Diss. (sammanfattning)--Linköping : Linköpings universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet , 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Lund : Lunds universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Thesis (Ph. D.)--University of Washington, 2007. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 77-90).

Includes bibliographical references and index.

Recent research has highlighted the connection between dysbiosis of the gut microbiome and its role in the development of Irritable Bowel Syndrome (IBS). Over the last few years, probiotics have grown in popularity as a potential treatment option in IBS. However, most current probiotic studies are limited due to small study populations, older median age, and short study time duration. The proposed study will be a multicenter, randomized, double-blinded placebo controlled study comparing the multi-strain probiotic Bifidobacterium infantis, Bifidobacterium bifidum, Bifidobacterium breve, Lactobacillus plantarum, Lactobacillus acidophilus, Lactobacillus rhamnosus, and Escherichia coli DSM17252 to placebo in patients diagnosed with IBS based on Rome IV criteria over a 3-months duration. The study participants will have a baseline evaluation and a final evaluation at the end of the 3-months duration. The primary outcome will be the IBS Symptom Severity Score and the secondary outcomes will the individual components of the IBS Symptom Severity Score. The results of this study will begin to fill gaps in the current knowledge of the use of probiotics in the treatment of IBS.

Irritable Bowel Syndrome (IBS) is a gut-brain-axis disorder with a prevalence of 5.8% in Canada and 3.8% globally. Despite evidence suggesting complex interactions among neural, immune, and epithelial cells, influenced by factors such as diet, microbiota, and stress, the pathophysiology of IBS remains incompletely understood. Key knowledge gaps include the irregular nature of symptoms and the specific bacterial taxa responsible for symptom generation. Therefore, this thesis aims to perform an integrated analysis of a longitudinal study to investigate the relationship between IBS symptom dynamics, gut microbiota composition, and metabolite profiles, to determine whether temporal changes in microbiota predict or drive IBS symptoms. Clustering analysis identified distinct patterns in symptom occurrence and progression, categorizing samples into clusters that captured changes in both gut and mood symptoms, and distinguishing between symptom flares and remission. Subjects with constipation-predominant IBS exhibited consistently higher levels of symptoms while diarrhea-predominant IBS subjects showed varying symptom levels among abnormal stool weeks and normal stool weeks. Examining parallel changes in symptom scores and microbiota beta diversity over time, we found a significant correlation between the two in only 25% of IBS subjects in our cohort. This suggests a potential link between microbiota composition and symptom variability in specific subsets of patients, highlighting the heterogeneity in the microbiota-symptom relationship. Integrated microbiota-metabolite analysis revealed signatures linked to IBS subtypes, with bacteria such as Lachnoclostridium and Olsenella ,and metabolites like chenodeoxycholic acid among others identified as key nodes in network analysis. In conclusion, this study offers comprehensive insights into the episodic nature and heterogeneity of IBS, revealing dynamic symptom patterns and persistent burdens across subtypes. The findings highlight the complex relationship between microbiota composition changes and symptom variation, as well as the microbiota-metabolite axis in IBS patients. / Thesis / Doctor of Philosophy (Medical Science)

Bakgrund: IBS (Irritabel Bowel Syndrome) är en funktionell mag-tarmsjukdom, med en oklar patofysiologi och etiologi. IBS är en vanlig åkomma hos den västerländska befolkningen och karakteriseras av återkommande buksmärta/obehag, uppblåsthet, diarré och/eller förstoppning samt ökad gasbildning. Det finns idag inget botemedel för IBS, men intresset för probiotika som behandling vid IBS har på senare tid ökat. Probiotika, vilket definieras som levande mikroorganismer, som när de intas i adekvata mängder ger en hälsovinst hos värden tros ha en symptomatisk effekt vid IBS, och har därmed varit av intresse för behandling av IBS. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om probiotika har någon terapeutisk effekt och kan användas som behandling vid IBS. Metod: Fem randomiserade, dubbelblindade, placebo-kontrollerade studier granskades. De undersökte den terapeutiska effekten av varierande probiotika på IBS-patienter. Artiklarna erhölls genom sökningar i den medicinska databasen PubMed, under februari månad 2016. Resultat: Av dessa fem studier visade fyra på en signifikant symptomförbättring av framförallt buksmärta/obehag. Bäst resultat sågs i en studie som undersökte probiotikan Lactobacillus plantarum 299v. Tre av fem studier visade på en signifikant förbättring av testpersonernas livskvalité. I endast en av studierna, som undersökte effekten av Escherichia coli Nissle 1917, påvisades ingen signifikant skillnad mellan E.coli (probiotika) och placebo. Slutsats: Baserat på de fem studierna föreligger det i nuläget skäliga bevis för att en behandling med specifika probiotika kan ge symtomförbättring av buksmärta/obehag hos IBS-patienter, och förbättrar patienternas livskvalité. Vidare studier krävs för att fastställa den mest effektiva probiotikan, dosen och behandlingslängden. / Background: IBS (Irritable Bowel Syndrome) is a functional gastrointestinal disorder, with an unclear etiology and pathophysiology. IBS is a common disorder in the Western population and is characterized by recurrent abdominal pain/ discomfort, bloating, flatulence, diarrhea and/ or constipation. There is currently no cure for IBS, but the interest in probiotics as an option of treatment has recently increased. Probiotics have been defined as live microorganisms that, when administered in adequate amounts, provide a health benefit on the host, and are believed to have a symptomatic effect in IBS. Probiotics have therefore been of interest for the treatment in IBS. Purpose: The purpose of this study is to examine whether probiotics have a therapeutic effect and if it could be used as a treatment for IBS. Method: Five randomized, double-blind, placebo-controlled studies were reviewed that examined the therapeutic effect of different probiotics in the IBS-patients. Articles were obtained through searches in the medical database PubMed, during the month of February 2016. Results: Four of the five studies showed a significant improvement of symptoms especially in abdominal pain/ discomfort. The best results were seen in a study that investigated the probiotic Lactobacillus plantarum 299v. Three of the five studies showed a significant improvement in quality of life (QOL) of the subjects in the study. One of the five studies which examined the effect of Escherichia coli Nissle 1917, there was no significant difference between E.coli (probiotics) and placebo. Conclusion: There is reasonable evidence that treatment with certain probiotics might provide improvement in symptoms of abdominal pain/ discomfort, and increase patients quality of life based on the five studies. Further studies are required to determine the most effective probiotic, dose and duration of IBS-treatment.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskans omvårdnad kan stödja egenvårdsförmågan hos patienter med IBS. Den viktigaste omvårdnadsåtgärden var att tidigt i samband med diagnostiseringen av IBS, ge information och kunskap om sjukdomen, dess prognos samt behandling, vilket visades förbättra upplevd livskvalitet samt ge symtom-lindring. IBS skolor startade av sjuksköterskor förbättrade patienternas hälsobeteende samt minskade symtomen. Genom introduktion av guidebok innehållande råd om kost, motion, stresshantering samt symtomkontroll upplevde patienterna en minskning av symtom, vilket även ledde till en minskning av antalet besök inom sjukvården. När sjuksköterskan använde olika frågeformulär i kontakten med patienter med IBS kunde patienternas problem identifieras och strategier för egenvården planeras samt individuella handlingsplaner skapas. Sjuksköterskans kunskap och förståelse om patientens egen sjukdomsupplevelse samt copingstrategi ledde till att patienten tog en mer aktiv roll i sjukdomshantering. Patienters behandling borde inriktas på livsstilsförändringar, som till exempel psykosocial arbetsmiljö, kost, fysisk aktivitet, samt stresshantering. Genom att patienten förde dagbok över kostintag och sedan gjorde jämförelser med ökade eller minskade symtom kunde faktorer identifieras i matvanor samt kostintag som inverkade på symtomen. Dorotea Orems omvårdnadsmodell har legat till grund för denna studie där tron på människans egna resurser framhålls.

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) och Funktionell Dyspepsi (FD) är två syndrom som många personer lider av och som det inte finns någon botande behandling för. Då syndromen bara går att symptomlindra tar många av personerna som lider av dessa till egenvårdsmetoder som ofta är kostrelaterade. Att stötta och vägleda patienter i sin egenvård är en uppgift som sjuksköterskor i allmänhet har, och i synnerhet för dessa patienter eftersom ingen botande behandling finns. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva kostrelaterade egenvårdsmetoder för patienter med Irritable Bowel Syndrome och/eller Funktionell Dyspepsi där upplevda och/eller observerade effekter beskrivits. Syftet var även att beskriva de valda studiernas datainsamlingsmetoder. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Datainsamlingen har skett från databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: Tretton studier har inkluderats. Utifrån dessa har det framkommit att patienter som lider av IBS och/eller FD kan ta till en mängd olika kostrelaterade egenvårdsmetoder. Effekter av dessa har visat sig förebygga och/eller lindra fysiska symptom från mag-tarmkanalen samt i och med detta ge förbättrad livskvalitet. De datainsamlingsmetoder som beskrivits har visat sig variera mellan frågeformulär och skattningsskalor, dagböcker, kroppsliga markörer samt gruppintervjuer. Slutsats: Patienter med IBS och/eller FD kan använda sig av ett flertal olika kostrelaterade egenvårdsmetoder i syfte att förebygga och/eller lindra sina symptom från mag-tarmkanalen. En mängd olika datainsamlingsmetoder kan användas för att identifiera olika kostrelaterade egenvårdsmetoder och dess påverkan på symptom från IBS och/eller FD. / Background: Irritable Bowel Syndrome (IBS) and Functional Dyspepsia (FD) are two syndromes that many people suffers from and that has no curing treatment. Since the syndromes only has a symptomatic treatment many people that suffers from it uses self-care methodes that often includes diet. Support and guidance in patiens self-care are a main task for nurses in general and especially for these patients since no curing treatment is available. Aim: The aim of the present study was to describe dietary self-care practices for patients with Irritable Bowel Syndrome and/or Functional Dyspepsia where the perceived and/or observed effects was described. The aim was also to describe the selected studies data collection methods. Method: A literature review with descriptive design. Data has been collected from the databases PubMed and CINAHL. Main Results: Thirteen studies were included. From these, it has been found that patients suffering from IBS and/or FD may use a variety of dietary self-care methods. Effects of these have been shown to prevent and/or alleviate physical symptoms from the gastrointestinal tract and therefore provide better quality of life. The data collection methods described have been found to vary between questionnaires and rating scales, diaries, physical markers and group interviews. Conclusion: Patients with IBS and/or FD can make use of many diet related self-care methods to prevent and/or relieve their symptoms from the gastrointestinal tract. Many different data collection methods can be used to identify diet related self-care practices and its effect on the symptoms of IBS and/or FD.