<p>Grunden med kalkylering är att skapa en logisk modell som avspeglar ett företags relevanta kostnadsmekanismer. På 1980-talet växte ABC-kalkylen fram pga. företagens nya sätt att arbeta på t.ex. genom användning av ny teknik, kundanpassning, kvalitetssatsning och produktdifferentiering. Hur omkostnaderna ska kalkyleras rättvist enligt ABC-metoden har varit en omdebatterad fråga ända sedan kalkylmetoden uppstod.</p><p>Idén med uppsatsen uppkom i januari 2007 under en diskussion med det svenska stålföretaget Uddeholm Tooling AB där vi kom fram till att det vore intressant att undersöka fördelningen av företagets omkostnader.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om omkostnaderna kan fördelas på respektive produkt och se om Uddeholm Tooling AB:s tumregel är den mest lämpliga metoden för företaget. Uddeholm Tooling AB fördelar inte försäljnings-, lager- och administrationsomkostnader direkt ner i självkostnaden.</p><p>Metodvalet för undersökningen är en kvalitativ fallstudie med en deduktiv ansats. För att genomföra undersökningen valde vi tillsammans med Uddeholm Tooling AB ut tre produkter som representerar tre olika tillverkningskostnader samt att vi intervjuade representanter för försäljnings-, logistik-, lager- och ekonomiavdelningen.</p><p>Med hjälp av vårt framarbetade material kan vi i vår slutsats konstatera att den nuvarande kalkyleringsmetoden som Uddeholm Tooling AB använder sig av är den mest lämpade arbetsmetoden för företaget. I nuläget är det svårt att avgöra om omkostnaderna kan fördelas rättvist på produkterna, eftersom de anställda på respektive avdelning för de undersökta omkostnaderna inte har en arbetsfördelning på produkterna. Dock har vi lyckats att konstatera att det skiljer i arbetsbörda i själva lagerhanteringen, som därav skulle kunna härledas till respektive produkt. Resultatet av vår studie visar dock att företagets arbetssätt inte utförs enligt en logisk modell som avspeglar företagets relevanta kostnadsmekanismer pga. företagets tumregel. Arbetssättet visar ändå att kalkyleringsmetoden är praktiskt användbar i det dagliga arbetet.</p> / <p>The foundation of calculation is to create a logical model, which reflects a company’s essential cost mechanism. The activity-based cost system developed in the 1980s because of the companies new way of working e.g. through new technology, customer adaptation, investment in quality and differentiation in the products. How the overhead costs should be calculated fairly accordingly to the activity-based cost system has been a debated question ever since the origin of the calculation method.</p><p>The idea of the thesis appeared in January 2007 in a discussion with the Swedish steel company Uddeholm Tooling AB and we agreed on examine the distribution of the company’s overhead costs.</p><p>The purpose of the thesis is to examine if the overhead costs can be distributed on each product and to see if Uddeholm Tooling AB’s rule of thumb is the most suitable method for the company. Uddeholm Tooling AB does not distribute the overhead costs of sale, inventory and administration directly down to the cost price.</p><p>The choice of method for the investigation is a qualitative case study with a deductive approach. Together with Uddeholm Tooling AB did we select three products, which represent three different manufacturing costs. To be able to conduct the investigation did we interview representatives for the department of sale, logistics, inventory and economics.</p><p>With help of the material we have got from the study can we draw the conclusion that the present calculating method is the most fitted one for the company. For the moment is it very hard to decide if the overhead costs can be distributed fairly on each product. The reason is that the staff on the departments of the investigated overhead costs does not have a different distribution in work for each product. But we have established that there is a difference in the burden of work in the inventory, which therefore could be related to each product. The result from our study shows however that the company’s working method is not being carried out according to a logic model, which reflects the company’s relevant cost mechanism, because of the company’s rule of thumb. The working method of the company shows however a calculating method which is useable in the practical daily work.</p>

Grunden med kalkylering är att skapa en logisk modell som avspeglar ett företags relevanta kostnadsmekanismer. På 1980-talet växte ABC-kalkylen fram pga. företagens nya sätt att arbeta på t.ex. genom användning av ny teknik, kundanpassning, kvalitetssatsning och produktdifferentiering. Hur omkostnaderna ska kalkyleras rättvist enligt ABC-metoden har varit en omdebatterad fråga ända sedan kalkylmetoden uppstod. Idén med uppsatsen uppkom i januari 2007 under en diskussion med det svenska stålföretaget Uddeholm Tooling AB där vi kom fram till att det vore intressant att undersöka fördelningen av företagets omkostnader. Syftet med uppsatsen är att undersöka om omkostnaderna kan fördelas på respektive produkt och se om Uddeholm Tooling AB:s tumregel är den mest lämpliga metoden för företaget. Uddeholm Tooling AB fördelar inte försäljnings-, lager- och administrationsomkostnader direkt ner i självkostnaden. Metodvalet för undersökningen är en kvalitativ fallstudie med en deduktiv ansats. För att genomföra undersökningen valde vi tillsammans med Uddeholm Tooling AB ut tre produkter som representerar tre olika tillverkningskostnader samt att vi intervjuade representanter för försäljnings-, logistik-, lager- och ekonomiavdelningen. Med hjälp av vårt framarbetade material kan vi i vår slutsats konstatera att den nuvarande kalkyleringsmetoden som Uddeholm Tooling AB använder sig av är den mest lämpade arbetsmetoden för företaget. I nuläget är det svårt att avgöra om omkostnaderna kan fördelas rättvist på produkterna, eftersom de anställda på respektive avdelning för de undersökta omkostnaderna inte har en arbetsfördelning på produkterna. Dock har vi lyckats att konstatera att det skiljer i arbetsbörda i själva lagerhanteringen, som därav skulle kunna härledas till respektive produkt. Resultatet av vår studie visar dock att företagets arbetssätt inte utförs enligt en logisk modell som avspeglar företagets relevanta kostnadsmekanismer pga. företagets tumregel. Arbetssättet visar ändå att kalkyleringsmetoden är praktiskt användbar i det dagliga arbetet. / The foundation of calculation is to create a logical model, which reflects a company’s essential cost mechanism. The activity-based cost system developed in the 1980s because of the companies new way of working e.g. through new technology, customer adaptation, investment in quality and differentiation in the products. How the overhead costs should be calculated fairly accordingly to the activity-based cost system has been a debated question ever since the origin of the calculation method. The idea of the thesis appeared in January 2007 in a discussion with the Swedish steel company Uddeholm Tooling AB and we agreed on examine the distribution of the company’s overhead costs. The purpose of the thesis is to examine if the overhead costs can be distributed on each product and to see if Uddeholm Tooling AB’s rule of thumb is the most suitable method for the company. Uddeholm Tooling AB does not distribute the overhead costs of sale, inventory and administration directly down to the cost price. The choice of method for the investigation is a qualitative case study with a deductive approach. Together with Uddeholm Tooling AB did we select three products, which represent three different manufacturing costs. To be able to conduct the investigation did we interview representatives for the department of sale, logistics, inventory and economics. With help of the material we have got from the study can we draw the conclusion that the present calculating method is the most fitted one for the company. For the moment is it very hard to decide if the overhead costs can be distributed fairly on each product. The reason is that the staff on the departments of the investigated overhead costs does not have a different distribution in work for each product. But we have established that there is a difference in the burden of work in the inventory, which therefore could be related to each product. The result from our study shows however that the company’s working method is not being carried out according to a logic model, which reflects the company’s relevant cost mechanism, because of the company’s rule of thumb. The working method of the company shows however a calculating method which is useable in the practical daily work.

This thesis has been carried out on behalf of Lindborg &amp; Sons in Örsundsbro and is a concluding part of the Bachelor of Science program in Construction Engineering at Uppsala University. The aim of the project is to make a plea for a database of good examples of the machine room types using Revit drawing program, and work out a corresponding worksheet . At the start of the process it became apparent that there were some difficulties in using Revit to creating machine room types of the variety which the company builds. For modelling of oblique, curved and irregular lines, I had to use my AutoCAD Architecture and then import them into Revit. The creation of calculus in Excel was time consuming. On the other hand, it is a one-time work to create the template. The advantage of Excel is that there is no need for a re-calculation at the cost of various types of machine hall. All that is needed is to replace the various parameters. A further advantage of Excel is that Microsoft Office is available in most computers, which means that no additional costs are required. When Excel is used, a basic template is created in which the parameters can easily be changed and amended. This generates a new spreadsheet. It is not necessary to do the drawing, which you must do if you only use Revit. In the work, other solutions for cost estimates are briefly discussed.

En verksamhet strävar efter att uppnå en viss effektivitet. För att det ska vara möjligt måste verksamheten styras, det vill säga planeras, samordnas och kontrolleras. Företag kan idag välja att jobba med olika styrmedel. Ett av det mest användbara styrmedlet är produktkalkylering. Produktkalkylering används bland annat för att bestämma pris på produkter, lönsamhetsberäkning, kostnadskontroll och produktval. Vanliga förekommande kalkyleringsmodeller är, självkostnadskalkylering, ABC-kalkylering och täckningsbidragskalkylering. Självkostnadskalkylering och ABC-kalkylering utmärks av en fullständig kostnadsfördelning, medans täckningsbidragskalkylering kännetecknas av en ofullständig kostnadsfördelning.        I denna studie försöker vi beskriva och analysera vad det blir för skillnad internt vid användandet av olika kalkyleringsmetoder på produkterna serviceavtal och växlarbyten på ett utvalt kommunalägt energibolag. Syftet har lett fram till vår forskningsfråga som lyder: Vilken produktkalkyleringsmetod genererar förståelse och relevans för produkterna serviceavtal och växlarbyten på ett utvalt kommunalägt energibolag? För att genomföra vårt arbete har vi gjort en kvalitativ studie där vi intervjuar och för samtal med utvalda respondenter. Uppsatsen bygger på begreppen fjärrvärme, lönsamhet och kalkylering. Studiens resultat framhäver att användandet av självkostnadskalkylering är mer användbar på enskilda produkter om man jämför med täckningsbidragskalkylering. Att använda sig av täckningsbidrag kan ge en missvisande bild vad gäller produktens lönsamhet om man väljer att enbart analysera ett fåtal enskilda produkter i företaget totala produktsortiment. Vad gällande ABC-kalkylen stötte vi på en del hinder på vägen som gjorde att tiden blev knapp och räckte inte till för att genomföra en grundlig analys av modellen.

Varberg Energi anser att de på ett mer tydligt sätt skulle kunna fördela sina overheadkostnader. Fördelningen av overheadkostnaderna sker på företagets rörelsegrenar som är elnät, gasnät, fjärrvärme och kabel-TV/IT. Genom fördelningen av sina overheadkostnader vill Varberg Energi få rättvisande resultat som de kan fatta beslut på. Fördelningen av overheadkostnaderna sker i Varberg Energis budget för de olika rörelsegrenarna och i den interna redovisningen. Budgeten används bland annat för planering av ekonomin. Den interna redovisningen används för att följa upp de olika rörelsegrenarna. Idag sker fördelningen till viss del utifrån bärkraft med vissa procentsatser som förslag. Den nuvarande metoden har använts i mer än 40 år. Vi har genom denna uppsats försökt besvara frågan hur Varberg Energis fördelning av overheadkostnader kan bli mer rättvisande jämfört med nuvarande metoden som företaget använder. Då det var svårt att få en uppfattning om hur rättvisande deras nuvarande fördelning är var det också något krångligt att veta om en ny fördelning skulle vara mer rättvisande. Uppsatsens slutsats är att för att Varberg Energi ska kunna fördela sina overheadkostnader på ett mer rättvisande sätt borde företaget tydligare fördela sin personal på sina rörelsegrenar, de bör lägga ner mer tid på fördelningen av kostnaderna och de bör vara öppna för nya metoder att fördela overheadkostnaderna på.

Idag finns det många aktörer inom byggsektorn som fortfarande använder sig av traditionellanbudskalkylering, trots möjligheterna och fördelarna som digitaliseringen medbringarbyggprocessens olika skeden. Den traditionella arbetsmetoden anses vara tidskrävande ochosäker. Detta eftersom att det baseras på ritningar och beskrivningar som tillhandhållas med ettförfrågningsunderlag. Det har pågått en utveckling i byggbranschen från att framställa ritningareller digitala 2D-ritningar till att skapa 3D-modeller med tillhörande information om deingående byggkomponenterna. Arbetsprocessen för framställandet av dessa 3D-modeller kallasför Byggnadsinformationsmodellering (BIM). 3D-modellerna med tillhörande information omingående byggkomponenterna kallas för BIM-modeller. Dessa BIM-modeller används blandannat för anbudskalkyleringssyfte med hjälp av kalkyleringsprogram som exempelvis VicoOffice och medbringar många fördelar. Därför är det intressant att det moderna ochdigitaliserade arbetssättet inte används av många aktörerna idag.Med anledning av ovanstående syftar denna studie till att undersöka om BIM kan bidra till enförbättrad anbudskalkylering. Studien syftar även till att identifiera faktorer som förhindrarimplementeringen av BIM i anbudskalkyleringen. Detta uppnås genom att besvara studiensfrågeställningar. Studiens frågeställningar tar upp fördelarna med tillämpningen av BIM ianbudskalkylering och ifall det förekommer skillnader i anbudskalkyleringsresultat vidtillämpning av BIM jämfört med det traditionella arbetssättet. Studiens frågeställningar taräven upp kraven som ställs på en kalkylerbar BIM-modell och faktorerna som förhindrarimplementeringen av BIM i anbudskalkyleringen.Resultatet och slutsatsen av studien är att BIM effektiviserar anbudskalkyleringen med hänsyntill arbetstiden, ökar precisionsgraden i mängdavtagningen och bidrar till en bättre förståelse avdet man räknar ut. BIM underlättar även kommunikationen mellan de olika parterna och germöjlighet att återanvända anbudskalkylen i byggprocessens senare skeden. Kraven som ställspå BIM modellen är objektens namngivning, klassificering och benämning. BIM-modellen skaäven vara korrekt uppbyggd med korrekt detaljeringsgrad, och att de ingående objekten är pårätt ställe och med rätt mängd. Det som förhindrar implementeringen av BIM ianbudskalkyleringen är aktörer som känner sig bekväma med traditionella arbetssättet och harkompetensbrist inom BIM. En annan faktor som förhindrar implementeringen av BIM ianbudskalkyleringen är att det inte finns standardavtal som är anpassade till en BIM-modell.Därför saknas bestämmelser som reglerar ägarskapet och juridiska ansvaret av BIM-modellen.Detta skapar osäkerhet mellan beställare och entreprenör, därför kan tvister som uppstår mellandessa bli svåra att lösa. / Despite the opportunities and benefits that the digitalization brings to the construction processdifferent stages, there are many participants in the construction sector who performs their bidcalculation using a traditional method. The traditional working method is considered timeconsuming and imprecise. There has been a development in the construction industry fromproducing digital 2D drawings to creating 3D models which is associated with informationabout each included building component. These 3D models are called building informationmodels or BIM models and are used for, among other things, bid calculation purposes. BIMmodels entails the bidding calculations great advantages. Therefore, it is Interesting that thismodern and digitized working method are not used by many participants today.This study aims to investigate whether BIM can contribute to an improved bid calculation. Thestudy also aims to identify which factors prevent the implementation of BIM in the bidcalculation. The purpose of the study is achieved by responding to the three questions of thestudy. These three questions handle the advantages of BIM in bid calculation and differencesin the results of calculation by each method. The study's questions also handle the requirementsthat are set on the used BIM model for bid calculation.The result and conclusion of the study is that BIM streamlines the work on bid calculation,increases the precision of the quotation and contributes to a better understanding of what havebeen calculated. BIM also facilitates communication between the participants and provides theopportunity to reuse the bid calculation in the later stages of the construction process. Therequirements set on the BIM model are how detailed the model should be created and thedesignation and classification of the objects. The BIM-model should also be correctly drawn,the included objects are correctly placed and with the right amount. What prevents theimplementation of BIM in the bid calculation are participants who are comfortable with thetraditional working method and have a lack of skills within BIM. Another factor that preventsthe implementation of BIM in the bid calculation is that there are no standard agreementsadapted to a BIM model. Which makes it difficult to resolve any disputes that may arisebetween the entrepreneur and the client.

Det problem som utgör grunden för studien är förankrat i bristen på forskning om hur teknisk utveckling och implementering av högteknologi i lagerverksamheter påverkar fördelningen av indirekta kostnader. I dagsläget råder det osäkerheter kring hur traditionella kostnadskalkyler kan hantera den ökade mängden indirekta kostnader som förorsakas av implementation och användning av högteknologi. Möjligen skulle ABC-kalkylering kunna användas för att fördela den ökade mängden indirekta kostnader på ett rättvist och logiskt sätt.

<p><strong>Syfte</strong>Att genom en fallstudie vid Gävle Energi belysa viktiga diskussioner i beslutsprocessen vid val av produktkalkyleringsmodell. Att ge Gävle Energis affärsområde Kommunikation ett förslag på modell för produktkalkylering, inklusive ett implementeringsförslag.</p><p><strong>Metod</strong>Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie som baseras på ett flertal intervjuer. Informationen som vi har samlat in under intervjuerna ligger till grund för avsnitten empiri, process och slutdiskussion. Vi har vidare studerat teorier för att få information till teorikapitlet samt till processen där empiri och teori förenas. I processen analyserar vi den information vi samlat in för att i slutet kunna redogöra vilka beslut som har varit avgörande vid valet av modell samt ge företaget ett förslag på lämplig modell.</p><p><strong>Resultat & slutsats</strong>Företaget efterfrågade en standardiserad enkel modell för produktkalkylering i en komplex verksamhet. Efter analysen rekommenderar vi totalstegskalkylering som modell och bifogar ett implementeringsförslag. Vad som genomgående har stött bort ABC‐kalkyleringen till fördel för totalstegskalkylering har varit företagets starka önskemål om enkelhet.</p>

SyfteAtt genom en fallstudie vid Gävle Energi belysa viktiga diskussioner i beslutsprocessen vid val av produktkalkyleringsmodell. Att ge Gävle Energis affärsområde Kommunikation ett förslag på modell för produktkalkylering, inklusive ett implementeringsförslag. MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie som baseras på ett flertal intervjuer. Informationen som vi har samlat in under intervjuerna ligger till grund för avsnitten empiri, process och slutdiskussion. Vi har vidare studerat teorier för att få information till teorikapitlet samt till processen där empiri och teori förenas. I processen analyserar vi den information vi samlat in för att i slutet kunna redogöra vilka beslut som har varit avgörande vid valet av modell samt ge företaget ett förslag på lämplig modell. Resultat &amp; slutsatsFöretaget efterfrågade en standardiserad enkel modell för produktkalkylering i en komplex verksamhet. Efter analysen rekommenderar vi totalstegskalkylering som modell och bifogar ett implementeringsförslag. Vad som genomgående har stött bort ABC‐kalkyleringen till fördel för totalstegskalkylering har varit företagets starka önskemål om enkelhet.

Vår moderna värld präglas av internationalisering och ständig förändring och företag står idag inför svåra utmaningar för att kunna överleva på marknaden. Vad företag behöver är en god lönsamhet. För att klara av detta behövs en väl fungerande styrning inom företaget. Ett formellt styrmedel såsom produktkalkylering hjälper företag att bedöma om en produkt är lönsam eller inte. Man kan utifrån för- och efterkalkyler få fram eventuella avvikelser som uppstått under ordergången vilket ger företag en bild av produktens lönsamhet.  De flesta företag använder sig idag av den traditionella påläggskalkyleringen som baseras på att man använder sig av standardpriser och påläggssatser. Denna modell har länge fått kritik för att ge ett bristfälligt beslutsunderlag då den baseras på schablonmässiga kostnadsfördelningar. Det finns idag alternativa kalkylmodeller som framtagits utifrån påläggskalkyleringens brister och den vanligaste modellen är ABC-kalkylen som utvecklades för att ge en mer rättvisande kostnadsfördelning. Syftet med den här uppsatsen var att, ur ett företagsekonomiskt perspektiv, kartlägga och analysera de mest förekommande kalkylavvikelserna, för att utifrån det se hur företag aktivt kan arbeta med förbättringar kring sina avvikelser. Vi har under studiens gång använt oss av både information från vetenskapliga artiklar och läroböcker, som sedan sammanställts och jämförts med ett praktiskt fall. Vi anser efter denna studie att företag idag bör integrera fler kalkyleringsmetoder för att få en mer rättvisande bild över sina kostnader istället för att enbart förlita sig på gamla bekanta metoder.