<p>Det rådande sambandet mellan redovisning och beskattning utgör ett ständigt aktuellt juridiskt spörsmål. Vad beträffar immateriella tillgångar kan komplexiteten anses förstärkas ytterligare av det faktum att lagstiftaren i vissa avseenden valt att skatterättsligt jämställa immateriella tillgångar med inventarier. Syftet med denna uppsats är att utreda redovisningens betydelse för den skatterättsliga värderingen och periodiseringen av immateriella tillgångar. Denna målsättning har gjort det nödvändigt att dels utreda huruvida redovisningen överhuvudtaget skall komplettera de skatterättsliga reglerna, dels analysera vilka skatterättsliga konsekvenser som kan komma att följa av ett eventuellt samband. Vad som i synnerhet skall utredas är huruvida ett inkonsekvent synsätt på det kopplade området kan komma att resultera i en tidigarelagd skatterättslig kostnadsföring av immateriella tillgångar, vilka dessutom kan värderas i syfte att optimera värdeminskningsavdragen.</p> / <p>The prevailing relation between accounting and taxation makes up an everlasting legal dilemma. When it comes to intangible assets the complex of problems can be considered even more extent due to the circumstance that the legislator in some cases have chosen to treat intangible and regular assets as equals. The purpuse of this thesis is to investigate standardized accounting principles and their effect on the taxable assessment and periodization of intangible assets. In order to fullfil the purpose of the thesis it has been necessary to first analyse whether or not the rules of accounting should even be allowed to complement the tax legislation, and thereafter examine the consequences of this connection. What needs to be analysed in particular is the possibility that an inconsistent treatement of the connection between accounting and taxation on one hand can result in an early periodization of intangible assets, and on the other convey an assessment by which the deductable costs can be optimized.</p>

Det rådande sambandet mellan redovisning och beskattning utgör ett ständigt aktuellt juridiskt spörsmål. Vad beträffar immateriella tillgångar kan komplexiteten anses förstärkas ytterligare av det faktum att lagstiftaren i vissa avseenden valt att skatterättsligt jämställa immateriella tillgångar med inventarier. Syftet med denna uppsats är att utreda redovisningens betydelse för den skatterättsliga värderingen och periodiseringen av immateriella tillgångar. Denna målsättning har gjort det nödvändigt att dels utreda huruvida redovisningen överhuvudtaget skall komplettera de skatterättsliga reglerna, dels analysera vilka skatterättsliga konsekvenser som kan komma att följa av ett eventuellt samband. Vad som i synnerhet skall utredas är huruvida ett inkonsekvent synsätt på det kopplade området kan komma att resultera i en tidigarelagd skatterättslig kostnadsföring av immateriella tillgångar, vilka dessutom kan värderas i syfte att optimera värdeminskningsavdragen. / The prevailing relation between accounting and taxation makes up an everlasting legal dilemma. When it comes to intangible assets the complex of problems can be considered even more extent due to the circumstance that the legislator in some cases have chosen to treat intangible and regular assets as equals. The purpuse of this thesis is to investigate standardized accounting principles and their effect on the taxable assessment and periodization of intangible assets. In order to fullfil the purpose of the thesis it has been necessary to first analyse whether or not the rules of accounting should even be allowed to complement the tax legislation, and thereafter examine the consequences of this connection. What needs to be analysed in particular is the possibility that an inconsistent treatement of the connection between accounting and taxation on one hand can result in an early periodization of intangible assets, and on the other convey an assessment by which the deductable costs can be optimized.