JavaScript-built programs are widely used by the general public, but they are also vulnerable to JavaScript-related exploits stemming from the newly discovered prototype pollution vulnerability. Research has been focused on understanding the impact of this vulnerability and finding ways to detect it using code analysis tools. However, current tools have difficulty achieving both high accuracy and completeness, and many do not provide out-of-thebox support for detecting prototype pollution. This creates the possibility of tools with no out-of-the-box support for the vulnerability potentially being better suited for different environments and scenarios than the currently employed state-of-the-art. This thesis aggregates the existing knowledge about prototype pollution detection and examines the detection capability of Joern, a code analysis tool that does not have out-of-the-box support for prototype pollution detection, by comparing it to the state-of-the-art tool CodeQL. The comparison is made by analyzing their ability to detect prototype pollution in vulnerable Node.js packages. Both tools use queries to analyze code. An implemented Joern query is compared to prototype pollution queries included in CodeQL, as well as a CodeQL query taken from the literature. The results show that Joern is capable of identifying prototype pollution vulnerabilities but also wrongly reports more places as vulnerable than it correctly identifies. The same issue was found with the CodeQL query taken from the literature, which also found more vulnerabilities than the implemented Joern query. However, the implemented Joern query could identify a larger number of vulnerabilities in the dataset than the included CodeQL queries. Joern’s reasons for the misclassification of code as (non)vulnerable were identified as JavaScript constructs/features not being correctly modeled, bugs in the tool, and difficulty in differentiating data structures from each other. In conclusion, Joern can be used to detect prototype pollution vulnerabilities but requires further development and research to improve its detection capability. / JavaScript-byggda program används dagligen av allmänheten, men dessa program är sårbara för olika JavaScript-relaterade angrepp möjliggjord av den nyligen upptäckta sårbarheten prototypförorening. Tidigare forskning har fokuserat på att förstå dess konsekvenser i kombination med sätt att detektera sårbarheten med hjälp av verktyg för kodanalys. Nuvarande verktyg har svårt att detektera alla sårbarheter med en hög noggrannhet, och många ger inte stöd för att detektera prototypförorening som standard. Detta skapar möjligheten för verktyg utan inbyggt stöd för sårbarheten att potentiellt vara bättre lämpade i olika miljöer och scenarier än nuvarande state-of-the-art. Denna rapport sammanfattar den befintliga kunskapen om detektion av prototypförorening och undersöker detekteringsförmågan hos Joern, ett verktyg för kodanalys som inte har inbyggt stöd för att detektera prototypförorening, genom att jämföra den med state-of-the-art-verktyget CodeQL. Jämförelsen görs genom att analysera verktygens förmåga att detektera prototypförorening i sårbara Node.js-paket. Båda verktygen använder queries för att analysera kod. En implementerad Joern-query jämförs med queries som ingår i CodeQL, samt med en CodeQL-query som hämtas från litteraturen. Resultaten visar att Joern kan identifiera prototypförorening men rapporterar även felaktigt fler platser som sårbara än den korrekt identifierar. CodeQL-queryn som hämtades från litteraturen hade samma problem, dock kunde den hitta fler sårbarheter än den implementerade Joern-queryn. Den implementerade Joern-queryn hittade istället ett större antal sårbarheter i datasetet än de queries som var inkluderade i CodeQL. Joerns anledningar för felklassificering av kodrader som (icke)sårbara identifierades som att vissa JavaScript-konstruktioner modelleras felaktigt, buggar i verktyget och svårigheter att skilja mellan datastrukturer. Sammanfattningsvis kan Joern användas för att detektera prototypförorening men kräver ytterligare utveckling och forskning för att förbättra dess detekteringsförmåga.