The first official Islamic bank was established in 1975. The characteristic of an Islamic bank is that the bank is based on an interest free system. The interest free system is a requirement for an Islamic bank. The Islamic bank system is based on Sharia laws which are laws that are followed by Muslims and it is based on the text from the Quran. The Islamic Banks had a rapid expansion between 1993 and 2003, the expansion was about 23 percent and since 2003 have the expansion been about 20 percent. Today are there more than 300 Islamic bank offices in approximately 75 countries with a total asset about 250 billion dollars. The recent expansion of those Islamic banks has made it interesting for us to study the internationalization process for these banks. The purpose of the survey is to reconnoiter the factors that escalate internationalization process of Islamic banks. The survey approach is qualitative method by interviews. The interviews were reciprocated by five bank officers from five different Islamic banks. Three of the bank officers responded the questions by mail, while two of the bank officers responded the interview by telephone. The study shows that Islamic banks have serious opportunities for internationalization. A number of elements accelerate the internationalization process of Islamic banks. The elements that accelerate the internationalization process of Islamic banks are networks, knowledge, diversity, history, population.

Idag finns det många muslimer i Sverige som inte har ett alternativ vad gäller val av banker som agerar i linje med deras tro där det råder ett förbud mot ränta. Studien ämnar undersöka hur man kan marknadsföra och finansiera en islamisk bank i Sverige, vilka nyckelfaktorer som finns samt vilka som går att använda för en lyckad positionering i den svenska bankmarknaden. Vi har använt oss utav kvantitativa och kvalitativa ansatser genom primär data i form av intervjuer och en enkätstudie. Vi har kombinerat marknadsföringsteorin Value Innovation med finansieringsteorin Bootstrapping i syfte att få en undersökning som är övergripande för hela uppsatsen. Resultaten tyder på att marknadsföringen av en nyetablerad islamisk bank i Sverige bör göras med fokus på att den är i linje med islamiska principer, men även att den följer vissa etiska principer, för att bredda målgruppen till andra än muslimer. Grundfinansieringen bör skötas av utländska investerare på ett sätt som undgår de restriktioner som finns gällande inflöde av utländskt kapital. / There is currently a lack of financial alternatives for the muslim-community in Sweden regarding banks that act according to Islam and it´s rules, especially concerning the prohibition of interest. This thesis aims to find out which key factors an Islamic bank can use in order establish itself in the Swedish market through analyzing how one can finance and market an Islamic bank in Sweden. We have used quantitative and qualitative methods in gathering information that serves this study, this in terms of interviews and a survey. We have combined two different theories, the marketing theory Value innovation and a financing theory called Bootstrapping in a way that they are both implemented in order to provide the study with objectivity and clarity. The result of the thesis indicates that the marketing of an Islamic bank in Sweden should focus on the fact that it acts according to Islamic principles and rules, but at the same time contains certain ethical values so that other target groups do not get neglected. The marketing could therefore benefit from not excluding other social groups that also share the same ethical values as the muslim-community. The basic foundation of financing/ funding an Islamic bank should come from foreign investors, but in a way that it avoids or escapes the restrictions that prohibits foreign capital from entering the country.

Syftet med denna studie är att visa och jämföra hur olika banker genererar sina intäkter samt att redogöra för vilka skillnader det finns gällande bankernas syn på vinst. Dessutom kommer studien att undersöka olika faktorer för att jämföra bankernas skillnader med avseende på Affärsmodell. Därtill kommer studien att undersöka på vilket sätt bankerna genererar sin vinst och hur deras syn på vinst ser ut.   Studien har genomförts genom en fallstudiemodell med flerfallsdesign där de olika fallen består av olika banker. Studien omfattar kvantitativ data och dess natur är generativ. De data som undersökts i studien består dels av bankernas årsredovisningar. Utöver detta har kontakter tagits med relevanta banker och intervjuer har utförts. Studiens empiriska data har analytiskt granskats mot tidigare forskning som funnits relevant tillsammans med vedertagna teorier.   Studiens resultat har påvisat att det finns likheter och skillnader i hur de olika bankerna ser på sina intäkter och på det sätt de gör sin vinst. Alla banker har hög kostnadsandel för sin rörelseverksamhet som uppgår till 292.3% för Nordea, 433.1% för JAK medlemsbank och 703.7% för Kuveyt Türk. För samtliga banker visar studien att löne- och personalkostnader är den främsta anledningen. Islamiska banker gör ingen vinst på ränta men både Nordea och JAK medlemsbank redovisar en vinst på sin ränteverksamhet där kostnadsandelen för Nordea är 47.9% och för JAK medlemsbank 5.8%. Dessutom visade studien att både Kuveyt Türk och Nordea gör vinst på sin provisionsverksamhet. Studien har visat att Kuveyt Türks provisionsintäkter på 93.6% av bankens totala intäkter kommer från PLS-arrangemang som banken anordnar tillsammans med sparare och delar på den genererade vinsten på ett islamiskt acceptabelt sätt. Kooperativa bankers mål är inte att göra vinst men denna studie har påvisat att JAK medlemsbank trots sina kapitalreserver skapar vinst och där 76.8% av intäkterna kommer från ränteverksamhet.   Studien har skapat nya frågeställningar som ytterligare kan utveckla forskningsområdet. En fråga som har dykt upp under studien är vilken effekt Riksbankens idag negativa reporänta, som har påverkan på bankernas räntor, får på konventionella bankers möjlighet att attrahera sparare. Kommer dess sparare att välja andra sparformer, som till exempel JAK medlemsbank eller islamiska banker den dag de startar i Sverige?