Syftet med detta arbeta var att undersöka och kartlägga vilka marknadsföringsåtgärder som gymnasieskolorna använde sig av för att locka potentiella elever till just deras skola och analysera hur detta kan påverka eleverna. För att besvara syftet användes dessa frågeställningar Hur uppfattar gymnasieskolorna behovet av marknadsföring? Hur ser marknadsföringsåtgärderna ut vid berörda gymnasieskolor? samt Hur påverkar marknadsföring eleverna enligt teorin? Undersökningen genomfördes genom sex stycken semistrukturerade djupintervjuer med marknadsföringsansvariga vid respektive gymnasieskola. Utifrån sammanställningen av intervjuerna framkom det att behovet av marknadsföring hade förändrats under de senaste tio åren i samband med att konkurrensen förändrats. Konkurrensen har förändrats i och med en del politiska beslut, minskat elevunderlag samt en ökning av fristående gymnasieskolor. Gymnasieskolorna använder sig av ett flertal olika kommunikationskanaler och marknadsföringsåtgärder för att marknadsföra sin skola. Resultatet visade på att de medverkande skolorna gått från att nästan enbart använda sig av extern marknadsföring (till exempel radio-, bio och bussreklam) till använda sig mer av intern marknadsföring. Den interna marknadsföringen innebar bland annat att de satsat mer resurser på de egna eleverna, och på så sätt skapade de sig egna nöjda ambassadörer. Dessa ambassadörer används bland annat att för att förmedla och sprida en god information om skolan. Resultatet är sedan analyserat utifrån hur trovärdigt olika kommunikationsbudskap uppfattas. Ser man marknadsföringen utifrån dessa kommunikationsbudskap har gymnasieskolorna gått från planerade budskap (icke trovärdig, t.ex. masskommunikation) till att försöka planera de oplanerade budskapen (trovärdiga, t.ex. skvaller och nyheter).

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2001.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Tekniska högskolan, 2005. / Härtill 7 uppsatser.

I dagens ekonomi räcker det inte att beskriva aktörer på marknaden som samarbetande eller konkurrerande. Företag både samarbetar och konkurrerar med samma företag, vilket kräver ett mer dynamiskt begrepp för att beskriva situationen - detta begrepp är coopetition. Coopetition innebär en blandning av de två engelska orden cooperation och competition, och syftar till när bolag både samarbetar och konkurrerar med varandra på samma gång. Coopetition äger rum på de flesta marknader världen över, och den internationella filmmarknaden är inget undantag. Forskning har visat att produktionsbolag på den globala filmmarknaden ingår i “coopetitiva” relationer med sina konkurrenter, men då den svenska filmindustrin ser annorlunda ut än den internationella, finns en viss problematik med att applicera denna forskning på svenska produktionsbolags interaktion med varandra. Därför har denna studie avsett att kartlägga hur coopetition ser ut mellan produktionsbolag på den svenska filmmarknaden. Resultatet visar att coopetition mellan svenska produktionsbolag yttrar sig genom samarbete inom områdena finansiering, rättigheter, kompetensdelning, riskspridning samt bransch intresse, samtidigt som konkurrens äger rum inom områdena finansiering, rättigheter samt upphovsmän.

För att säkerställa en effektiv konkurrens som leder till kvalitativa produkter till pressade priser, fordras viss reglering av hur företag ska tillåtas agera på marknaden. En sådan konkurrensrättslig reglering är förbudet mot avtal med konkurrensbegränsande syfte eller effekt. Genom detta förbud hindras företag att ingå avtal som objektivt sett kan anses ha till syfte att begränsa konkurrensen, trots att det inte medför en sådan effekt. Vissa avtal anses redan till sin natur vara så konkurrens-begränsande att det objektiva syftet med dessa ska anses vara att begränsa konkurrensen. För be-dömningen av om ett sådant avtal är för handen fordras inte att företagen har någon faktisk möjlig-het att påverka konkurrensen.Sveriges konkurrensregler ska materiellt motsvara de konkurrensrättsliga regler som utfärdats av Europeiska unionen (EU). Det innebär bland annat att det ska finnas möjlighet till utdömande av höga böter, konkurrensskadeavgift, till företag som överträder förbudet mot konkurrensbegrän-sande avtal, i syfte att verka avhållande för det aktuella företaget och avskräcka andra företag från att ingå liknande avtal. I mål om konkurrensskadeavgift ska principen om presumtion för den åta-lades oskuld, beaktas, vilket dock inte hindrar att vissa andra presumtionsregler uppställs. Bevis-kravet för syftesöverträdelser är lägre än vad som gäller för resultatöverträdelser, eftersom det inte krävs att Konkurrensverket lägger fram en lika omfattande utredning av t.ex. den relevanta mark-naden och märkbarheten på denna marknad. Detta innebär också att oskuldspresumtionen inte be-aktas i samma utsträckning, på grund av processekonomiska skäl.

Sammandrag Sedan 1990-talet har flertalet marknader i Sverige omreglerats, en av dessa är apoteksmarknaden. Då både utbud och pris fortfarande är delvis reglerat är apoteksaktörerna begränsade i sina val av konkurrensmedel vilket gör strategiskt varumärkesarbete till ett viktigt verktyg. För att bidra till en teoretisk lucka och vägleda exempelföretaget Kronans Apotek och liknande aktörer i sitt varumärkesstrategiska arbete ämnar studien undersöka hur ett företags utveckling av en varumärkesidentitet går till samt hur konsumenter översätter en varumärkesidentitet till en varumärkesimage. Resultatet styrker Blombäck och Ramiréz-Pasillas (2012) teori. Studien visar även på vikten av att företag kommunicerar uppdateringar av varumärket på ett enhetligt sätt internt och externt. Ett oväntat fynd som framkom i studien var att konsumenters förväntningar på ett företag utgör en grund för hur de tolkar varumärkesidentiteter och översätter dem till varumärkesimages. Konsumentinteraktion verkar därför vara viktigt vid utveckling av en varumärkesidentitet.

<p>På konkurrensutsatta marknader är det inte längre nödvändigtvis kärnprodukten som är den avgörande faktorn för kunden i en valsituation. Det kan vara många andra faktorer som styr om en produkt blir köpt av kunden eller om den lämnas på butikens hylla. I denna uppsats ligger fokus på hur förpackningar kan användas som konkurrensmedel. Uppsatsen syfte är att skapa begrepp för de mekanismer som möjliggör förpackningsdesignens roll i konkurrenssituationer. Syftet ses som relevant då författarna har sett en saknad av teorier som kan förklara förpackningsdesignens vikt som konkurrensmedel.</p><p>För att kunna besvara detta syfte har en undersökning genomförts som inbegripit intervjuer med representanter från nio leverantörer i svensk dagligvaruhandel så som Wasabröd AB, Gunnar Dafgård AB och Spendrups Bryggeri AB. Intervjuer med tre designbyråer har också gjorts med tanken att söka skapa en bred bild av ämnet. Resultatet av undersökningen är ett antal begrepp för de mekanismer som möjliggör förpackningsdesigns roll i konkurrenssituationer. Dessa begrepp berör exempelvis en förpacknings exponering, mervärde, kärnvärde och passform, varav det sistnämnda berör hur väl en förpackning speglar en kärnprodukts pris, kvalitet och målgrupp. I slutsatsen skapas även ett begrepp för vad som kan ses vara en produkt samt hur ett företags bakomliggande organisation och kundens nyttobedömning kan påverka förpackningsdesignens utformning.</p> / <p>In highly competitive markets it is no longer necessarily the core product that is the decisive factor for a customer in a choice situation. It could be a number of other factors that control if a product is bought by the customer or left on the shelf in the store. This thesis focuses on how packaging design can be used as a competitive tool. Therefore is the aim of the thesis to create concepts for the mechanisms that make possible the role of packaging design in competitive situations. The aim is seen as relevant since the authors have discovered a lack of theories that can explain the importance of packaging design as a competitive tool.</p><p>A research has been carried out in order to answer the thesis’ aim. The research has included nine interviews with representatives from suppliers in the Swedish market for fast moving consumer goods as for example Wasabröd AB, Gunnar Dafgård AB and Spendrups Bryggeri AB. Interviews with three design agencies have also been made with the idea to create a broader image of the subject of the thesis. The result of the research consists of a number of concepts that are seen as valuable in explaining de underlying mechanisms that control the role of packaging design. These concepts concern the exposure of a package, added value, core value and fit, where the last mention touch upon how well a package design reflects the price, quality and target group of a core product. In the conclusion a concept is also created for what can be seen as the product as well as how the underlying organization and the customers’ assessment of benefits can affect the design of the package.</p>

<p>Denna uppsats handlar om den upplevda konkurrensen på fastighetsmäklarmarknaden sedan uppkomsten av så kallade lightmäklare. Syftet var att ta reda på hur de traditionella fastighetsmäklarna upplever konkurrensen på dagens marknad och de källor som använts i huvudsak är intervjuer med verksamma traditionella fastighetsmäklare samt en branschorganisation. Det vi kom fram till under vår studie är att lightmäklare inte tagit några marknadsandelar från de traditionella fastighetsmäklarna som media förutspådde samt att de traditionella fastighetsmäklarna tycker att konkurrensen är hård men sund.</p>

<p>Det är vanligt att skolor som ligger i bostadsområden med låg status och dåligt rykte automatiskt också tillskrivs dessa egenskaper. Under min VFU-tid på Tumba gymnasium var jag med om att marknadsföra skolan till några Huddingeklasser i årskurs nio. Följande uttalande från en elev sådde ett frö till vad som senare kom att bli min uppsats:</p><p>-”Om skolan ligger i Tumba, då måste det ju vara skit!”.</p><p>Syftet med min undersökning är att ta reda på hur skolor med dåligt rykte och låg status kan arbeta för att skapa en positiv bild av skolan. För att ta reda på detta har jag studerat två s.k. goda exempel; Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium. Jag försöker ta reda på vilka faktorer som har varit avgörande för att få till stånd en attitydförändring samt om skolorna arbetar i enlighet med den forskning som finns om framgångsfaktorer inom skolan. Jag undersöker även hur skolorna arbetar med marknadsföring. Undersökningen är av kvalitativ art och jag har intervjuat Börje Ehrstrand som är rektor på Rinkebyskolan, Tom Hagman som tidigare var rektor på S:t Botvids gymnasium samt Arne Stade som är förvaltningschef i Botkyrka kommun. Som komplement till mina intervjuer analyserar jag tidningsartiklar skrivna om Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium.</p><p>Av resultatet drar jag den slutsatsen att det är av stor betydelse vilken inställning skolledningen har och hur de väljer att möta den negativa bild som finns av skolan. Det är viktigt att de som arbetar på skolor i segregerade bostadsområden har förmåga att kunna se möjligheter framför begränsningar. Skolledningen bör ha förmåga att vara nytänkande och våga hitta egna vägar istället för att efterlikna andra. Av min undersökning framgår också att båda skolorna delvis arbetar i enlighet med den forskning som finns om framgångsfaktorer inom skolan. Tidningsartiklarna om Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium ger en odelat positiv bild av förändringsarbetet och min uppfattning är att skolledningarna på de båda skolorna har arbetat aktivt med att skapa positiva associationer till sin verksamhet. Rinkebyskolan får exempelvis besök av nobelpristagaren i litteratur varje år, och S:t Botvids gymnasium har haft besök av flera riksdagspolitiker däribland Göran Persson.</p>

Det är vanligt att skolor som ligger i bostadsområden med låg status och dåligt rykte automatiskt också tillskrivs dessa egenskaper. Under min VFU-tid på Tumba gymnasium var jag med om att marknadsföra skolan till några Huddingeklasser i årskurs nio. Följande uttalande från en elev sådde ett frö till vad som senare kom att bli min uppsats: -”Om skolan ligger i Tumba, då måste det ju vara skit!”. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur skolor med dåligt rykte och låg status kan arbeta för att skapa en positiv bild av skolan. För att ta reda på detta har jag studerat två s.k. goda exempel; Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium. Jag försöker ta reda på vilka faktorer som har varit avgörande för att få till stånd en attitydförändring samt om skolorna arbetar i enlighet med den forskning som finns om framgångsfaktorer inom skolan. Jag undersöker även hur skolorna arbetar med marknadsföring. Undersökningen är av kvalitativ art och jag har intervjuat Börje Ehrstrand som är rektor på Rinkebyskolan, Tom Hagman som tidigare var rektor på S:t Botvids gymnasium samt Arne Stade som är förvaltningschef i Botkyrka kommun. Som komplement till mina intervjuer analyserar jag tidningsartiklar skrivna om Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium. Av resultatet drar jag den slutsatsen att det är av stor betydelse vilken inställning skolledningen har och hur de väljer att möta den negativa bild som finns av skolan. Det är viktigt att de som arbetar på skolor i segregerade bostadsområden har förmåga att kunna se möjligheter framför begränsningar. Skolledningen bör ha förmåga att vara nytänkande och våga hitta egna vägar istället för att efterlikna andra. Av min undersökning framgår också att båda skolorna delvis arbetar i enlighet med den forskning som finns om framgångsfaktorer inom skolan. Tidningsartiklarna om Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium ger en odelat positiv bild av förändringsarbetet och min uppfattning är att skolledningarna på de båda skolorna har arbetat aktivt med att skapa positiva associationer till sin verksamhet. Rinkebyskolan får exempelvis besök av nobelpristagaren i litteratur varje år, och S:t Botvids gymnasium har haft besök av flera riksdagspolitiker däribland Göran Persson.