Bakgrund: Välbefinnande berör alla yrkeskategorier, inte minst hälso- och sjukvårdspersonal. Det är viktigt att uppleva välbefinnande för att kunna utföra god omvårdnad. Ett nytt mätinstrument kallat Job-Related Social Well-Being Scale (JSWS) har utvecklats av Ali Kazemi och har testats bland personal inom skolan och industrin men inte inom hälso- och sjukvård. Syfte: Syftet med denna studie var att bland hälso- och sjukvårdspersonal undersöka applicerbarheten hos ett mätinstrument avsett att mäta socialt välbefinnande på arbetet. Metod: Denna pilotstudie hade en kvantitativ ansats. Datainsamlingen med JSWS och KASAM gjordes genom webbaserade enkäter som distribuerades till hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården vid två tillfällen. Antal möjliga respondenter var 188, vid första mättillfället besvarade 27 respondenter enkäten och vid andra mättillfället 11 respondenter. Spearmans rangkorrelation användes för att studera applicerbarheten. Som jämförelseinstrument användes den korta versionen av KASAM-formuläret. Resultat: Test-retest var signifikant (rs=0.90; p<0.01). Stabilitet över mätinstrument samt kriterievaliditet visade på en ickesignifikant korrelation (rs=0.327; p<0.1) mellan JSWS och KASAM. Konklusion: Denna pilotstudie visade att metoden bör förbättras för att få högre svarsfrekvens så att generaliseringar kan göras. Stabilitet över mätinstrument och kriterievaliditet indikerar att i en huvudstudie med fler respondenter skulle resultatet hamna på en signifikant nivå. / Background: Wellbeing at work concerns all professionals, including healthcare professionals. It is important to experience wellbeing for being able to take care of patients. A new instrument, Job-Related Social Well-Being Scale (JSWS), developed by Ali Kazemi has been tested among professionals in school and industry, not among healthcare professionals. Aim: The aim of this pilot study was among healthcare professionals study the applicability of an instrument intended to measure social wellbeing at work. Method: This pilot study had a quantitative approach. The datacollection with JSWS and the short version of Sense of Coherence (SOC-13)  was done through webbased survey distributed to professionals in primary healthcare at two occasions, to 188 possible respondents. The number of respondents in the first measurement were 27 and in the second 11. Spearmans rankcorrelation (rs) was used to study the applicability. SOC-13 was used as the comparison instrument. Results: The test-retest is significant (rs=0.90; p<0.01). The equivalence and criterion validity shows a non significant correlation (rs=0.327; p<0.1) between JSWS and SOC-13. Conclusion: This pilot study showed that the method should be improved to recieve more respondents so generalizations can be done. Equivalence and criterion validity indicates that in a main study with more respondents, the results would be at a significant level.