen enligt IFRS, finns ett positivt samband mellan det upptagna värdet på goodwill och de företag som har ett investeringsutskott.